"Staterna har en moralisk och rättslig skyldighet att avskaffa diskriminerande lagar och att anta lagar som skyddar människor från diskriminering" skriver UNAIDS på sin hemsida för årets kampanj som går under temat: Remove laws that harm, create laws that empower. Foto: Mostphotos

Det finns flera lagar som skyddar mot diskriminering, både på nationell och internationell nivå, som alla på olika vis syftar till att stödja det antidiskriminerande arbetet i samhället. Vid Juridicum har vi just nu flera pågående forskningsprojekt som på olika sätt berör ämnet. Läs våra forskare berätta om några av projekten här nedan.

Behandlad som ett barn

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt:

– Forskningsprojektet ”Treated Like a Child: Children and Age Discrimination Law in Sweden and the UK” är finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse och handlar om att lyfta frågan om diskriminering av barn för att de är barn. Trots att vi pratar mer och mer om barns rättigheter och att ålder är en diskrimineringsgrund i många länder, bland annat Sverige, saknas det i hög grad både skydd, diskussion och forskning om hur barn riskerar att behandlas på ett diskriminerade sätt jämfört med vuxna utan legitima skäl.

Syftet med projektet är att med rättsvetenskapliga utgångspunkter utveckla reglering och tillämpning för att skapa bättre förutsättningar för jämlikhet för barn och på så vis bidra till att göra barns situation och röster hörda i högre grad.

Läs mer om "Treated Like a Child"

Kvinnor i svensk film

Frantzeska Papadopoulou Skarp, professor i immaterialrätt:

– Film är en av vår tids centrala uttrycksformer. Liksom alla kulturyttringar bidrar film till att både spegla och forma våra uppfattningar om samhället och bidrar till det offentliga samtalet. Eftersom jämlikhet är centralt för publika diskussioner i en demokrati har det  betydelse vem som får göra film och hur kvinnor och män gestaltas på vita duken. Mansdominansen på det filmkulturella området är därmed problematisk. Vi behöver fråga oss vad det får för konsekvenser att en films budskap så ofta tillskrivs en manlig regissör, medan kvinnor uppmärksammas för sina insatser framför kameran.

I vårt projekt så analyserar vi under vilka villkor kvinnor har fått arbeta med film från 1920 till idag. Vi analyserar hur närvaron av kvinnliga filmarbetare påverkar gestaltning av kön på film och under vilka förhållanden kvinnors filmer får tillträde till det offentliga rummet. Detta är ett tvärvetenskapligt projekt som kombinerar feministisk teori med empirisk kunskap om film, politik och juridik för att kunna kartlägga villkoren för kvinnor som arbetar med film och hur kvinnornas eget agerande påverkar och förändrar filmkulturen. 

Genom att synliggöra hur det har varit, och hur det är att arbeta som kvinna i en så speciell bransch som filmbranschen, blir det också tydligt hur det borde vara, och vilka hinder som borde tas bort. 

Läs mer om "Women in Swedish Film"

Likabehandlingsrätt

Laura Carlson, professor i civilrätt:

– Jag är redaktör för den kommande antologin ”Equality Law” som är volym 68 i serien Scandinavian Studies in Law. Boken samlar över 15 nordiska forskare som alla skriver under temat likabehandlingsrätt. Dit hör så väl frågor om olika specifika diskrimineringsgrunder, som frågor om jämställdhet, jämlikhet och tillgång till rättskipning (access to justice). 

Boken kommer att publiceras i slutet av mars och är en av de första nordiska böckerna som fokuserar på de olika aspekterna av likabehandlingsrätt, inklusive rätten till att behandlas olika i vissa sammanhang - som exempelvis samernas förhållande till deras mark. Det är en bok som riktar sig till alla som vill kunna fördjupa sitt perspektiv inom dessa viktiga samhällsfrågor.

Läs mer om "Equality Law"

Återkallande av medborgarskap

Mariana Fakih, doktorand i folkrätt:

– Mitt forskningsprojekt fokuserar på återkallande av medborgarskap som en åtgärd mot terrorism i demokratiska stater. Den preliminära titeln är "’Does depriving individuals of their citizenship, based on national security grounds, comply with EU and international law on human rights?". Några av de frågor som denna forskning behandlar är hur hur stater rättfärdigar sin ökade makt att återkalla medborgarskap, om det finns gränser som de måste följa och hur europeisk och internationell lagstiftning kan skydda medborgare från denna makt. 

Enligt internationell rätt har staterna rätt att bestämma vem som kan bli medborgare och att tillhandahålla en grund för inkludering och exkludering. Denna frihet är dock inte absolut och staterna får inte göra en person statslös. Förbudet mot statslöshet, som ett resultat av återkallande av medborgarskap, gör personer med dubbla medborgarskap mer sårbara för avnationalisering än andra. Om till exempel en person med dubbla medborgarskap begår ett brott eller konspirerar för att begå en terroristhandling tillsammans med en person som bara har ett medborgarskap, så kommer den första personen med största säkerhet att förlora sitt medborgarskap - medan den andra ännu har sitt medborgarskap säkrat. Straffet kommer därför att skilja sig åt mellan dem, även om de båda är lika skyldiga. Denna ojämlika behandling av individer på grund av deras rättsliga status öppnar upp en väg för etnisk diskriminering baserat på medborgarskap. (Citatet är översatt från engelska)

Läs mer om "Citizenship Deprivation"