Inte för inte kallas Richard Hedman för superass, han gör allt för att studenter på grundkurser i biokemi ska fatta alla koncept.

Hej Rickard, kan du berätta lite om din bakgrund? Vad fick dig att börja studera kemi? 

– Så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av naturvetenskap. Jag har alltid tyckt om kemi men vilket av naturämnena som varit i topp har varierat. I högstadiet var det biologi och kemi, men i gymnasiet tyckte jag fysik och teknik var roligast. När det senare var dags för universitetsstudier hade jag svårt att välja inriktning men det blev till slut ett civilingenjörsprogram i bioteknik. Det var ju så himla häftigt med gener och DNA! Dessutom innehöll programmet någorlunda lika delar matte, kemi, fysik och biologi – det vill säga perfekt för någon som var intresserad av allt och hade svårt att välja. För mig var det aldrig någon tvekan om vad jag skulle göra efter examen. Jag ville bli forskare. Problemet var att välja inriktning. Under min studietid hade jag dock fastnat för proteiner och enzymer – de molekyler som möjliggör majoriteten av de kemiska reaktioner som gör att livet fungerar. Därför hamnade jag på Stockholms universitet där jag forskarutbildade mig inom biokemi. 

Vad har varit det bästa med att studera kemi? Vilken är din drivkraft? 

– Jag tycker att det är oerhört kul att lära mig om hur saker fungerar och kemi är så centralt för förståelsen av… allt egentligen. Min drivkraft är intresset för naturvetenskap i kombination med förhoppningen att kunskapen kan användas till att lösa problem och göra något bra för världen. Det finns så otroligt många olika utmaningar inom medicin, miljö och teknik där kemikunskaper behövs!   

Berätta gärna om din roll på SU. Vad är det bästa med din roll?  

– Jag ser till att biokemilaborationerna blir så bra som möjligt. Jag tar hand om labbsalar, ser till att laborationerna fungerar och att vi har allt som behövs. Jag jobbar även med att utveckla och förbättra laborationer och labbkompendier. En av de roligaste aspekterna med min roll är att jag får träffa och hjälpa studenter, labbassistenter och kursledare. Sen är det väldigt givande att få vara med och påverka, utveckla och förbättra undervisningen – det känns verkligen viktigt och roligt på samma gång. 

Hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?  

– Det varierar en del beroende på om det är kurs eller inte. Men varje dag börjar med morgonkaffe och efter det är jag redo att titta i kalendern och på att-göra-listan. Inför en kurs är det mycket spring på labbet för att undersöka att allt finns, kanske behöver jag beställa något. Det blir också en del möten med kursledare och assistenter. När kurserna väl går försöker jag vara som extrahjälp och därefter brukar det bli en del rapporträttning. Efter kursslut utvärderar vi och jag ser till att försöka göra kursen bättre till nästa gång. 

Jag har hört att du kallas för super-assen. Hur kommer det sig? 

– Haha, ja det låter ju häftigt. Jag kallas nog det för att min roll är att vara lite som en labbassistent men med extra koll på laborationer, labbsalar, materiel och kurser. En labbassisten med extra allt alltså. 

Varför är det en bra idé att söka sig till kandidatutbildningen i kemi? 

– Det är så otroligt viktigt med kemikunskaper för att lösa många av våra stora samhällsproblem. Miljö och hälsa ligger mig varmt om hjärtat och för att komma till bukt med klimatkris och andra miljöproblem behövs duktiga kemister. Tänk batterier, förpackningar, material, mediciner, miljögifter, återvinning och solceller – allt det och mycket annat handlar till stor del om kemi. Väldigt många, om inte alla, företag och myndigheter jobbar idag med miljö och eftersom reglerna och kraven skärps hela tiden borde arbetsmarknaden se väldigt ljus ut för alla kemikunniga. Men man kan också läsa kemi för att ämnet i sig är så himla intressant. Kemi behövs för att förstå hur världen och livet fungerar och vi behöver kemister som jobbar med att ta reda på sådant vi fortfarande inte förstår. 

Vilka egenskaper krävs för att bli en framgångsrik kemistudent? 

– Intresse är A och O. Men man behöver också kunna planera, strukturera och sovra information. Sen tror jag också att det är viktigt att tillåta sig vara förvirrad och lite vilsen. Det är naturligt att inte förstå saker på en gång och det är okej. Det tar tid och arbete att lära sig nytt och därför bör man ha inställningen att studierna är en heltidssysselsättning och antagligen lite till. 

Vad krävs för att lyckas efter studierna? 

– Det hjälper om du vet vart du vill eller att du har en idé i alla fall. Är du osäker tycker jag att det är en bra idé att prova på olika saker, det behöver inte kännas 100 procent rätt på en gång. Ett tips är att visa framfötterna lite grann redan under studierna. Får du chansen att göra praktik på ett företag, i en forskargrupp eller i en myndighet – gör det! Du lär dig alltid något även om det kanske inte kändes helt rätt. Säg ja till möjligheter som dyker upp! För egen del så har alla jobb jag fått berott på att jag sagt ja till olika utmaningar, jag har t.ex. arrangerat sommarforskarskolor, föreläst på skolor, fått sommarjobb i forskargrupper och varit med i olika styrgrupper och så vidare. Tack vare det har jobben kommit till mig av sig självt. 

PS. Vill du se Rickard in action? Kolla in vårt instagram @chemistry_stockholmuniversity

 

Kontakt

Kemiska sektionens kansli & studentexpedition

Kemiska sektionens kansli & studentexpedition

kemi@su.se

08-16 37 09

• Besöksadress

• Kemiska övningslaboratoriet, M345

• Svante Arrhenius väg 16 A-D

• Via den här adressen når du följande funktioner: Studievägledare, studieadministratör, internationell koordinator, studierektor och intendent.

• Mottagningstider

• Måndagar, tisdagar och onsdagar 09.00-11.30, 12.30-15.00

• Telefontider

• Måndagar och onsdagar 10.00-11.30, 12.30-15.00