Professor Fanny Forsberg Lundell har tillsammans Philip Rehnberg, masterstudent, på uppdrag av forskningsinstitutet Ratio sammanställt en forskningsöversikt för att förklara varför det för vissa migranter kan vara svårt, och ta lång tid att lära sig svenska.
Utifrån frågeställningen: Vad är det som gör det så svårt för många som kommer hit att lära sig svenska? redogör rapportförfattarna för hur invandringen till Sverige idag ser ut och vad som kännetecknar den arbetsmarknad och det utbildningssystem invandrare möter. De redogör också för forskning om sambandet mellan språkkunskaper och integration, samt för andraspråksinlärning och kognition.

---

 

Språkbarriärer och arbetsintegration

Behovet av arbetskraft är stort och förväntas växa. Invandrad arbetskraft kan ses som en potentiell lösning på detta behov. Men arbetsgivare uppger ofta att bristande språkkunskaper är ett av de främsta hindren för anställning, en bild som delas av arbetssökande invandrare.

Genomströmningen på sfi är låg, inte minst för elever på studieväg 1. Sfi är indelat i tre studievägar där studieväg 1 vänder sig till de elever som har mycket kort studiebakgrund. De utgjorde 21 procent av alla elever på sfi 2022.  Det genomsnittliga antalet veckor det tar för eleverna att avsluta kurserna på studieväg 1 har ökat, i vissa fall fördubblats, under senare år. 2022 tog det i genomsnitt 45 veckor på kurs A, 57 på kurs B, 55 på kurs C och 44 på kurs D på studieväg 1. Värt att notera är också att slutnivån på sfi får ses som förhållandevis låg, motsvarande ungefär A2 i Europarådets bedömningsskala (CEFR/GERS). A2 innebär att man befinner sig på nybörjarnivå och kan förstå meningar och vanliga uttryck som rör omedelbara behov (t.ex. mycket grundläggande information om individ och familj, inköp, lokal geografi , sysselsättning). På nivå A2 kan man kommunicera i enkla och rutinmässiga sammanhang som kräver ett enkelt och direkt utbyte av information.

Sambandet mellan språkkunskaper och ekonomisk integration är starkt i nationalekonomisk forskning och detta gäller i hög grad i Sverige. I synnerhet läs- och skrivförmåga har stor betydelse för chanserna på arbetsmarknaden. Specifikt är läs- och skrivfärdighet avgörande för inkomster, och Sveriges höga arbetslöshet bland lågkvalificerade kan förklaras utifrån den sammanpressade lönebildningsmodellen och höga ingångslöner.

---

 

Varför tar det tid att lära sig svenska?

Från 1990-talet har andelen utomeuropeisk invandring ökat, och sedan 2020 kommer en majoritet av all invandring från utomeuropeiska länder. Den ökade migrationen under de senaste decennierna har resulterat i att WEIRD-samhällen (Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic) har befolkats av människor med andra utbildningsförutsättningar. I den nyare gruppen finns många med en kort utbildningsbakgrund och med svag läs- och skrivförmåga. 2012 hade 35 procent av utrikes födda i Sverige otillräckliga färdigheter inom läsning och räkning enligt PIAAC:s (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) undersökning av vuxnas läs- och skrivförmåga i OECD-länderna. Det medför dessutom många gånger ett större avstånd mellan förstaspråket och svenska.

Språklig distans

Sociologisk forskning bekräftar att både individuella egenskaper och samhälleliga faktorer påverkar invandrares språkfärdighet. Invandrare som kommer till Sverige idag har ofta förstaspråk med hög språklig distans, alltså ett typologiskt avstånd, till svenskan och låg utbildningsnivå vilket försvårar språkinlärning. 

Det är i första hand kvinnor som missgynnas av en hög språklig distans. En förklaring till detta som lyfts i rapporten är att kvinnor i högre grad än män arbetar i branscher som kräver mycket kommunikation, till exempel inom omvårdnad och barnomsorg.

Segregation och politiskt klimat

Vidare bidrar segregation till möjligheterna att utveckla andraspråket. Politiska faktorer av betydelse innefattar att Sveriges politik sedan 1970-talet har varit multikulturalistisk för att på senare ersatts av starka invandringskritiska strömningar, i likhet med många andra europeiska länder.

För vuxna är andra faktorer än ålder viktiga

Ålder är en faktor som påverkar andraspråksinlärningen till en viss gräns. Andraspråksforskning har visat att det finns en kritisk period för andraspråksinlärning. Det innebär att de som lär sig svenska efter en viss ålder generellt inte når samma nivå i andraspråket vad gäller till exempel uttal och vissa grammatiska strukturer som yngre inlärare. Ålderseffekterna planar dock ut efter den kritiska perioden och inlärningen påverkas då mer av sociala och psykologiska faktorer än av åldern i sig.

