Disputation Björn Boman

Disputation

Datum: torsdag 16 november 2023

Tid: 13.00 – 16.00

Plats: Sal 2403, IPD, Frescativägen 54, Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64992426803

Björn Boman, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, försvarar sin avhandling "Skolprestationer faktorer förknippade med elevers studieresultat i grundskolans senare år". Disputationen kommer att hållas på svenska. Välkommen!

 

Avhandlingstitel

Skolprestationer: Faktorer som är relaterade till studieresultat i grundskolans senare år

 

Opponent

Monica Rosén, professor, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Betygsnämndsledamöter

Christina Wikström, docent, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Alli Klapp, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Cormac McGrath, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Suppleant 

Mara Westling Allodi, professor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Ordförande

Klara Bolander Laksov, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Handledare

Stefan Ekecrantz, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Andra handledare 

Ulf Fredriksson, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
Astrid Pettersson, professor, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet

 

Följ disputationen via Zoom

Zoom Meeting: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64992426803 

Björn Boman Foto: Privat
 

Avhandlingsbeskrivning 

Avhandlingen syftar till att undersöka de faktorer som är starkast förknippade med skolresultat i grundskolans senare år, främst årskurs 9. Med studieresultat främst (aggregerade) betyg, nationella provresultat, och resultat i internationella undersökningar som PISA. och Studien är kvantitativ och baseras på standardmetoder inom kvantitativ samhällsforskning såsom multipel regressionsanalys och faktoranalys, och baseras på en mängd data som exempelvis aggregerade skol- och kommundata från Siris och Kolada, individdata från PISA (2015), och longitudinella individdata från Göteborgs universitets databas, GOLD. Dessa sekundäranalyser fordrar ej etisk prövning, även om en etisk medvetenhet krävs beträffande användning och tolkning av data. Teoretiskt är avhandlingen ej relaterad till ett fixerat ramverk utan bygger vidare på tidigare svensk skolforskning och fokuserar på de faktorer som anses vara starkast förknippade med skolresultat, så som socioekonomisk status, migrationsbakgrund, geografisk position, lärarkompetens, och kognitiva och icke-kognitiva förmågor. Beroende på om data är aggregerade eller på individnivå kan de statistiska sambanden se delvis olika ut, och delvis kan detta anses vara den nästa viktigaste forskningsfrågan efter vilka faktorer som över huvud taget tycks ha starkast samband med betyg, nationella prov, och PISA-resultat. Utöver dessa variabler testas en del väsentliga kontrollvariabler som exempelvis kön och klassrumsdisciplin.

Länk till avhandling i fulltext i DiVA