Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Ickeauktoritär uppfostran och en positiv inställning till utbildning är faktorer som ökar chansen för barn från familjer med lägre socioekonomisk status att få en ledarposition senare i livet. Det framgår av studien Like mama always said: family socio-economic status, maternal attitudes and leader role occupancy in adulthood.

Therese Reitan

– Har man en bra relation med sina barn och uppmuntrar dem att utbilda sig så kan det dels förstärka fördelar av en högre socioekonomisk status och dels väga upp för sämre förutsättningar i lägre sociala klasser, säger Therese Reitan, professor i Offentlig förvaltning vid Södertörns högskola  och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Har följt drygt 3000 män till de fyllde 55

De analyser hon har gjort tillsammans med Sten-Åke Stenberg, forskare vid Institutet för social forskning, är baserade på The Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study (SBC Multigen). De har studerat register- och enkätdata (bland annat data från mönstring) över drygt 3000 män födda mellan 1950 och 1976 och deras mödrars attityder till utbildning och barnuppfostran i slutet av 1960-talet. De har följt männen fram till 55 års ålder, den ålder då de flesta är färdigutbildade och har nått sin högsta position i yrkeslivet.

Har man en bra relation med sina barn och uppmuntrar dem att utbilda sig så kan det dels förstärka fördelar av en högre socioekonomisk status och dels väga upp för sämre förutsättningar i lägre sociala klasser.

Studien visar att familjens socioekonomiska status har en betydande inverkan på vilka som får en chefsroll senare i livet. En effekt som huvudsakligen förmedlas genom utbildningsnivå. Men det visade sig även att en anmärkningsvärd andel av den totala effekten av familjens socioekonomiska status kanaliserades genom moderns attityder till utbildning. Positiva attityder till utbildning i hemmiljön hade lika stor betydelse som sönernas kognitiva förmåga vid mönstringen.

– Resultatet på IQ-testet vid mönstringen påverkades alltså av hemförhållandena. Stimulans i hemmet genom mammans attityder till barnuppfostran och till utbildning hade betydelse för såväl IQ (vid mönstringen) som senare utbildningsnivå. Det fanns en positiv förväntan kring utbildningens betydelse, säger Therese Reitan.

Sten-Åke Stenberg

– I studien visar vi att auktoritära föräldrastilar har ett negativt samband med både kognitiv kapacitet och utbildningsnivå, vilka båda är nära relaterade till formella ledarroller, exempelvis chefspositioner, säger Sten-Åke Stenberg.

Han forskar vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och leder forskningsprojektet Att bli eller inte bli ledare som den här studien ingår i.

Fokus på familjeförhållanden och sociala faktorer

I den traditionella ledarskapsforskningen fanns i början ett stort intresse för familjen och vilka samhällsklasser ledare kom ifrån, men sedan kom fokus att ligga mer på individuella egenskaper, personlighetstyper och ledarstilar, konstaterar Therese Reitan. Men i den här studien har hon och Sten-Åke Stenberg återigen riktat uppmärksamheten på familjeförhållanden och sociala faktorer.

– Vi har börjat lite i andra ändan, kan man säga. Istället för att utgå från dem som har ett visst utfall, det vill säga en formell ledarposition, och söka bakåt i deras bakgrund och historia  har vi  prospektivt följt en kohort av Stockholmsbarn genom livet, säger Sten-Åke Stenberg.

– Det här är ett annat perspektiv än vad som är vanligt i den konventionella ledarskapsforskningen, där man ofta utgår från individer som är etablerade i sina chefspositioner  Detta ger en selekterad bild då det bara omfattar personer som redan innehar chefsroller, säger Therese Reitan.

Håkan Soold