Att först läsa om landformer och processer under föreläsningar och sen få se det i verkligheten är något alldeles speciellt.

Mikaela Lindström är kandidatstudent i geovetenskap.

Österrike. Foto: Jonatan Cairenius

– Jag valde kandidatprogrammet i geovetenskap för att jag alltid har varit fascinerad av naturen. Jag ville lära mig om klimatet, landskapet och alla processer som rör planeten jorden och det är precis vad man studerar inom geovetenskap. Mitt intresse för miljön har alltid varit stort och jag ville läsa något där man lär sig att förstå naturen, och därefter hur människan påverkar den.

– Det allra bästa med utbildningen är blandningen mellan teori och praktik! Kurserna är väldigt varierande med föreläsningar, övningar, laborationer och exkursioner. Att först läsa om landformer och processer under föreläsningar och sen få se det i verkligheten är något alldeles speciellt.

– Jag planerar att söka in till masterprogrammet i geologiska vetenskaper på Stockholms universitet nästa år. Då kan jag fördjupa mig mer inom geologi, vilket är den gren i geovetenskapen jag tycker allra mest om. Min dröm är att doktorera och så småningom kunna forska inom geologi.

Under kandidaten insåg jag fort att geologi var väldigt intressant och rätt utbilning för mig. Framförallt kurser i strukturgeologi och petrologi väckte ett stort intresse hos mig.

Foto: Privat

Elise Lindell är masterstudent i geologiska vetenskaper.

–Jag valde kandidatprogrammet i geovetenskap med planen att fortsätta inom glaciologi och polara landskap. Under kandidaten insåg jag fort att geologi var väldigt intressant och rätt utbilning för mig. Framförallt kurser i strukturgeologi och petrologi väckte ett stort intresse hos mig. Att försöka förstå hur jorden fungerar, allt från storskaliga till småskaliga processer, och hur de samspelar tycker jag är enormt spännande. Därför valde jag masterprogrammet i geologiska vetenskaper, och just nu skriver jag mitt masterarbete som handlar om interaktioner mellan magma och förkastningar.

–Det bästa med min utbildning har absolut varit blandningen mellan det praktiska och teoretiska. Jorden är komplicerad och genom att exponeras för det med olika metoder ökar förståelsen och nyfikenheten. Som naturmänniska är alla exkursioner och fältarbeten en enorm bonus, att ha naturen som sitt klassrum är ett stort privilegium. Sen är utbildningen bred med stor valfrihet, vilket gör att du kan forma din utbilding utifrån vad som är intessant för dig. Jag blir lätt väldigt nördig och tycker om att lära mig mycket om många olika saker, så det upplägget har varit perfekt för mig.

–Min dröm har alltid varit att doktorera. Jag har ett väldigt stort driv av att fortsätta lära mig och jag ser forskningen som en självklar väg för att få utlopp för det. Annars hoppas jag på ett yrke som är utmanande och fortfarande ger mig utrymme att utvecklas.

Stockholms universitet var ett logiskt val i mina ögon, då det finns mycket kompetens och möjligheter här som kan hjälpa mig att bli så bra forskare som möjligt.

Sophie ten Hietbrink är doktorand i Geokemi.

– Redan i tonåren har jag varit fängslad av de processer som formar vår planets miljö och klimat. Därför valde jag områdena geovetenskap och klimatfysik under mina studier. Jag tycker att det är otroligt spännande att vara med och tänja på gränserna för vår kunskap och samtidigt ha möjlighet att själv fortsätta lära och utveckla mig. Att ta en doktorsexamen var därför en ”no-brainer” för mig. Genom att bedriva forskning kan jag dessutom bidra till vår förståelse för hur och varför klimatet och miljön förändras, vilket är avgörande för att bygga en mer hållbar värld och värna om vår naturliga miljö. Stockholms universitet var ett logiskt val i mina ögon, då det finns mycket kompetens och möjligheter här som kan hjälpa mig att bli så bra forskare som möjligt. Och på toppen av allt får jag åka på expeditioner till Arktis!

