Land täcker 30% av jorden, resten studerar vi

Marin geovetenskap – för dig som har en passion för havet

Kunskap om våra hav och havsbottnar är avgörande för ett hållbart användande av haven. Efterfrågan på marin kunskap ökar globalt, regionalt och lokalt. Många företag och myndigheter arbetar med kartläggning av havsbottnar, bedömning inför installationer på havsbotten, samt deras miljöpåverkan i våra hav och längs våra kuster. Programmet i marin geovetenskap är framtaget för att möta de ökande kunskapsbehoven i samhället.

Kvantitativa färdigheter liksom kunskaper i kemi och fysik utgör en viktig grund för ämnet marin geovetenskap, både för många jobb och för forskarstudier, och därför ingår matematik, kemi och fysik under första året i utbildningen.

Här kan du läsa mer om kandidatprogrammet i marin geovetenskap och om vilka kurser du kommer att läsa.

Vi hoppas du vill studera hos oss!

Foto: Björn Eriksson
Isbrytaren Oden på forskningsexpedition vid norra Grönland. Foto: Björn Eriksson

 

Havet spelar en nyckelroll i klimatsystemet. Värme transporteras genom havets cirkulation över hela världen och utan denna transport skulle vi ha betydligt kallare i Norden. Haven stabiliserar också klimatet genom sin enorma förmåga att lagra värme och ta upp koldioxid från atmosfären. Men klimatförändringarna har stor påverkan på haven och det är också här effekterna av våra utsläpp syns som mest. På kandidatprogrammet i marin geovetenskap studerar du havens roll i klimatsystemet idag och på längre geologiska tidskalor. Du får lära dig om världshavens utveckling under jordens drygt 4.5 miljarder år långa historia, och om Östersjöns utveckling sedan Skandinavien täcktes av en inlandsis för 20000 år sedan, såväl som om dagens utmaningar med algblomningar och syrefria bottnar.

Foto: Robert Kautsky, Azote
Askölaboratoriet, Östersjöcentrum Stockholms universitets marina fältstation. Foto: Robert Kautsky, Azote

 

 

Globala mål för en hållbar utveckling har tagits fram av FN. Mål 14 Hav och marina resurser understryker att hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.

Foto: Martin Jakobsson
Fältarbete på R/V Electra. Foto: Martin Jakobsson

 

 

Praktiska färdigheter i maringeofysiska karteringsmetoder lärs ut tillsammans med geologisk provtagning och efterbehandling av insamlade data för att ta fram digitala kartor, som beskriver havsbottnarnas olika egenskaper. Du får också lära dig om de senaste mätmetoderna som kan avbilda vrak på havsbotten och hjälpa t.ex. marinarkeologer finna kulturskatter eller kustbevakningen efter fartygsolyckor.

Visste du att den bottentopografi du ser i Google Earth är sammanställd av forskare från Institutionen för geologiska vetenskaper tillsammans med kollegor i ett internationellt projekt?

Fotokollage
Övre: Instrumentpanelen på isbrytaren Oden där ekoloddata samlas in. Foto: Björn Eriksson
Nedre: Vraket efter M/S Marjaana, som sjönk i Mälaren 1969. Bilden är framtagen med hjälp av ett multistråligt ekolod.

 

 

År 1

Obligatoriska kurser:

Geologiska vetenskaper GG2010 (15 hp) HT*
Matematiska metoder för naturvetare MM2004 (sidan på engelska) 15 hp HT
Grundläggande kemi KZ2012 (15 hp) VT
Fysik för geovetare FK3017 (15 hp) VT

År 2

Obligatoriska kurser:

Sedimentära system GG4208 (7.5 hp) HT*
Oceanografi för geovetare GG4090 (7.5 hp)* HT
Paleoceanografi och maringeologi GG4216 (7.5 hp) HT*
Submarin geomorfologi GG4070 (7,5 hp) HT*

Marin kartframställning och geodesi GG4075 (7.5 hp) VT*
Marin geofysik GG5125 (7.5 hp) VT*
Marin geoteknik GG4076 (7.5 hp) VT*
Maringeofysiska karteringsmetoder GG4071 (7.5 hp) VT*

