Tema 4: Att upptäcka, utreda och behandla spelproblem

Tema 4: Att upptäcka, utreda och behandla spelproblem. Sammanställning av frågor och svar från Tema 4 vid konferensen om spel om pengar och spelproblem, 29 april 2019.

Anne H Berman, Centrum för psykiatriforskning

FRÅGA: Vad finns det för koppling mellan spelproblem och mental imagery?

SVAR: Spelproblem, precis som alla andra problem, kan vara kopplade till inre bilder som handlar dels om vad man föreställer sig ska vara belöningar för spelandet (eller andra beteenden), där man t ex ser sig själv vinna vid en Vegas-maskin eller online, eller ser man sig själv berätta för sina anhöriga och vänner om vinsten. Den negativa kontrasten är inre bilder av konsekvenserna vid förluster, allt från att se ett tomt kylskåp till att få flytta från sin bostad, eller bli hotad eller misshandlad av personer som man är skyldig pengar. Den inre bilden har en stark koppling till känslor och kan behöva tonas ner/regleras genom hanteringsstrategier i form av tankar/självprat om att föreställningen om vinsten inte är så sannolik, respektive att förlustkatastrofen kanske kan undvikas eller åtminstone lindras genom att söka hjälp i tid. Inre bilder är en pendang till triangeln tanke-känsla-beteende, där styrkan i den inre bilden kan pressa individen till handling fortare än enbart en tanke eller känsla. Särskilt i samband med ”sug” efter att spela kan inre bilder bli tydliga, och en doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Viktor Månsson, genomför för närvarande ett forskningsprojekt där inre bilder hos personer som upplevt spelsug jämförs med inre bilder hos personer som upplevt sug efter alkohol.

FRÅGA: Väldigt lite prat om eftervård, hur kommer det sig? Vi vet att ett är livslånga förändringar som kräver långsiktighet kring stöd och råd behandling.

SVAR: Jag känner inte till någon forskning om eftervårdsbehov för problemspelande. Det är nog ett eftersatt forskningsområde. Däremot fungerar ideella föreningarna idag som en stor och viktig del av eftervården.

FRÅGA: Vad innebär screening för spelberoende konkret?

SVAR: Det innebär att ställa relativt få frågor om tecken på spelberoende som den som svarar upplevt och som forskning visat är kopplat till diagnos om spelberoende/hasardspelsyndrom. Antalet frågor kan vara mellan 2 (NODS-CLIP) och ca 17 (NODS).

FRÅGA: Finns KBT-internet program/licenser på marknaden idag för spelberoende och i så fall vilka?

SVAR: Vad gäller fullständiga program kan det finnas via Sustainable Interaction och vad gäller app kan det finnas via Contigo. Mer information kan fås från dessa företag. Vad gäller offentliga vården, finns det två studier som sätts igång från och med hösten, vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska/e-psykiatrin respektive Karolinska Institutet/Beroendecentrum, båda fokuserar också på samsjuklighet och båda är delar av doktorandprojekt.

FRÅGA: Var kommer siffrorna ifrån om kommunernas behandling?

SVAR: Från Stödlinjens databas, de har samlats in via webbenkät respektive telefonsamtal med alla kommuner. Ingen uppgift är äldre än ett år. Läs mer i Stödlinjens årsrapport.

FRÅGA: Många kommuner använder KBT-inspirerad behandling som ÅP och CRA. Räcker det eller behövs mer renodlad KBT användas?

SVAR: För många kan det räcka med dessa, men mer forskning behövs om vad som är hjälpsamt på kort och lång sikt för att minska/eliminera spelproblem.

FRÅGA: Varför behövs det en läkare? Insatserna för spelberoende (diagnostik och behandling) är ju i huvudsak psykologiska insatser? Både vad gäller spel och samsjuklighet…

SVAR: Det är en bra fråga, då spel skiljer sig från alkohol/droger i att man inte tar in någon substans i kroppen när man spelar. Däremot är det så att det kan finnas annan samsjuklighet som är relevant för spelproblem, t ex mediciner för Parkinsons sjukdom som kan ge upphov till överdrivet spelande och andra beroendebeteenden. Det är också så att en del personer kan vara mottagliga för mediciner som behandling, t ex finns vissa resultat som visar att Naltrexon kan minska sug och spelbeteende. Vad gäller samsjuklighet, så är det relevant med medicinsk kunskap i och med att många tillstånd förbättras med medicinering, som skrivs ut av läkare. Bra med interprofessionellt samarbete!

FRÅGA: Används 12-stegsprogram idag vid spelberoende och i så fall var i Sverige?

SVAR: Via GA (Gamblers Anonymous).

