Love Berggrund och Thomas Ringbom, Statskontoret

FRÅGA: Hur mycket pengar satsar staten på spelprevention respektive vård och behandling?

SVAR: Arbetet med att förebygga spelproblem och att ge vård och behandling till personer med spelproblem sker framför allt på kommunal och regional nivå. Staten stödjer detta arbete på olika sätt – bland annat ger Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och länsstyrelserna stöd i detta arbete. Vi har sammanställt vissa uppgifter om statliga myndigheters merkostnader för omregleringen, men inte gjort något försök att beräkna statens samlade kostnader specifikt för arbete med spelprevention och vård och behandling.

FRÅGA: Vilka effekter har staten tänkt att spelregleringen ska få?

SVAR: Regeringens mål för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet.

FRÅGA: Hur fördelas statens inkomster av spel?

SVAR: Statens inkomster från spel bidrar till att finansiera statens många olika verksamheter. Inkomsterna från spel är överlag inte knutna till särskilda utgiftsposter.

FRÅGA: Är statens intäkter av spel en uppföljningspunkt hos er? Vilka mål finns?

SVAR: Ja, regeringen har angett att vi ska följa statens intäkter från spel. Regeringen har bedömt att statens intäkter från spel efter omregleringen ska bli åtminstone lika höga som de var innan omregleringen. Den nya spelregleringen är (bland annat) utformad för att bevara förutsättningarna för att finansiera statens verksamhet i så hög utsträckning som möjligt.

FRÅGA: Ska pengar som Svenska Spel och ATG får in på sin verksamhet öronmärkas till spelprevention och behandling?

SVAR: Så är det inte i dag, inkomsterna från spel är överlag inte knutna till särskilda utgiftsposter.

Anna Karlsson, Lunds universitet

Stort tack för en spännande och viktig dag om spelberoende och tack för era intressanta frågor!

FRÅGA: Varför är det fler män som tar livet av sig?

SVAR: Mer kunskap behövs på detta komplexa område men jag länkar här till en kort populärvetenskaplig sammanfattning: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-tar-fler-man-an-kvinnor-livet-av-sig

FRÅGA: Har man jämfört suicid hos spelberoende mot andra grupper med hög suicidal statistik t ex substansberoende alt psykiatriska tillstånd?

SVAR: Ingen har hittills tittat i en separat studie på denna frågeställning. Min slutsats efter genomgång av befintlig litteratur tyder dock på att dödligheten till följd av suicid är ungefär densamma som vid andra psykiska tillstånd däribland substansberoende.

FRÅGA: Finns det risk att förekomst av suicid är högre för att personer med en spelberoendediagnos har svåra problem. Skulle siffran vara lika hög för personer som inte hamnat i den grövre skalan? Ex. de som finns i problemspel-kategorin?

SVAR: Vad jag vet finns det i dagsläget ingen som har jämfört dödlighet till följd av suicid vid spelberoende jämfört med spelproblem. En rimlig hypotes skulle dock vara att mer uttalade spelproblem, som vid spelberoende, innebär en högre suicidrisk.

FRÅGA: Hur många självmord är kopplade till spelberoende?

SVAR: I vår rikstäckande studie på 2099 personer med diagnosen spelberoende (medelålder 36,5 år, medeluppföljning 4,7 år) var 21 av 67 dödsfall till följd av suicid. Det är svårt att uppskatta hur många som dör till följd av spelberoende såväl i studien som i befolkningen eftersom vi inte kan fastslå med säkerhet att den ökade mängden suicid är till följd av spelberoendet.

FRÅGA: Hur många dör pga. spelberoende per år?

SVAR: Det är svårt att beräkna hur många som dör pga. spelberoende per år. Vi kan bara konstatera att det finns en ökad dödlighet vid spelberoende. Den ökade dödligheten beror sannolikt på en mängd faktorer och vi kan i dagsläget inte fastslå hur stor inverkan spelberoende har på detta.