– Som doktorand möter du många inspirerande forskare under tiden, alla med sitt eget kompetensområde. Dessa möten är inte bara begränsade till ditt specifika forskningsområde. Till exempel följde jag kurser om ’Genus and Science’ och ’Visualisera din vetenskap’, som verkligen vidgade mina perspektiv på inklusivitet och vetenskapskommunikation. Det jag verkligen uppskattar med geovetenskap är att vi studerar naturliga processer som kan observeras i naturen, vilket gör din forskning mindre abstrakt. Det innebär också att du kanske får gå ut i fält för att hämta egna prover. Jag har haft turen att besöka Svalbard, en skärgård i Ishavet, tre gånger redan. Storslagenheten i dessa naturliga miljöer är svår att slå.

– Eftersom mitt forskningprojekt är att undersöka processer som är ett resultat av inlandsisar som fanns tidigare, skulle jag gärna testa mina hypoteser genom att studera en miljö som påverkas av moderna inlandsisar. Därför skulle jag vilja hitta en forskartjänst som gör det möjligt för mig att forska i Antarktis eller på Grönland. Svalbard är också ett alternativ, en mycket spännande plats med massor av geovetenskapliga gåtor som väntar på att nystas upp.

Läs mer om Sophies forskning (på engelska)

"Jorden är vårt hem. Det finns ingen andra planet vi kan fly till om livet på jorden blir för svårt"

Helen Coxall är professor i marin mikropaleontologi. Helen är lärare i två kurser på grundnivå: Kritiska händelser i Jordens och livets utveckling och Paleoceanografi och maringeologi

Photo credit: Stockholm University

– Jag älskade vetenskap i skolan men visste inte vilket område jag skulle fokusera på på universitetsnivå. Medicin? Biokemi? Miljövetenskap? Kemi?
Geologiska vetenskaper är i stort sett den perfekta blandningen av biologi, kemi, fysik och miljövetenskap som hjälper oss att ta itu med och förklara allt naturligt som vi ser omkring oss, varför berg, hav och skogar är där de är, varför vissa länder är rika på mineralrikedom och har bra jordbruksmark, medan andra inte har det, hur de olika länderna fick den karakteristiska flora och fauna som vi känner till. Det ger en långsiktig historia, hur de har och kan förändras och låter oss därför förutsäga vad som kommer att hända i framtiden. Till slut valde jag maringeologi när jag upptäckte att djuphavet innehåller det bästa och mest kontinuerliga arkivet (lerlager) för att studera de tidigare klimatförändringsmönstren och till och med hur organismer utvecklas eller utrotas som svar på klimat och havsförändringar. De flesta vet inte att de dolda lerlagren i havets botten innehåller alla dessa hemligheter.

– Jorden är vårt hem. Det finns ingen andra planet vi kan fly till om livet på jorden blir för svårt. Jorden kan verka vidsträckt och robust men vad du lär dig av att studera dess geologiska historia är att dess olika havs-, is-, klimat- och biologiska system, som vi är beroende av för mat, jobb och säkra platser att bo på, är ömtåliga. Från det geologiska registeret (stenar, sediment och fossiler) kan vi se att alla dessa system har tidigare förändrats radikalt och de kommer att förändras igen när människor fortsätter att störa dem. Vi måste veta vilka de mest utsatta systemen är för klimat och miljö och vilka mänskliga aktiviteter som orsakar mest skada. Politiker måste lyssna på detta. Från en mycket praktisk synvinkel behöver vi också veta om de fysiska egenskaperna hos berget och sedimentet under våra fötter eftersom människor använder detta för att utvinna råvaror (metallmalmer, sand, grus, sten för byggnad, kemikalier för industri och mat , etc.), för att bygga på, gräva i för att begrava vårt avfall och bygga teknologiska strukturer i (t.ex. vägar, kraftgenererande infrastruktur).

Vad kan studenterna arbeta med när de har gått ut utbildningen?

Miljökonsult för kartläggning av berg- och underprover för byggindustrin, mineralutvinningsindustrin/gruvdrift; offshore-sedimentmätningsindustri; museumssamlingar; rådgivande roll för klimat-/miljösektorn.

