Hur kom det sig att du började läsa genusvetenskap?

- Jag hade snöat in på kriminologi och började också med att plugga det som en fristående kurs. Det var kul, men inte riktigt min grej. Efter det läste jag även lite psykologi, men det var när jag började på Genusvetenskap I som det kändes att jag kommit hem. Det var helt rätt för mig!

Vad hände sedan?

- Jag läste upp till kandidatkursen, samt en fördjupningskurs, men var fortfarande inte redo att börja arbeta. På grund av pandemin hade mina studier dittills mest ägt rum via Zoom, och jag ville gärna få uppleva lite sammanhang och studentliv också. Och jag ville ha fler roliga seminariediskussioner! Dessutom lockade möjligheten till praktik, så jag hoppade på masterkursen.

Robin Streger. Foto: Henning Brüllhoff.

Var gjorde du din praktik och hur var det?

- Jag arbetade på Indra queer, trans och tjejjour i Sollentuna och det var rena drömpraktiken. Själva praktikkursen var jag faktiskt inte så imponerad av, jag tyckte att vi fick för lite information, men praktiken i sig var mycket givande med många olika typer av arbete och stort eget ansvar. Det var en fantastisk gemenskap på arbetsplatsen och efter praktiken har jag fortsatt att volontärarbeta där som en del av opinionsgruppen.

Jag arbetade på Indra queer, trans och tjejjour i Sollentuna och det var rena drömpraktiken.

Hur fick du kännedom om ERG och vår genusutbildning?

- Jag var inne i utbildningskatalogen på SU och letade efter kurser att bygga en kandidatexamen med. Jag var väl förtrogen med feminism sedan tidigare, men visste inte exakt vilka kurser som fanns. Men när jag väl läste om kursinnehållet på Genusvetenskap I kände jag direkt att det var intressant och passade mig.

Vilket är ditt helhetsintryck av utbildningen?

- Mycket bra! Det är en intressant plats att studera på och genusvetenskap är ett väldigt tvärvetenskapligt ämne. Man träffar folk från många olika discipliner, det är jätteintressant. Och eftersom folk skriver uppsats om så olika ämnen blir seminariediskussionerna superintressanta. Sedan är lärarna fantastiska också.

Vad handlade din uppsats om?

- Jag skrev om äldre icke-binäras upplevelse av spatialitet och temporalitet i relation till deras könsidentitet, om hur den icke-binära könsidentiteten skevar livslinjer och förväntningar på hur livet ska levas.

Vill du arbeta med genusfrågor även i framtiden?

- Ja, definitivt! Under arbetet med mina uppsatser hittade jag det som är roligast och mest intressant för mig, och det vill jag förstås fortsätta att jobba med. I mitt fall handlar det om fenomenologi, normkritiskt förhållningssätt och queerteori. Jag vill inte utesluta att någon gång fortsätta inom akademin, men först vill jag jobba, gärna med hbtq-frågor och queera och transpersoner. Drömarbetsplaten är jourrörelsen eller RFSL, förmodligen inom privat sektor med fokus på utsatta grupper som hbtq-personer.

Har du något tips till en student som funderar på att läsa genusvetenskap?

- Genusvetenskap borde egentligen läras ut redan i skolan, det finns ett stort behov av dessa kunskaper i samhället. Om du är nyfiken på ämnet, men osäker på om du ska söka, tycker jag att du ska prova. Det kan vara ämnet som är helt rätt för dig.