Gymnasiearbeten på kemiska sektionen

Nu finns möjligheten att genomföra gymnasiearbete på Stockholms universitet med handledning av forskare och forskarstuderande från kemiska sektionen. Gymnasiearbetets praktiska del genomförs i vecka 44. I handledningen ingår också två möten med din handledare. Det första tillfället är 11 september på Vetenskapens hus.

 

Projekt läsåret 2024-2025

Ansökan sker via Vetenskapens hus 22 augusti till 1 september 2024.

Länk till Vetenskapens hus för anmälan och information

Nedan kan du läsa och teman för gymnasiearbeten läsåret 2024/25 och om tidigare elevers upplevelser. Listan med projekt kan komma att uppdateras under sommaren fram till 22 augusti då projekten presenteras på ett webbinarium via Vetenskapens hus.

Antocyaniner är molekyler som finns i många frukter och grönsaker. De ses ofta i röda bär, vindruvor, äpplen, kål och högpigmenterade växter. Antocyaniner är pH-känsliga och har ett brett utbud av färger. I projektet kommer vi att extrahera antocyaniner från olika växter i organiska lösningsmedel för att separera med tunnskiktskromatografi (TLC). Vi kommer också att undersöka temperaturberoendet och pH-beroendet för specifika färger för att avgöra vilka antocyaniner som finns i frukterna och grönsakerna.
 
Eleverna uppmanas att ta med frukt, grönsaker eller örter som de tror innehåller antocyaniner, eller olika växtdelar (rötter t.ex. morötter, löv t.ex. hibiskus- eller fjärilsärte, frukt t.ex. hallon, blåbär etc.) för att utforska var dessa pigment finns.

Handledaren är postdoktor i Gunnar von Heijnes grupp på Institutionen för biokemi och biofysik och handledningen ges på engelska.
 

För att ta fram nya nya organiska molekyler som kan användas som exempelvis läkemedel, sätter man ofta ihop mindre molekyler till större som förhoppningsvis har den effekt i kroppen man tänkt sig.

I detta projekt kommer du att få lära dig med om mekanokemi - en metod som är välkänd inom läkemedelsindustrin, men som är ett nytt område inom den organiska syntesen.

I detta projekt kommer du att testa att göra en reaktion på olika sätt, för att se om man kan förstå bättre vad som händer i processen. Sen kommer du att utvärdera resultaten enligt principerna för grön kemi, och andra kriterier som du ställer upp tillsammans med din handledare. 

Handledaren är doktorand i Berit Olofssons grupp på Institutionen för organisk kemi och handledningen ges på engelska. 

Är du nyfiken på att lära dig mer om grön kemi? Läs mer hos Beyond Benign (sidan är på engelska).

Pappersbaserade analytiska enheter (PAD) gör det möjligt att integrera en komplett labbest i ett papper på några centimeter. Det är ett miljövänligt och kostnadseffektivt system som möjliggör decentraliserad och medborgarledd analys i miljöer med begränsade resurser. I projektet får du utveckla ett pappersbaserat system för att detektera karbonater i sötvatten. Systemet integrerar kolorimetrisk tirering i miniformat som gör det möjligt att detektera karbonathalterna i vatten på några minuter med blotta ögat eller med en smartphonekamera. 
Projektet lär dig hur man tillverkar och analyserar pappersbaserade system. Riktiga vattenprover analyseras och jämförs med standardmetoder (titrering) för att validera den potentiella användningen av det pappersbaserade systemet. 

Handledaren är postdoktor i Nicole Pamms grupp på Institutionen för material- och miljökemi och handledningen ges på engelska. 

Katalysatorer är kemiska verktyg. De påskyndar inte bara processer, utan skapar även förutsättningar för att specifika reaktioner ska ske. Effektivare synteser gör kemin mer hållbar utifrån principerna för grön kemi. Vid hydrering av 4-hydroxi-bensyliden-aceton erhålls olika produkter beroende på vilken katalysator som används. Denna organiska syntes är i fokus för detta gymnasiearbete.

Handledaren är doktorand i Bélen Martin Matutes grupp på Institutionen för organisk kemi och handledningen ges på engelska. 

Batterier blir allt viktigare i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Batterierna ska användas för lagring och tillgång på energi - då är det vikigt att batterierna är både effektiva och har långt hållbarhet.