Anders Håkansson, Lunds universitet

FRÅGA: Hur gör vi med personer som spelar dataspel som förlorar mycket pengar genom att handla för att nå nästa nivå i spelet? Försök att sluta ger samma abstinenssymtom som spel om pengar.

SVAR: Tyvärr har vi inga forskningsstudier på vilken behandling eller vilket angreppssätt man ska välja här. Jag tänker att man ändå får göra som vid andra symptom på beroende, dvs arbeta motiverande och med en behandlingsmetod som syftar till beteendeförändring, dvs utforska personens beteende och vad hon/han vill förändra, vad hon/han tycker sig göra för lite och vill göra mer av, strategier för att hantera återfallsrisk, etc.

FRÅGA: Spelar man för att finansiera skulder eller får man skulder för att spela. Vilken drivkraft är starkast?

SVAR: Det enklaste svaret är nog: både och. Beroendet innebär ju en ond cirkel där de här två beteendena underhåller varandra. Om man inte har ett beroende så borde ju spel med förlust leda till att man ändrar sitt spelbeteende, och när förlusten i stället föder mer spelande, för att vinna tillbaka de förlorade pengarna ("chasing losses"-beteende"), så ser jag det som ett ganska tydligt tecken på beroende.

Maria Lindstedt, Konsumentverket

FRÅGA: Varför finns inte självhjälpsgrupper med i Samverkansrådet?

SVAR: När regeringen gav Konsumentverket uppdraget att inrätta ett samverkansråd för budget- och skuldfrågor angavs att förutom Konsumentverket skulle även Kronofogden, Finansinspektionen, Kriminalvården och Försäkringskassan ingå. Utöver dessa gav regeringen Konsumentverket utrymme att även bjuda in andra aktörer som bedömdes relevanta. Det finns väldigt många relevanta aktörer och de flesta har vi samverkat med inom ramen för regeringsuppdraget. Däremot hade det varit ohållbart att alla dessa skulle vara medlemmar i rådet. För att ge möjlighet för andra än medlemmarna i rådet att komma till tals har Konsumentverket bjudit in andra till mötena och haft olika teman. Bland annat har vi haft tema spel där Henrik Armus från Spelberoendes riksförbund fick hålla ett föredrag och bidra till diskussionerna. Även KRIS och Suicide zero har bjudits in liksom Attention. Samverkansrådet upphör den 30 juni samtidigt som regeringsuppdraget ”Fördjupad samverkan mot överskuldsättning” ska slutredovisas.

FRÅGA: Socialtjänsten och landstinget har ansvar för behandlande stöd, var kan individerna få råd och stöd för den ekonomiska biten? Ex. skuldsanering, god man osv?

SVAR: Stöd ges av budget- och skuldrådgivningen som är en obligatorisk verksamhet i varje kommun (enligt Socialtjänstlagen). Stödet är kostnadsfritt. Se mer info via länken www.hallakonsument.se/pengar-och-ekonomi/skulder/kontakta-budget-och-skuldradgivare/  

FRÅGA: Reklamen för spel har mångdubblats i tv och media, kan detta ha med den nya lagstiftningen att göra? Då den nya spelskatten inbringar ca 300 miljoner varje månad till statskassan, hur ska man möta/motarbeta den negativa trenden i samhället?

SVAR: I och med omregleringen av spelmarknaden så har även reklamutbudet för spel ändrats (ökat). Bolagen jobbar för att kapa åt sig marknadsandelar. Frågan i sig bör riktas till regeringen. Konsumentverket har endast tillsyn över att varje enskild reklam är utformad enligt regelverket. Inte över mängden reklam.

FRÅGA: Är det lättare att få skuldsanering då man är yngre? Eller ska det vara lika lätt för äldre runt 50 plus?