År 3

Valfria kurser (30 hp)

Marin geovetenskap självständigt arbete GG6127 (30 hp)*

*Kursen ingår i det huvudsakliga området för utbildningen

Geologiska vetenskaper, 15 hp HT period 1–2

Foto: Privat
Foto: Privat

Kursen ger dig en introduktion till jorden som ett system genom föreläsningar, praktiska övningar och exkursioner. Du får lära dig om processerna som format vår planet och gjort den beboelig, plattektonik och dess konsekvenser (jordbävningar, vulkaner, tsunamis), hur bergarter skapas och ombildas genom bergartscykeln, stratigrafi (geologiska lager och avsättningar) och paleontologi (fossil och livets utveckling), hur världshaven fungerar, hur geokemisk energi återanvänds och omsätts i ekosystem, samt hur människan påverkar klimatet.

Fältarbete på Gotland och Utö.
Kursansvarig: Christophe Dupraz (Docent i geomikrobiologi).

Matematiska metoder för naturvetare, 15 hp HT period 3–4

Kursen behandlar grundläggande matematik och statistik av relevans för naturvetenskapliga ämnen, såsom t.ex. differentialekvationer och metoder för statistisk analys, kombinerat med en introduktion till programmering och datorberäkningar samt datoralgebra. Kursansvarig: Håkan Granath (Universitetslektor i matematik). Grundläggande kemi, 15 hp VT period 5–6 Kursen fördjupar dina kunskaper i kemi från gymnasiet och ger dig en bättre förståelse av grundläggande kemiska begrepp. Kursen ger dig en bra bas för att läsa våra kurser i marin geovetenskap men även för att läsa vidare till bland annat kemist, biolog, och nutritionist.

Kursansvarig: Lars Eriksson (Docent i kemi).

Fysik för geovetare, 15 hp VT period 7–8

Kursen bygger vidare på dina kunskaper i fysik från gymnasiet och behandlar särskilt den fysik som ligger till grund för tillämpningar inom geovetenskap. Du får lära dig mera om kraft, rörelse och energi, gravitation, värmelära, vågor och akustik, optik, elektricitet och magnetism samt strömningsmekanik. Kursen innehåller praktiska övningar med experiment relevanta för geovetenskapliga tillämpningar av fysik.

Kursansvarig: Wolf Geppert (Professor i fysik).

Sedimentära system, 7.5 hp HT period 1

Foto: Privat
Foto: Privat

Kursen lär dig praktiskt känna igen olika sedimentära bergarter och sediment samt hur de bildats genom sedimentära processer i olika miljöer. Kursen tar upp sambandet mellan sedimentära bergarter och plattektonik, vittring, partiklar och partikeltransport, sedimentära strukturer och åldersdatering. Både terrestriska (floder, sjöar, öknar, glaciala områden) och marina (grundhav, kustområden, djuphav) sedimentationsmiljöer beskrivs.

Exkursion till Västergötland.
Kursansvarig: Malin Kylander Docent i sedimentär geokemi).

Oceanografi för geovetare, 7.5 hp HT period

Foto: Privat
Foto: Privat

Kursen beskriver oceanernas cirkulation och dynamiken som driver detta. Du får lära dig hur oceanbassängerna påverkar cirkulationen, om havsvattnets egenskaper, om grundläggande atmosfärscirkulation och klimat, vinddriven cirkulation i havsytan, cirkulation i djuphavet, havsvågor, tidvatten, havsis och sambanden mellan istäcken och havet. Kurser ger också en introduktion till biokemiska cykler i världshaven.

Kursansvarig: Agatha de Boer (Docent i paleoceanografisk modellering).

