Hallå där...

Lydia, du disputerade 2016 vid Stockholms universitet. Vad handlade din avhandling om?

Min forskning fokuserar främst på gränssnittet mellan internationell privaträtt och immaterialrätt, inklusive företagshemligheter och dataskydd. Mycket av min forskning innehåller även komparativa och internationella perspektiv. Mina studier och mitt arbete som praktiserande jurist i både USA och Sverige har väckt min nyfikenhet på och medvetenhet om likheter och skillnader mellan rättssystem på både horisontell och vertikal nivå, och om den internationella privaträttens samordnande funktion. Detta återspeglas även i min avhandling, Territoriality in Intellectual Property Law.

Avhandlingen undersöker det något vaga begreppet ”territorialitetsprincipen” i internationell rätt, i internationell privaträtt och i immaterialrätt, samt dess inverkan på utövandet av dömande jurisdiktion och preskriptiv jurisdiktion i EU och USA. Avhandlingen behandlar internationell privaträtt i snäv bemärkelse (dvs. internationell behörighet och tillämplig lag), men även hur territorialitetsprincipen påverkar det territoriella tillämpningsområdet för materiell immaterialrätt. Avhandlingen använder en komparativ metod för att beskriva och förklara likheterna och skillnaderna mellan EU:s och USA:s rättssystem. Mina övergripande slutsatser är att skillnaderna kan förklaras av olika rättsliga traditioner och olika uppfattningar om funktionen av internationell privaträtt och immateriella rättigheter i EU och USA.

Vad har du forskat kring de senaste åren?

De senaste åren har jag forskat om internationell privaträtt kopplat till företagshemligheter. Min senaste bok, Cross Border Trade Secret Disputes in the European Union: Jurisdiction and Applicable Law (Surrey: Edward Elgar, oktober 2023, 334 sidor), undersöker ett antal komplexa frågor rörande kvalifikation och lokalisering samt utrymmet för partsautonomi i samband med gränsöverskridande tvister om företagshemligheter. Den besvarar dessa frågor ur ett europeiskt perspektiv med beaktande av EU:s intresse av att främja gränsöverskridande innovation och trygga rättssäkerheten för företag och informationsanvändare som verkar globalt. 

De slutsatser jag har dragit är att dessa intressen bäst uppnås genom att kvalificera tvister om företagshemligheter som otillbörlig konkurrens som enbart påverkar en bestämd konkurrents intressen, lokalisera skadan till den plats där innehavaren av företagshemligheten är etablerad och ge partsautonomi ett brett tillämpningsområde - samtidigt som man skyddar svagare parter och allmänna intressen genom tillämpning av lagregler som inte kan avtalas bort, internationellt tvingande regler och ordre public. Monografin är kulmen på mitt postdok projekt för vilket jag tilldelades finansiering av Stiftelsen för Rättsvetenskaplig Forskning. Den ingår i serien Elgar Monographs in Private International Law.

Vad är det som gör att du har fått upp ögonen för just detta ämne?

Mitt intresse för ämnet väcktes av dagens kunskapsbaserade och datadrivna ekonomi, där information är ett företags mest värdefulla tillgång. Därför använder kommersiella aktörer olika juridiska och tekniska åtgärder för att skydda sin information från konkurrenter. Den vanligaste formen av rättsligt skydd för information är lagar som skyddar företagshemligheter. Till skillnad från patent, upphovsrätt och varumärken har skyddet av företagshemligheter ofta hamnat i skuggan av dessa, vilket inspirerade mig att fördjupa mig i detta område.

I ett försök att uppmuntra innovationsrelaterad gränsöverskridande verksamhet, förbättra Europeiska unionens (EU) konkurrenskraft och säkerställa en väl fungerande och växande inre marknad antog EU direktiv 2016/943 om företagshemligheter. EU:s lagstiftare har dock inte särskilt reglerat de internationellt privaträttsliga aspekterna och det råder osäkerhet om hur det allmänna internationellt privaträttsliga regelverket ska tillämpas i förhållande till företagshemligheter.  

Vad gör du vid juridiska institutionen då du inte forskar?

Vid juridiska institutionen är jag kursföreståndare för grundkursen i internationell privaträtt och undervisar i internationell privaträtt, europarätt och immaterialrätt. Dessutom är jag sedan maj 2019 redaktör för Scandinavian Studies in Law - en bokserie som ges ut av Stockholm Institute for Scandinavian Law och som syftar till att sprida skandinavisk rättsforskning internationellt. Jag är också engagerad i Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) och är ansvarig för SFIR:s Transborder grupp. 

Läs mer om Lydia Lundstedt