FRÅGA: Varför NODS före PGSI? Det finns en poäng i att klienten kan jämföra sig med befolkningen. Dessutom lättare att fånga upp risk och nyanser i och med fler svarsalternativ i PGSI, jämfört med endast JA/NEJ i NODS.

SVAR: Absolut, jag kan hålla med om att PGSI och allmänt sett skalfrågor är bättre än ja/nej. Men NODS har använts i forskning både i primärvård och socialtjänst så det är det enda som är utforskat i Sverige inom ett vård-/behandlingssammanhang. Men all uppmärksamhet kring spel är relativt nytt och troligen kommer screeningrekommendationerna att se annorlunda ut om 5–10 år.

FRÅGA: Är det vanligt att nyktra/drogfria personer övergår till spel om pengar som substitut?

SVAR: Det är vanligt att personer som slutar med ett beroendebeteende övergår till annat sådant beteende, som t ex att sluta med amfetamin eller heroin och sedan öka alkoholintaget. Exakt hur vanligt det är att man övergår till spel om pengar som substitutet känner jag inte till studier om. Jättebra forskningsfråga!

Staffan Lundvall, Eskilstuna kommun

FRÅGA: Kommunernas behandling är ofta 8–10 träffar á 3 timmar. Gör man bedömningen att det räcker även om många spelare spelat tusentals timmar?

SVAR: Grunden på 8–10 träffar räcker inte alltid. Vi är öppna för att träffas under en längre tid vilket styrs av klientens behov och i samråd behandlare/klient. Vi är också noga med att hänvisa till den självhjälpsgrupp som finns här i Eskilstuna. Vi har även ett samarbete med dem där någon därifrån kommer och presenterar sig och verksamheten under vår gruppbehandling. Vi tänker att behandlingen är en begränsad period och de flesta behöver stöd under en mycket längre tid.

Anders Håkansson, Lunds universitet

FRÅGA: Vad är uppföljning av medicin ordinerade behandling av spelproblemet?

SVAR: Det är ovanligt att läkemedel ges för att behandla ett spelberoende, och det finns inga preparat som är godkända på den indikationen eller som i studierna visar en övertygande effekt. Uppföljning av det medicinska omhändertagandet handlar därför oftast i stället om att följa den psykiatriska samsjukligheten och behandla den.

Viktor Månsson, Centrum för psykiatriforskning

FRÅGA: Jag utbildade mig till spelberoendebehandlare för ca 8 år sen men sen dess inte haft kontakt med andra eller vidareutbildat mig. Finns det något nätverk för behandlare?

SVAR: Ja, det finns ett nätverk. Centrum för psykiatriforskning anordnar terminsvisa träffar, du hittar datum med mera på www.psykiatriforskning.se och klicka vidare till “utbildning”. Finns även en mejl-lista: spelberoendebehandlare@googlegroups.com

FRÅGA: Nätverket för behandlare, kan du skicka länk? Hittar inte på hemsidan du angav.

SVAR: www.psykiatriforskning.se/behallare-kurskatalog/behallare-for-kurskatalog2/natverkstraff-for-spelberoendebehandlare/

FRÅGA: Jag arbetar inom specialistpsykiatrin. Hur ska vi få cheferna att förstå att det är vårt ansvar också inom hälso- och sjukvården?

SVAR: Genom olika former av kunskapshöjning. Diagnosen har funnits sedan 1980-talet, så detta är inget nytt för hälso- och sjukvård. Det brukar ibland vara effektivt att nämna den ökade suicidrisken och möjligheten att rädda liv genom screening och behandling i sjukvården.

Mustapha Pettersson, Game Over, Linköping

FRÅGA: Vad krävs för att åka på ett behandlingshem för spelberoende?

SVAR: I första hand krävs det oftast en utredning gjord av kommunen, landstinget alt företagshälsovården. Dessa blir sedan våra uppdragsgivare under en planerad vårdinsats.

FRÅGA: Hur många behandlingshem för enbart spelare finns det?

SVAR: Det finns flera behandlingshem som tar emot spelare i Sverige men hur många som enbart fokuserar på spel är färre och ännu färre som har dygnsvård för det. Vi har ingen exakt siffra på detta, men man kan nog höra av sig till Socialstyrelsen alt IVO för att få reda på hur många behandlingshem som har tillstånd för att utföra sådan vårdinsats.

FRÅGA: Anhörigvecka?

SVAR: I vår planerade vårdinsats lägger vi stort fokus på de anhöriga om det är möjligt. Detta planeras dock ytterst individuellt utifrån behov.

Svar från ytterligare presentatörer kan tillkomma.

På denna sida