Paleoceanografi och maringeologi, 7.5 hp HT period 3

Foto: Eva Dalin
Foto: Eva Dalin

Kursen introducerar ämnena paleoceanografi och maringeologi. Inom maringeologin får lära dig om oceanbassängernas bildning, uppbyggnad och djupförhållanden (batymetri) samt om havbottenskorpan och dess bergarter, marina sediment och deras sammansättning samt om de processer som kontrollerar deras avsättning. Inom paleoceanografin får du lära dig hur havens cirkulationssystem har utvecklats i samspel med klimatet under jordens historia, hur mikrofossil och dateringsmetoder används för att rekonstruera paleoceanografiska miljöer. Ett särskilt fokus läggs på den globala ocean-klimatutvecklingen under de senaste cirka 100 miljoner åren.

Exkursion: Exkursion/fältarbete kan ingå.
Kursansvarig: Helen Coxall (Professor i marin mikropaleontologi).

Submarin geomorfologi, 7.5 hp HT period 4

Foto: Bergstrom@Wallenbergstiftelserna
Foto: Bergstrom@Wallenbergstiftelserna

Kursen behandlar processer som formar havsbotten och producerar karakteristiska landformer på botten, och hur dessa indikerar både modern havsbottendynamik och paleomiljöer, havs- och klimatförhållanden. Du får lära dig om erosion- och depositionsprocesser i marina miljöer, grundläggande geomorfologiska koncept, samt hur olika marina landformer kan karteras med maringeofysiska metoder. Betydelsen av havsnivåförändringar, bottenströmmar och interaktion mellan havs- bottnar och marina glaciärer/inlandsisar för bildning av oli- ka submarina landformer tas upp i kursen.

Kursansvarig: Sarah Greenwood (Forskare i paleoglaciologi).

Marin kartframställning och geodesi, 7.5 hp VT period 5

Foto: Privat
Foto: Privat

Kursen lär ut praktiska färdigheter i digital databehandling, kartframställning och analyser för geovetenskaplig forskning och industri. Kursen behandlar digital processering och presentation av geologiska, geografiska och geofysiska data; GIS, geodetiskt datum, spatiala databaser, terrängmodellering; moderna positioneringssystem och svenska referens- och kartsystem.

Kursansvarig: Richard Gyllencreutz (Universitetslektor i marin geofysik).

Marin geofysik, 7.5 hp VT period 6

Foto: Privat
Foto: Privat

Kursen introducerar ämnet marin geofysik. Du får lära dig om ljud och ljudvågors utbredning i haven och olika geologiska material, principerna för ekolod och seismiska undersökningar av haven och havsbottnar, värmeflöde i vatten och sediment, grunderna i navigation på havet, marina gashydrater, havsbottnarnas tyngdkraftsfält, begreppet isostasi, samt jordens magnetfält. Kursen tar upp hur olika maringeofysiska mätmetoder och kartor används i praktiska tillämpningar i näringslivet såväl som inom forskningen.

Kursansvarig: Christian Stranne (Biträdande lektor i maringeofysik kartering och modellering).

Marin geoteknik, 7.5 hp VT period 7

Foto: Privat
Foto: Privat

Tekniska egenskaper hos marina sediment är nyckelparametrar för att förstå de olika fysikaliska, kemiska och biologiska processer som sker på och under havsbotten. De är också viktiga ingångsvärden när installationer skall utföras på havsbotten. Denna kurs introducerar geotekniska mätmetoder för att karakterisera marina sediment. Kursen ger praktiska kunskaper om mätningar för att klassificera olika typer av marina sediment och för att mäta styrka, kompressibilitet och permeabilitet. I kursen ingår också hur geotekniska sedimentmätningar kombineras med resultat från geofysiska karteringar med olika typer av ekolod och reflektionsseismik för att beskriva geologin under havsbotten i forskningsprojekt eller där informationen behövs i tekniska sammanhang, som till exempel för undervattensinstallationer.

Kursansvarig: Matt O’Regan (Docent i Sedimentens fysikaliska egenskaper).

Maringeofysiska karteringsmetoder, 7.5 hp VT period 8

Foto: Glenn Mattsing
Foto: Glenn Mattsing

Kursen ger både praktiska och teoretiska kunskaper i maringeologisk kartering med geofysiska mätmetoder och sedimentprovtagning. Du får lära dig hur de lösa bottensedimenten och bottentopografin (batymetrin) kan kartläggas med olika akustiska mätmetoder, inklusive enkel- och multistråliga ekolod och side-scan sonar. Kursen lär också ut maringeologiska provtagningsmetoder samt innehåller praktiska övningar där du loggar och beskriver sedimentkärnor samt efterbehandlar och tolkar insamlade maringeofysiska karteringsdata. Kursen är direkt anpassad för att ge yrkesförberedande kunskaper i marin mätteknik.