I det här projektet ska du undersöka ett batteri med elektroder av silver och platina som befinner sig i en mättad lösning av kinhydron i saltsyra. Din uppgift blir att undersöka olika faktorer som påverkar silver-kinhydronbatteriets livslängd.

Handledaren är doktorand i fysikalisk kemi, hos Alexander Lyubartsev på Institutionen för material- och miljökemi. Handledningen ges på svenska.

Lignin eller vedämne som det också kallas är en sorts polymer som finns i stödvävnad hos växter. Kitosan är en polysackarid som man kan få fram om man behandlar till exempel räkskal med natriumhydroxid. Lignin och kitosan kan båda användas för att bygga elektrolyter som kan leda ström - polyelektrolyter.

Polyelektrolyter kan användas för att ”limma” våta material, som vävnader. De skapar nätverk, som binds samman av icke-kovalenta interaktioner, denna typ av interaktion är inte så stark. Polyelektrolyter kan också skapa betydligt stabilare vätebindningar vilket gör att man kan får stabilare nätverk. Hur stabilt nätverket blir beror på pH-värde och val av lösningsmedel.

I det här projektet ska du undersöka materialegenskaperna hos olika system av polyelektrolyter från kitosan och lignin. 

Följande metoder kommer att användas för projektet: pH-mätare och spektrofotometer. (Eventuellt även dynamisk ljusspridning (DLS) och elektroforetisk rörlighet (zetapotential).
Handledaren är doktorand i Mika Sipponens grupp, på Institutionen för material- och miljökemi. Handledningen sker på engelska.

Växter får sin gröna färg från pigmentet klorofyll. Klorofyllet finns inuti organeller som heter kloroplaster, och det är i kloroplasterna som växterna omvandlar solens energi till socker. I det här projektet kommer du att extrahera och undersöka kloroplaster i växter. Du kan studera mängden kloroplaster eller klorofyll och andra pigment i växter, undersöka hur kloroplasternas aktivitet påverkas av olika ljus och titta på exempelvis sockerhalten i olika växter.

Kom hit med en idé och ta med dina egna rumsväxter, plocka löv från ett träd på vägen hit eller studera våra olika arter av palettblad.

Handledaren är doktorand i Pål Stenmarks grupp på Institutionen för biokemi och biofysik. Handledningen ges på engelska.
 

Miljömässig hållbarhet hos plast är något som ofta diskuteras. Detta eftersom plast ofta tillverkas från fossila råvaror och plastavfall som inte kan brytas ner hamnar i naturen. Men plast är också ett material, som har många viktiga tillämpningar där det är svårt att välja andra material. I detta projekt undersöker vi hur naturliga råvaror som alger kan användas för att tillverka plast? 

Under arbetets gång får du prova extraktionsmetoden våtspinning som används vid fibertillverkning från biobaserade material och naturliga polymerer. Vi testar också hållfastheten hos fibrerna med polariserat ljusmikroskop (POM) och svepelektronmikroskop, SEM.

Det här projektet är likt detta, som gjordes under 2023.

Handledaren är doktorand från professor Jiayin Yuans grupp på Institutionen för material- och miljökemi. Handledningen ges på engelska.


 

Grönt fluorescerande protein (GFP) är ett protein, som fluorescerar grönt vid belysning med blått eller ultraviolett ljus. GFP används inom bioteknik för att visualisera cellprocesser. När GFP-uttryck i bakterier kontrolleras av en promotor som naturligt reagerar på fysiologiska stressfaktorer, kan vi se bakterier ändra färg när de upplever stress. Stress kan bero på upptäckt av toxiner, ogynnsamt pH, låga syrekoncentrationer etc. 

I det här projektet får du möjlighet att undersöka GFP+-bakteriers stressnivåer.

Handledaren är doktorand i Peter Brzezinskis grupp på Institutionen för biokemi och biofysik. Handledningen ges på engelska. 

 

Ebba och Martina utvecklade bioplast från alger på MMK

Kan alger vara ett bra råmaterial för att utveckla bioplaster? Det frågade sig Ebba och Martina från Kungsholmens gymnasium då det kontaktade kemi vid SU för att göra sitt gymnasiearbete.

Läs mer och hör dem berätta här

 

Hedvig undersökte astrocyters aktivitet i mänsklig vävnad vid ALS.

Hedvig är intresserad av neurovetenskap och kom till Eva Hedlund på DBB för att titta närmare på astrocyters aktivitet i mänsklig vävnad vid ALS.

Läs mer om hennes upplevelse här

 

Kontakt

På denna sida