I slutet av april 2024 publicerades Skolinspektionens granskning av undervisningstiden i 33 kommuner inom komvux gymnasial nivå. Kartläggningen omfattar både utbildning som bedrivs i kommunens egen regi och utbildning på entreprenad och avgränsas till två teoretiska kurser och två yrkeskurser. Resultatet visar stora skillnader i undervisningstid mellan kommuner och anordnare.

Även om komvux på gymnasial nivå inte har en minsta garanterad undervisningstid som sfi har omfattas hela komvux av skollagens krav på att utbildningen ska vara likvärdig oavsett anordnare.  Eftersom komvuxkurser utgår från elevernas behov, flexibilitet och individanpassning, är det rimligt att undervisningstiden skiljer sig åt. Men tillräcklig undervisningstid är en av de viktigaste förutsättning för en god utbildning.

Syfte och frågeställningar

Kartläggningen utgår från följande frågeställningar: 

1. Hur lägger kommuner ut undervisningstid på kurser inom komvux på gymnasial nivå? 
2. I vilken omfattning erbjuder kommunerna undervisningstid i kurserna Engelska 6, Matematik 2b, Omvårdnad 1 och Husbyggnadsprocessen, och hur fördelas den erbjudna undervisningstiden? 
3. Vad är lärares och elevers uppfattning om undervisningstiden inom ovan nämnda kurser?

Begreppet undervisningstid innefattar både schemalagda lektionstimmar och övrig tid med lärare, exempelvis handledning. I rapporten används begreppen närutbildning, sådan utbildning som i huvudsak består av fysiska lektioner i anordnarens lokaler, flexibla studieformer som är ett samlingsnamn för en blandning av olika undervisningsformer, och begreppet distansutbildning. 

Metod

I ett första steg fick huvudmännen besvara en enkät om undervisningstidens omfattning i de aktuella kurserna. I andra steget intervjuades representanter för huvudmännen samt kommunala rektorer och rektorer hos enskilda utbildningsanordnare. I tredje steget intervjuades ett urval av lärare som undervisar i, och elever som studerar, någon av de fyra kurserna som ingår i kartläggningen.

Resultat

Det finns goda exempel på hur undervisningstiden anpassas för att möta elevernas behov och förutsättningar, till exempel att fler schemalagda lektionstimmar erbjuds när kurserna är avsedda för elever med ett annat modersmål än svenska. 

Kartläggningen visar dock flera allvarliga brister:

• Kommuner ställer inte alltid krav på undervisningstid i utbildning på entreprenad, vilket medför att det förekommer att kurser ges utan några schemalagda lektionstimmar och med ytterst lite lärarstöd i övrigt.
• Ingen huvudman uppger att undervisningstid ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. 
• Elever får inte alltid ta del av hela det centrala innehållet bland annat på grund av för lite tid.
• I rektorsintervjuer ges en blandad bild av distansutbildning som läggs ut på entreprenad. Exempelvis erbjuder entreprenad ett mer flexibelt upplägg än utbildningen i egen regi men samtidigt är flera kommunala rektorer negativa till entreprenad då distansutbildningarna ofta innehåller mycket självstudier.
• I lärarintervjuerna uppges att när en kurs har tilldelats få timmar, finns en tendens till att lägga undervisningen på E-nivå, välja bort några moment, exempelvis praktiska sådana.  
• I elevintervjuerna finns också exempel på uppfattningar om för lite undervisningstid, för mycket självstudier och för lite övning på praktiska moment.

Skolinspektionens analys

Skolinspektionen menar att frågetecknen kring huvudmännens ansvarstagande för och hantering av undervisningstid, och även skillnader i synen på undervisningstid, väcker frågor om kvalitet och om likvärdighet.

Skolinspektionen påpekar att en ämnes- eller kursplan i praktiken kan kräva närundervisning för att uppnå tillräckligt kunnande i praktiska moment, eller interaktion med andra elever och lärare för att kunna utveckla språkliga färdigheter. 

Skolinspektionen konstaterade redan i sin årsrapport för 2023 riskerna med att undervisningens form och omfattning, i förhållande till kraven i ämnes-och kursplaner, inte är tydligare reglerad. Den nu gjorda kartläggningen synliggör några av dessa risker.

Sammantaget pekar kartläggningen, tillsammans med tidigare inspektioner, mot att undervisningstiden inte alltid är tillräcklig inom komvux. Kartläggningen visar också att andra faktorer än ämnes-och kursplanernas krav och elevernas behov och förutsättningar ibland framstår som centrala för hur mycket undervisningstid som läggs ut inom komvux, som ekonomi eller elevernas önskemål om att inte närvara vid lektioner på plats i anordnarens lokaler. 

Likvärdig bedömning?

Ytterligare en risk rör bedömning och betygssättning. Lite undervisningstid, och begränsad interaktion mellan lärare och elever, väcker frågor om tillräckligt underlag för rättvisande och likvärdiga betyg. Kartläggningen har inte ställt frågor om betygssättning, men i årsrapporten från 2023 konstateras att det är möjligt med en problematik kopplad till betyg, då det kan finnas fall där godkänt betyg ges utan tillräcklig undervisning för att nå erforderliga kunskaper.

Mot bakgrund den senaste rapporten och tidigare rapporter från myndigheten menar Skolinspektionen att det kan finnas skäl för regeringen att överväga en tydligare reglering av undervisningens omfattning inom komvux, i syfte att säkerställa att elever erbjuds en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Läs mer

Undervisningstiden i kommunal
vuxenutbildning

Skolinspektionens årsrapport 2023

NC:s kommentar och refererat Skolinspektionens rapport En granskning av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) från 2024