I år är det 50 år sedan Sverige fick sin första terroristlag. Därefter har terrorismlagstiftningen genomgått ett flertal förändringar, i samtliga fall har det handlat om att expandera vad som ska vara straffbart. Numera omfattas till exempel även offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott samt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det senaste är det nu liggande förslaget om straff för deltagande i en terroristorganisation. Därmed kan den som ”på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation” dömas till fängelse. Riksdagen ska fatta beslut innan sommaren. När väl lagen är på plats vill regeringen att lagen även ska kunna användas för att komma åt gängskjutningarna. En sådan expansion är högst problematisk.

Ett problem är att definitionen av terrorism är vag och kan implicera beteenden som vanligen inte förknippas med terrorism.

Läs hela debattartikeln i Tidsskrift för Kriminalvård