Det är denna syntes av matematik, kemi och fysik inom geologins område som verkligen fascinerar mig

WeiLi Hong är biträdande professor i geokemi. Han använder numeriska modeller för att kvantitativt beskriva de geokemiska iakttagelserna i porvätskor, sediment och autigentiska mineraler. Han undervisar i en kurs på grundnivå och en kurs på masternivå

Photo: Private

– Som forskare inom geologi drivs min resa av en outtömlig nyfikenhet om de dynamiska processer som har format vår planet genom dess historia. Från de storslagna geologiska händelserna i det förflutna till de subtila men djupgående förändringarna som sker i nutid, fascineras jag av den intrikata dansen av krafter som formar jordens landskap.

Det som lockar mig mest till detta område är den eleganta samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner. Matematiken ger språket för att kvantifiera och modellera komplexa geologiska fenomen, vilket avslöjar mönster och relationer som annars skulle förbli dolda. Kemin avslöjar de molekylära interaktionerna som driver geologiska processer, från vittringen av berg till bildandet av mineraler. Fysiken förklarar de grundläggande krafterna som är verksamma, vare sig det handlar om tektoniska rörelser som formar kontinenter eller beteendet hos vätskor inom jordens inre.

Det är denna syntes av matematik, kemi och fysik inom geologins område som verkligen fascinerar mig. Genom deras samverkan får vi djupa insikter i jordsystemet och öppnar upp för en djupare förståelse av vår planets förflutna, nutid och framtid. Som forskare är jag engagerad i att lösa jordens mysterier, drivet av en passion för upptäckter och en önskan att bidra till den samlade kunskapen hos mänskligheten.

Varför är det viktigt att utbilda om jorden?

– Att förstå sambandet mellan jordens system är av yttersta vikt i dagens värld. Varje komponent, från atmosfären till litosfären, spelar en avgörande roll för att forma vår planets ömtåliga balans. Att utbilda om jorden handlar inte bara om att skaffa kunskap; det handlar om att öka medvetenheten om det intrikata nätverket av relationer som upprätthåller livet.

Genom att förstå hur de olika delarna av jorden är sammankopplade blir vi mycket medvetna om konsekvenserna av även den minsta störningen. Vare sig det är mänsklig aktivitet som förändrar klimatet, avskogning som påverkar biologisk mångfald, eller föroreningar som smutsar ner vattendragen, så sänder varje handling ut ringar på vattnet genom jordens system. Utan en djup förståelse för dessa samband riskerar vi oavsiktligt att störa den känsliga balans som allt liv är beroende av.

Utbildning om jorden ger individer möjlighet att fatta informerade beslut och vidta meningsfulla åtgärder för hållbarhet och bevarande. Det främjar en känsla av ansvar gentemot vår planet och inspirerar till förvaltning för framtida generationer. Genom att främja medvetenhet om jordens sammanlänkning, banar vi väg för en mer harmonisk samexistens med naturen, vilket säkerställer bevarandet av vårt värdefulla hem för kommande generationer.

Vad kan studenter arbeta med när de har avslutat sin utbildning?

Efter avslutat utbildning inom geovetenskap med en gedigen grund inom geokemi, öppnar studenter dörren till en bred variation spännande karriärmöjligheter. Beväpnade med grunderna inom geokemi är de väl rustade att ge sig ut på varierande vägar både inom akademin och industrin.
Många examinerade hittar givande karriärer inom konsultföretag, där deras expertis inom geokemi är ovärderlig för att analysera miljödata, bedöma geologiska risker och utvecklar hållbara lösningar för olika branscher. Oavsett om det handlar om att genomföra mark- och vattenkvalitetsbedömningar, utvärdera påverkan av gruvverksamhet eller ge råd om miljösaneringsprojekt, deras kunskap om geokemiska principer är ovärderlig.

För de som brinner för forskning och har en törst efter kunskap, erbjuder högre utbildning oändliga möjligheter. Doktorandstudier inom geokemi fördjupar sig i specialiserade områden såsom akvatisk geokemi, isotopgeokemi eller miljögeokemi. Dessa studier banar väg för banbrytande forskning och innovation inom akademin, myndigheter och forskningsinstitutioner över hela världen.

Dessutom är nyutexaminerade med gedigen bakgrund inom geokemi mycket eftertraktade av företag som specialiserar sig på analysinstrument. Från att designa och tillverka toppmoderna instrument för geokemisk analys till att erbjuda teknisk support och utbildning för kunder, möjligheter finns i överflöd för kunniga yrkespersoner att bidra till framsteg inom analytiska metoder och teknologier.

