Lena Låstad, universitetslektor, programansvar för PAO-programmet med start augusti 2024

När AI tar över vissa uppgifter som tidigare har skötts av HR, så finns det en stor potential i att effektivisera operativt HR-arbete. Som jag ser det skulle det kunna frigöra resurser för strategiskt HR-arbete, där man får bättre möjligheter att verka för ett hållbart arbetsliv.

Lena Låstad
Lena Låstad. Foto: Privat

Vad innebär ditt jobb? Vad ingår i tjänsten som programansvarig?

– PAO-programmet bedrivs i samverkan mellan IPD, psykologiska institutionen samt sociologiska institutionen, och som programansvarig håller man i programövergripande frågor och arbetar för att samarbetet mellan institutionerna flyter på bra. Kontakten med studenterna via studentrepresentanter och Stockholms Universitets Personalvetarförening (SthlmUP) är också viktig. I PAO-programmet samverkar vi även med HR-branschen på olika sätt, bland annat via PAO programmets Advisory board. I rollen ingår också ett visst strategiskt fokus kring vad vi från institutionernas sida vill med programmet samt att verka för programmets fortsatta relevans för arbetslivet framgent. 

Vad är roligast och vad ser du som den största utmaningen?

– Det är spännande att få möjlighet att arbeta med frågor som är institutionsövergripande, och kul att lära mer om hur allting hänger ihop. Samtidigt är det komplext att sätta sig in alla ”detaljer” kring personer, olika avnämare, kurser, administration, historik et cetera. 

Kontakten med studenterna via studentrepresentanter och Stockholms Universitets Personalvetarförening (SthlmUP) är viktig. I PAO-programmet samverkar vi även med HR-branschen på olika sätt, bland annat via PAO programmets Advisory board. 

Finns det något i utbildningen som kommer att behöver utvecklas för att möta framtidens behov på arbetsmarknaden? Vad ser du som de nuvarande trenderna inom området personal och organisation?

– Den ökande användningen av AI i arbetslivet är en viktig fråga som jag tror att vi behöver lyfta in mer i utbildningen på olika sätt. Och då menar jag kanske inte främst att använda AI i studierna, men snarare att personalvetaryrket delvis förändras till följd av de möjligheter som AI ger. När AI tar över vissa uppgifter som tidigare har skötts av HR, så finns det en stor potential i att effektivisera operativt HR-arbete. Som jag ser det skulle det kunna frigöra resurser för strategiskt HR-arbete, där man får bättre möjligheter att verka för ett hållbart arbetsliv. 

Med din bakgrund inom både pedagogik och psykologi, vad ser du för likheter och skillnader vad gäller deras bidrag till programmet?

– Det är viktigt att PAO-programmet är just tvärvetenskapligt, då personalvetare behöver kunna hantera en stor bredd av frågor i sitt arbete. När det gäller just pedagogik och psykologi, så finns det många likheter i de teman som vi undersöker kopplat till arbetslivet. Som ett exempel har hybrid- eller distansarbete varit ett populärt tema för examensarbeten inom både psykologi och pedagogik de senaste terminerna. Sedan finns det såklart även olikheter; en uppenbar skillnad är att det inom pedagogik finns en tyngdvikt på kvalitativa metoder, medan psykologin har kvantitativa metoder som huvudfokus. Det får konsekvenser för vilka typer av frågor som undersöks inom respektive ämne. Jag tycker även att det finns ett tydligare fokus på kollektiva processer i organisationer inom pedagogiken, vilket var en viktig anledning till att jag sökte mig till IPD. 

I ett osäkert läge investerar människor mindre av sina (känslomässiga, kognitiva och tidsmässiga) resurser på det nuvarande jobbet, och lägger mer resurser på att säkra en fortsatt position på arbetsmarknaden.

Du har forskat om otrygghet i arbetslivet och hur det påverkar exempelvis människors hälsa, inom forskningsprogrammet NOWSTARS, kan du berätta om den forskningen?

– Vi arbetar just med att slutföra en meta-analys som undersöker vad den beteendevetenskapliga forskningen har kommit fram till när det gäller sambandet mellan upplevd anställningsotrygghet och karriärrelaterade faktorer såsom lärande, anställningsbarhet och mobilitet på arbetsmarknaden. Resultaten visar att när människor upplever oro kring huruvida man får behålla sitt nuvarande jobb är det bland annat förknippat med lägre intentioner till lärande, större missnöje med karriärutvecklingen och lägre upplevt anställningsbarhet, samt mer aktiva jobbsökar-beteenden och starkare (intention till) uppsägning. Med andra ord; i ett osäkert läge investerar människor mindre av sina (känslomässiga, kognitiva och tidsmässiga) resurser på det nuvarande jobbet, och lägger mer resurser på att säkra en fortsatt position på arbetsmarknaden. 

Kan du berätta något oväntat om dig som du tror vi inte vet?

Kvinna spelar basket
Foto: Unsplash

– Jag har tidigare spelat basketboll i den norska elitserien.

Har du tips på någon bra bok du kan rekommendera?

– Med en 2-åring hemma läser jag främst barnböcker på fritiden just nu. En gemensam favorit – som passar bra när sommarlovet väntar runt hörnet – är boken Konkarongen av Laura Ruohonen med spännande och roliga illustrationer av Linda Bondestam. 

På denna sida