Läs- och skrivkunnighetens betydelse för andraspråksinlärning

I rapporten används begreppet läs- och skrivkunnighet och författarna betonar att detta begrepp vanligtvis används brett, men att man inom forskningen ofta föredrar termen litteracitet. En av Europarådets arbetsgrupper LASLLIAM, som står för Literacy and Second Language Learning for the Linguistic Integration of Adult Migrants, definierar litteracitet som individens förmåga att identifiera, förstå, tolka och producera skriftliga texter i enlighet med sociala sammanhang. UNESCO betraktar läs- och skrivkunnighet som en grundläggande rättighet och den är kopplad till skydd mot social exkludering; att öka läs- och skrivkunnigheten ingår i FN:s globala mål inom Agenda 2030. 

Stark evidens visar att läs- och skrivkunnighet påverkar kognitiva funktioner, vilket försvårar inlärningen av ett andraspråk för de som inte lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål trots vuxen ålder. Studier visar att läsning påverkar hjärnans funktioner som uppmärksamhet, perception och arbetsminne, vilket sannolikt påverkar inlärningsförmågan generellt. Bland annat tyder studier på en lägre inlärningstakt och att det kan vara svårt för inlärare att fokusera på språkliga strukturer.

Detta har dramatiska konsekvenser för teoribildning inom andraspråksinlärning och universella antaganden om språkinlärning behöver omprövas. Forsberg Lundell och Rehnberg menar att denna forskning även har breda samhälleliga implikationer som behöver uppmärksammas.

---

 

Forskningen behöver uppdateras och breddas

Effekten av tidigare läs- och skrivkunnighet i förstaspråket behöver beforskas ytterligare inom andraspråksinlärning. Trots att en betydande del av världens befolkning saknar grundläggande läs- och skrivförmåga har detta ofta negligerats. Istället har forskningen främst fokuserat på personer från västvärlden med högre utbildningsnivåer. 

Svensk andraspråksforskning är också begränsad när det gäller att undersöka låg läs- och skrivkunnighet hos migranter. Med tanke på hur migratione har förändrats kan traditionella antaganden inom andraspråksforskningen behöva revideras. Rapportförfattarna lyfter behovet av att inkludera en bredare empirisk grund och ta hänsyn till faktorer som läs- och skrivkunnighet för att inkludera en större variation av inlärare och främja en mer jämlik utbildning.

Forskningen har visserligen börjat intressera sig för grupper som kallas "low-literacy learners", inlärare med låg läs- och skrivkunnighet, men detta har studerats separat från den övriga andraspråksforskningen och ofta med fokus på praktiska pedagogiska metoder. 

---

 

Åtgärder för utbildning och arbetsmarknad

Avslutningsvis föreslår rapportförfattarna konkreta åtgärder med avseende på utbildning och arbetsmarknad:

Utbildning

• Om möjligt bör grundläggande läs- och skrivinlärning ges på modersmålet, och modersmålslärare i svenska skolan är en viktig resurs som bör utnyttjas mer. Emellertid finns idag inga krav på lärarlegitimation för modersmålsundervisning, vilket kan påverka kvaliteten. Modersmålslärare bör få vidareutbildning i evidensbaserad läs- och skrivträning, och det behövs mer samordning mellan skolor och SFI-skolor.
• Kartläggning av litteracitet bör vara obligatorisk på sfi och avhopp bör analyseras.
• Såväl nuvarande som blivande sfi-lärare bör utbildas i grundläggande läs- och skrivinlärning, specifikt phonics-modellen.
• Sfi-utbildning bör bedrivas mer intensivt och i kombination med yrkesutbildning.

Arbetsmarknad

• För gruppen vuxna med begränsad litteracitet behövs fler enkla jobb där det räcker med grundläggande läs- och skrivkunnighet.
• Det faktiska behovet av språkkunskaper på arbetsmarknaden behöver undersökas i syfte att utröna när, var och varför språkkunskaper är viktiga, och vilket utrymme som kan finnas språksvaga. Kan arbete i team vara en lösning, eller kan AI öppna nya möjligheter för kommunikationsstöd?

---

 

Läs mer

"Alla ska snabbt lära sig svenska" : Språk, migration och arbetsmarknadsintegration i Sverige

Fanny Forsberg Lundell berättar om rapporten i Språktidningens podd

PIAAC – Programme for the International Assessment of Adult Competencies

GERS – Gemensam europeisk referensram för språk

Läs vår artikel om LASLLIAM