Utöver dessa traditionella karriärvägar öppnar den tvärvetenskapliga naturen hos geokemin dörrar till ett myller av industrier och sektorer. Oavsett om det handlar om att utforska möjligheter inom energiutvinning, förvaltning av naturresurser, miljörådgivning eller till och med vetenskapskommunikation och påverkansarbete inom politiken, möjligheten att använda en bakgrund inom geokemi gör det möjligt för studenter att göra meningsfulla bidrag till samhället samtidigt som de följer uppfyllande karriärer som är i linje med deras intressen och ambitioner.

En god kunskap om jordsystemet är ett grundläggande steg mot global hållbarhet, riskreducering och byggandet av en miljövänlig miljö."

Paola Manzotti är universitetslektor i tektonik, metamorf petrologi och geokronologi. Paola är lärare i kursen Mineralogi och petrologi, och Petrogenes på grundnivå.

Monviso berg. Foto: Francesco Nosenzo

– Jag har alltid varit fascinerad av naturen sedan jag var barn. Jag har härliga minnen av att samla fossil, stenar och skal under semestern med mina föräldrar, av orientering i skolan (första gången jag hade något att göra med en karta!) och att se min trädgård blomma åter igen varje vår. Jag kan fortfarande inte motstå de fantastiska landskapen man ser, när du når toppen av ett berg eller att stå framför havet och känner dess storhet och mystik. Jag gillade naturen, men jag valde humaniora på gymnasiet (latin, grekisk, filosofi och litteratur). Dessa ämnen öppnade mitt sinne och stärkte min kommunikationsförmåga. Valet av geologi på universitetsnivå speglar med säkerhet min nyfikenhet och kärlek till naturen, men det var också på grund av att jag träffade en begåvad professor i geovetenskaper under sista året på gymnasiet. Hennes föreläsningar var så fascinerande att jag spenderade mina eftermiddagar att plugga geovetenskaper istället för latin och filosofi!

Varför valde jag geologi?

Att studera geologi utvecklar en bred och djup kunskap om jorden. Geologi ger en omfattande känndom som är viktig för att förstå planeten där vi bor. Det är en spännande resa genom mineral, bergarter och deras interaktion med vätskor i syfte att förstå hur vår planet bildades. Du kanske kan svara på frågor som: Hur bildas berg? Genom vilka processer bildar kontinental och oceanisk skorpa? Hur stenar förvandlas och deformeras när de begravs på stort djup? Vilka mekanismer kan gräva upp dessa stenar? Var och varför hittar vi värdefulla malmavlagringar? Det här är bara några fascinerande upptäckter som väntar dig ...

En god kunskap om ”jordsystemet” är ett grundläggande steg mot global hållbarhet, riskreducering och byggandet av en miljövänlig miljö. Detta kommer att inkludera förståelse (i) tillgången till naturresurser (mineral, vatten, energi ...) och hur vi har använt eller missbrukat dem tidigare eller (ii) orsakerna till och konsekvenserna av geologiska processer (översvämningar, jordskred, jordbävningar, vulkanutbrott…). Vi är en del av ”jordsystemet” och det är vårt ansvar att interagera med det på ett vänligt och balanserat sätt.

Vad kan man arbeta med när man har gått ut utbildningen?

– Utbildning i geologi är en kombination av fält- och teoretiska studier och ger möjlighet att förvärva analytiska färdigheter som kan vara användbara för framtida jobb. Det finns flera karriärmöjligheter inom detta område.

• Tillämpad geolog – arbetar med infrastruktur (järnvägar, dammar, tunnlar) och övervaka geologiska risker(jordskred, översvämningar, vulkanutbrott, jordbävningar, tsunamier)
• Miljöforskare – arbetar med till exempel behandling av föroreningar i sjöar och floder
• Geolog som arbetar med förnybar och inte förnybar energi (geotermisk energi, olja och petroleum, malmfyndigheter)
• Akademisk forskning – med möjlighet att göra doktorsexamen och upptäcka och undersöka nya händelser och processer i jordens historia
• Till sist men inte minst, undervisning i gymnasiet för att utbilda de nya generationerna om jorden.