Rasmus Riad
Doktorsavhandling, 2024
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Vi bad Rasmus kommentera avhandlingsarbetet och dess implikationer för förskollärare. Han menar att förskolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till likvärdighet avseende både flerspråkiga barn och barn från mindre språkstarka hemförhållanden. Genom att erbjuda en rik och utvecklande språkmiljö kan förskolan göra en betydande insats. 

Vad har du undersökt och hur?

– Jag har undersökt en läsmetod som heter dialogic reading på engelska, vilket vi översatt till Högläsning med mer dialog på svenska. Precis som namnet antyder så bygger läsmetoden på att ha en dialog under bokläsningen, där den vuxna riktar frågor till barnen som deltar. Frågorna är planerade på förhand och anpassas efter barnens språkliga nivå och deras erfarenhet av boken, berättar Rasmus och fortsätter:

Rasmus Riad.

– Vi undersökte Högläsning med mer dialog genom ett praktiknära projekt där vi hade två samarbetspartners i form av en kommun och en privat skolkoncern. Det var flera professioner involverade från förskoleverksamheterna som till exempel rektorer, specialpedagoger och pedagoger. Pedagogerna fick delta i en fortbildning kring Högläsning med mer dialog där det bland annat ingick en pilotvecka, där de fick testa att genomföra läsmetoden som avsett fast med en annan barngrupp än den de sedan skulle läsa med i studien.

– Bokläsningen utfördes sedan av pedagoger i en liten grupp med 4–8 barn och omfattade 25 lästillfällen.

Vad såg du angående de flerspråkiga barnen? Vad är det viktigaste resultatet?

– Inom två av studierna tittade vi särskilt på språkutvecklingen för barn där ingen vårdnadshavare hade svenska som modersmål, säger Rasmus och berättar vidare:

– I en av studierna undersökte vi deltagarnas språk innan de deltog i bokläsning. Där kunde vi på gruppnivå se att barn med ingen vårdnadshavare som hade svenska som modersmål, uppvisade lägre ordförråd än sina jämnåriga kamrater som hade minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål. Med andra ord hade barn utan vårdnadshavare med svenska som modersmål ett lägre utgångsläge än sina jämnåriga kamrater. Däremot fanns det på gruppnivå ingen skillnad gällande berättarförmåga.

– I studien som tittade på effekten av bokläsning uppvisade bägge grupper av språkbakgrund ordförrådsutveckling relaterat till att delta i bokläsning. Samtidigt minskade inte avståndet mellan grupperna utan utvecklingskurvorna kan beskrivas som parallella. Det går att tolka som att den korta insatsen om 25 tillfällen inte är tillräcklig för att hämta in och komma ikapp de jämnåriga, men att även en kort insats kan ge tydlig och mätbar progression.

Vad skulle du vilja ge för råd till skolverksamma på olika nivåer när det gäller flerspråkiga barn?

– Baserat på principen om att språk utvecklas i samspel med andra och genom användning så ser jag den här formen av interaktiv bokläsning som ett bra och tillgängligt arbetssätt. Sen tror jag det är relevant är att utgå från sin praktik och sätta tydliga målsättningar för att kunna åstadkomma hållbara förändringar som består över tid. Inom min forskning etablerade vi en solid struktur för att läsmetoden skulle bli ett verktyg för pedagogerna som skulle bestå även efter att studierna var slut. Till exempel. var rektorerna med och skapade förutsättningar för planeringstid och specialpedagoger erbjöd coaching till de läsande pedagogerna. Från de 25 pedagoger som initialt ingick i det övergripande forskningsprojektet har nu våra samarbetspartners tagit metoden vidare och utbildat ännu fler, jag tror att det närmar sig 300 pedagoger som läser enligt metoden. 

– Vidare tror jag att förskolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till likvärdighet avseende både flerspråkiga barn och barn från mindre språkstarka hemförhållanden. Genom att förskolan erbjuder en rik och utvecklande språkmiljö, har vi gjort en betydande tidig insats.

Kan du rekommendera något på svenska för den som vill läsa mer?

– I dagsläget finns ännu ingen bok eller artikel på svenska som beskriver metoden, men jag håller på och skriver på den, och det finns ett bokkapitel som kommer ut på svenska inom överskådlig framtid. Dock finns dialogic reading beskriven genom CONNECT modules, där metoden är presenterad i videoformat.

Interactive and Dialogic Reading in Preschool (film som presenterar dialogic reading)

Reading the book – Carrot Soup (film som visar hur den dialogiska högläsningen kan gå till)
 
Läs se mer på den amerikanska webbplatsen CONNECT modules:

CONNECT Modules: Module 6: Dialogic Reading Practices
 

Läs mer

Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention

Läs en intervju med Rasmus Riad på Skolporten.se