Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, har för många blivit ett bekant ansikte från TV då han ses kommentera eller reda ut svåra juridiska frågor ifråga om aktuella rättsfall och domar. (Skärmbild från SVT Nyheter, 8/9-2022)

Under september månad gavs Dagens Juridiks läsare möjligheten att nominera den kandidat som man anser är den jurist som gjort det starkaste intrycket under året som gått till utmärkelsen "Årets Jurist 2022". Av alla de nomineringar som inkom var det totalt sju personer, alla med olika bakgrund och yrke, som utmärkte sig och fick fler nomineringar än de andra. 

Nu ska tidigare vinnare och nominerade avgöra vem av de sju kandidaterna som ska tilldelas årets utmärkelse.

Har nominerats tidigare

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, är inte enbart en av de som har nominerats till Årets Jurist – utan också den enda på listan som även var nominerad förra året. Det råder därmed inga tvivel om att uppskattningen för hans folkbildande engagemang är väldigt stor, både i och utanför juristbranschen, vilket han är glad är något som bekräftas:

– Det är otroligt hedrande och mycket oväntat att jag, för andra året i rad, nominerats till Årets jurist! Det är såklart kul att min gärning som jurist uppskattas i sådan grad att det uppmärksammas på det här viset och jag är samtidigt väldigt ödmjuk och rörd. Jag har arbetat hårt för att komma dit jag är i dag i min yrkesroll och det känns fint att det uppmärksammas.

Reder ut aktuella rättsfall och domar

För Dennis har det sedan lång tid tillbaka varit en viktig del av forskargärningen att ta sig tiden till att sakligt kunna förklara varför en domstol dömde som den gjorde eller vad ett visst brott innebär, och att då göra det med ett vardagligt och lättbegripligt språk. Han menar att det känns särskilt viktigt inom just hans forskningsämne med tanke på att det är ett ämne som det dagligen rapporteras om och som har kommit att bli allt mer hett i den politiska debatten.

– Vi som jobbar på universiteten har ju en skyldighet att genomföra det som kallas för den tredje uppgiften, såsom att för en bred allmänhet sprida kunskap om hur lagen ser ut och fungerar. Jag tycker att den mer folkbildande delen är viktig ur ett demokratiskt perspektiv, särskilt i en tid när fakta och vetenskap inte längre verkar få samma genomslag. Då är det särskilt viktigt att vi på universiteten sprider kunskap brett i samhället, säger Dennis och fortsätter;

– Visst, det tar lite lite tid i anspråk att försöka vara så tillgänglig. Samtidigt handlar det om rättsfall eller straffrättsliga frågor som jag ändå redan är insatt i, vilket gör att det inte blir så tidskrävande för mig som man skulle kunna tro.

Se alla årets nominerade på Dagens juridik