Exkursion/fältarbete med Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra.
Kursansvarig: Martin Jakobsson (Professor i maringeologi och geofysik).

Foto: Helen Coxall
Exkursion till fossila rev på Gotland, som vittnar om en tid när Sverige var täckt av ett varmt tropiskt hav nära ekvatorn. Foto: Helen Coxall
Foto: Jens Olof Lasthein
Studenter på kursen Paleoceanografi och maringeologi som lär sig logga och tolka sedimentkärnor i IGVs sedimentlabb. Foto: Jens Olof Lasthein
Foto: Jens Olof Lasthein
Observationer i mikroskop används för att analysera sedimenttyper och hitta mikrofossil för åldersbestämning och studier av klimatförändringar. Du lär dig dessa tekniker under laboratorieövningaroch projektarbeten. Foto: Jens Olof Lasthein
Foto: Richard Gyllencreutz
I kursen Maringeofysiska karteringsmetoder lär man sig mäta med olika typer av ekolod. På skärmarna syns vrak vi hittat. Foto: Richard Gyllencreutz
Fotokollage
Studier med planktonnät används för att undersöka vilka förhållanden plankton trivs i, och därmed vilka typer av plankton som kan utgöra användbara markörer för hav och klimat bakåt i den geologiska historien. Foto: Helen Coxall
Inom programmet kommer studenterna upptäcka att mikroskopiska planktonskal bevarar information om klimatförhållanden tusentals och miljontals år bakåt i tiden. Foto: Helen Coxall
två forskare analyserar glaciala lervarv (årslager från istiden) från sedimentprov från Askö
Docent Thomas Andrén (Södertörns Högskola) och postdoktor Nai-Chen (IGV) i vårt SLAM-labb, analyserar glaciala lervarv (årslager från istiden) från sedimentprov från Askö, för att få en ålder på när leran avsattes. Foto: Martin Jakobsson
 

Möt några av våra alumner.

Foto: Privat
Foto: Privat

När jag studerade var det kurserna med marina ämnen som inspirerade mig mest, så det är toppen att det nu finns ett helt program med den inriktningen. Jag hade definitivt valt det om det fanns tillgängligt när jag valde kandidatprogram.

Alexander Bäckström tog en masterexamen med maringeologisk inriktning 2018 vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Hans självständiga arbete handlade om hur satellitbilder kan användas för att uppskatta djup i grunda områden och sedan sammanställas med olika typer av ekolodsmätningar till en digital djupmodell. Idag arbetar Alexander som Statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning.

Foto: Privat
Foto: Privat

Vi söker idag efter att rekrytera maringeovetenskaplig kompetens då den marina verksamheten ökar kraftigt och nya områden behöver utforskas i och med den gröna omställningen av vår ekonomi

Emma Sellén har en bakgrund med studier i marin geovetenskap och doktorerade 2010 vid Stockholms universitet med en avhandling, som handlade om den oceanografiska utvecklingen av Arktiska oceanen. Idag arbetar Emma i Oslo för företaget iSURVEY (en del av Reach Subsea Group, www.isurvey-group.com) där hon leder maringeologiska och geofysiska undersökningar av havsbotten. iSURVEY har särskilt riktat in sig på att minimera miljöavtrycket av installationer och andra aktiviteter till havs.

 

Häng med!

Vi hoppas du vill studera hos oss.

Foto: Oskar Kihlborg
R/V Electra. Foto: Oskar Kihlborg

Har du frågar kontakta gärna:
Studievägledare Elisabeth Däcker, elisabeth.dacker@geo.su.se
Studierektor för kandidatutbildning Richard Gyllencreutz, richard.gyllencreutz@geo.su.se

Anmäl dig här!

På denna sida