Philip Vedel Düring får stipendium för uppsats om den muslimska andliga vården i Sverige

Philip Vedel Düring, student i religionshistoria vid ERG, får Humanistiska föreningens stipendium för avancerad nivå, Den Lila Irisen.

Stipendiet, som är på 10.000 kronor, ska gå till en student som med sin uppsats har "visat hög vetenskaplighet, tydliggjort sitt huvudområdes samhällsrelevans och därigenom främjat de humanistiska studierna". Motiveringen att ge det till Philip Vedel Düring lyder:

"Årets Den Lila Irisen-stipendium, det första som någonsin delas ut, tilldelas Philip Vedel Düring för masteruppsatsen i religionshistoria 'Islam på sjukhuset - En intervjustudie med representanter från den muslimska andliga vården i Sverige.'  Stipendiekommittén finner att årets mottagare av Den Lila Irisen uppfyller stipendiets kriterier om vetenskaplighet, samhällsrelevans och inspiration. Detta kanske mest förtjänstfullt genom att bedriva forskning inom ett tidigare outforskat fält och genom att inspirera till ytterligare studier inom området."

Philip Vedel Düring. Foto: privat.
Philip Vedel Düring. Foto: privat.

Grattis till priset! Vad var det för frågor du ville ha svar på när du valde ditt uppsatsämne?

Tack! Jag ville främst få svar på hur islam tolkas när religionen representeras av en etablerad organisation på en offentlig institution som sjukhuset. Vad kommer till uttryck av islam och vad gör inte det? Och varför är det så?

Tycker du att du fick svar på dem?

Ja, det tycker jag. I intervjuerna kunde jag se flera strategier för hur man tolkar islam i en miljö där man både behöver förhålla sig till den sekulära institutionens regler och till de patienter som man möter.  

Du valde att intervjua representanter från den muslimska andliga vården i Sverige, personer som ofta vistas i vårdmiljöer. Påverkades projektet något av den pågående pandemin, och i så fall hur?

Jag var orolig över hur det skulle gå med intervjuerna om jag inte kunde möta deltagarna fysiskt. Det visade sig dock att det ofta gick att lösa så att vi kunde träffas ändå. Några av intervjuerna genomfördes digitalt, men anledningarna till det var snarare att personerna befann sig på vitt skilda platser i landet.

Var det lättare eller svårare än du föreställt dig att genomföra en intervjustudie?

Vissa delar var lätta, men några moment krävde mycket mer tid än vad jag förväntade mig, som exempelvis att transkribera intervjuerna.

Upplevde du några för- och/eller nackdelar med att skriva om något tidigare outforskat?

Främst fördelar! Genom att jag studerade ett tidigare outforskat ämne så fanns det goda chanser att bidra med ny kunskap och forskning.

Du skriver i uppsatsen att du efterlyser mer forskning om religion i sekulära institutioner. Om andra skulle ta upp stafettpinnen efter dig och skriva om ett liknande ämne, vad skulle du då önska att de tittade närmare på?

Än så länge finns det väldigt lite forskning på hur religion tolkas och praktiseras i offentliga institutioner. Det gäller inte bara för sjukhus utan även för institutioner som exempelvis fängelser eller inom det militära. Överlag saknas kritiska studier som ställer frågor om det som ofta ses som självklart i dessa kontexter. Hur används begrepp som exempelvis ”andlig vård” och ”själavård” och varför? Sådana studier hade jag gärna sett mer av!

På denna sida