SVAR: Skuldsanering är en individuell bedömning. Kronofogden bedömer om den sökande är så skuldsatt att man inte på något sätt kan betala sina skulder på många år. Skuldsaneringen ska också vara rimlig utifrån personliga och ekonomiska förhållanden. Det innebär bland annat hur skulderna har uppkommit och vad man själv gjort för att försöka lösa situationen. Oavsett ålder kan man beviljas skuldsanering om man uppfyller kraven. Se gärna Kronofogdens filmer ”Sant och falskt om skuldsanering”, www.kronofogden.se/skuldsaneringfilmer.html

Läs mer om vilka krav som gäller för att få skuldsanering på www.kronofogden.se/vanligskuldsanering.html

Per Binde, Göteborgs universitet

FRÅGA: Hur betraktades spelberoende av rättsväsendet? Var det förmildrande?

SVAR: Om en tidigare ostraffad person har hamnat i spelberoende och begått ekonomiska brott av den orsaken, då blir domen nästan alltid mildare än om en förhärdad kriminell person hade gjort sig skyldig till samma brott. Om brottsligheten inte är mycket omfattande och grov, då brukar domstolen ofta döma till frivård med behandling för spelmissbruk. Grundtanken är att påföljden ska främja den dömdes återgång till ett liv utan kriminalitet. Utan spelberoende, inga fler brott. I en del fall hade den dömde fått fängelse som påföljd, om det inte hade funnits ett spelberoende, och då blir frivården i praktiken ett mildare straff. I en del fall kan man ana att domstolen tycker synd om en person som har drabbats hårt av spelberoende och dömer till en ganska mild påföljd. Men det finns också fall där domstolen dömer personer med spelproblem till relativt hårda straff eftersom det finns försvårande omständigheter. Till exempel att den spelberoende personen har stulit stora summor pengar från gamla och skyddslösa människor som stått i beroendeställning (t.ex. klienter till hemtjänstpersonal).

FRÅGA: Vart hittar jag utredningen av studien spelproblem till kriminalitet?

SVAR: Vi arbetar fortfarande med att analysera materialet. De första publikationerna som redovisar studien kommer nästa år, 2020. På Regaps webbplats www.su.se/publichealth/regaps kommer att finnas information om det. På engelska finns en artikel om en tidigare studie i Sverige, om spelberoende och kriminalitet på arbetsplatsen.
Den kan du läsa här: www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14459795.2016.1214165

FRÅGA: Hur ser spelberoende ut internationellt?

SVAR: Det är inga stora skillnader mellan länderna i Europa när det gäller hur många i befolkningen som är spelberoende, cirka 0,5% – 1%. Lägger man till de lite lindrigare spelproblemen så blir det ytterligare ungefär 1 procent. Men det finns stora skillnader när det gäller vilka spelformer som är mest problemfyllda. I Sverige är det idag online kasino som ligger bakom merparten av spelberoendet. I en del andra länder är fysiska spelautomater fortfarande ett stort problem; så var det i Sverige för 20 år sedan. I Storbritannien och en del andra länder är sportvadslagning särskilt problemfyllt, i synnerhet de snabba formerna då man kan satsa på händelser under en pågående match. Eftersom olika spelformer är olika populära bland män och kvinnor, så blir det skillnad också i könsfördelningen när det gäller spelberoende.

FRÅGA: Finns det forskning som visar att spelreklam ökar antalet spelberoende? Vilken i så fall?

SVAR: Det finns ingen forskning som direkt visar att spelreklam ökar antalet spelberoende. Indirekt kan man konstatera att spelreklam inte kan vara en avgörande faktor för antalet spelberoende. Varken över tid i enstaka länder, eller när man jämför mellan olika länder, kan man se ett starkt samband mellan reklamvolym och spelberoende. Mycket talar dock för att spelreklam i någon mån bidrar till att öka antalet spelberoende personer; reklamen drar in människor i riskfyllda spelformer som de annars inte skulle ha prövat på. Det vi vet säkert är att åtskilliga personer som redan har problem med sitt spelande, eller som nyligen har haft sådana problem, av spelreklam frestas att spela ännu mer eller återfalla i spelproblematik. Således att spelreklamen i någon mån bidrar till att hålla uppe antalet spelberoende.