När man pratar anpassar man hela tiden spontant sitt talbeteende till behovet hos den som lyssnar, oavsett om det är en vuxen eller ett barn. Ett exempel på en sådan anpassning är att man artikulerar tydligare i bullriga miljöer eller när man pratar med någon som inte har ett utvecklat språk. Det har tidigare visats att föräldrar i många fall spontant artikulerar tydligare när de pratar med sina små barn än när de pratar med andra vuxna, och att denna anpassning verkar vara relaterad till olika aspekter av tidig språkutveckling. Vår studie visar att i ju större utsträckning en förälder visar denna spontana anpassning desto mer fonetiskt avancerade yttranden har barnet.

Artikeln är publicerad i Frontiers in Psychology och finns fritt tillgänglig online:

An Association Between Phonetic Complexity of Infant Vocalizations and Parent Vowel Hyperarticulation