Rapporten Yrkessvenska på sfi – reflektioner och rekommendationer, slutrapport från följeforskning Yrkeskedjor 2023 består av två delar.

Del 1 Orienteringskurs med studiebesök - för sfi kurs A och B

Del 1 berör en orienteringskurs som erbjöds elever som studerade sfi A och B. Undervisningens syfte på var att främja utveckling av språkliga förmågor genom material och kommunikativa sammanhang som var autentiska och relevanta för eleverna. Kursen kännetecknades av ett undervisningsinnehåll och lektionsaktiviteter kopplat till arbetsliv generellt och till specifika yrken och arbetsplatser. Centrala moment i orienteringskursen var att genomföra och följa upp studiebesök.

Syfte och metod

Syfte med följeforskningen var att belysa förutsättningarna för språkutveckling som skapades under orienteringskursen som studerades.

Intervjuer och gruppsamtal med elever genomfördes och analyserades med en teoretisk modell, Continua of Biliteracy, som synliggör olika dimensioner av ett resursperspektiv i andraspråksundervisning. Med resursperspektiv menas ”att undervisningen i stället för att ensidigt fokusera på det eleverna inte kan bygger vidare på elevernas befintliga kunskaper, erfarenheter och språkliga repertoarer.”

Lärarledda klassrumssamtal observerades med fokus på språk-och kunskapsutvecklande interaktion och en parintervju genomfördes med de två lärarna.

Beskrivning av orienteringskursen

Kursens erbjöds vid ett tillfälle per vecka vilket gjorde det nödvändigt för lärarna att prioritera i innehållet. Lärarna utvecklade ett eget kursmaterial allt eftersom utifrån elevbehov och olika teman som var möjliga att koppla till studiebesöken. Fokus var på arbete med ordförråd, textförståelse och samtal. Undervisning inkluderade varierade former av stöttning både visuellt, flerspråkigt med elevernas olika modersmål och interaktivt om gemensamma upplevelser och ett innehåll som intresserade eleverna. 

I klassrumskommunikationen skedde en rörelse mellan vardagsspråk och mer specialiserat språk kopplat till yrken och arbetsplatser, vilket kan bidra till ordförrådsutveckling och en gemensam kunskapsram i relation till studiebesök och olika yrkesutövning. Ett medvetet sätt att använda elevernas kunskaper i olika språk var viktig stöttning för att förstå ord och begrepp. Visuellt material var viktigt för att skapa en förståelse för den relativt specifika vokabulär som finns för olika yrken och på olika arbetsplatser. Viktigt är dock vilka bilder som används och hur. Eleverna fick under studiebesöken i uppgift att själva fotografera exempelvis skyltar och ställa frågor om skyltarnas betydelse och efter studiebesöken översätta skyltarna till sina modersmål samt diskutera och rangordna betydelsen av skyltarnas information.

En utmaning lärarna lyfte var betydelse av pedagogisk anpassning under besöken. Att ansvarig på arbetsplatsen anpassade kommunikationen genom att involvera eleverna i samtalen och förklara saker på olika sätt var betydelsefullt för eleverna både för deras förståelse och intresse. Ibland skedde detta inte och fick som följd att eleverna blev passiva och att lärarna fick ta ansvaret att översätta och förklara. Vikten av goda upparbetade kontakter och en pedagogisk beredskap på praktikplatser, betonades av lärarna. 

Resultat och forskarreflektioner

Utifrån kursens innehåll och upplägg konstateras att det finns goda förutsättningar att stimulera muntlig produktion och användning av vardagsspråk och specialiserat yrkesspråk i olika kommunikativa aktiviteter. Elevernas vardagliga erfarenheter inom yrkesområdet, exempelvis bakning, är en utgångspunkt för att sedan gå vidare till arbetsplats och yrke, exempelvis bageri och konditor, för att utveckla ord, begrepp och fraser. 

För att främja elevernas språkliga och sociala deltagande under pågående studiebesök kan gemensamt förberedda frågor tas fram som eleverna kan ställa. Man kan också undervisa om kommunikativa strategier som kan användas när man inte förstår vad som sägs eller har svårt att uttrycka något på svenska. Det ger goda möjligheter att följa upp studiebesöken genom gemensamt skrivande. Texter kan växa fram på klassrumstavlan under lärarens ledning utifrån elevernas muntliga förslag och eleverna kan samtidigt också skriva sin version av texten. Det muntliga återberättandet skapar förutsättningar för rörelser mellan tal och skrift samt och mellan vardagsspråk och mer specialiserat yrkesspråk. 

Rapporten konstaterar att det finns goda skäl att fortsätta satsningen på den här sortens orienteringskurser i yrkessvenska för sfi A och B. Lärarna påpekade att det finns utmärkta förutsättningar att vidareutveckla kurserna genom att bygga vidare på material, kontakter och erfarenheter som har utvecklats under året.

Del 2 Orienteringskursen med praktik - för sfi kurs C och D

Del 2 följer upp en tidigare rapport om elever som studerar sfi C och D. Utmärkande för den här orienteringskursen var att eleverna hade praktikplatser i olika branscher och i undervisningen genomförde kommunikativa och språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken. 

Syfte och metod

Arbetsmarknadsförvaltningen i en kommun önskade att språkpraktikens effekt på sfi-elevernas språkutveckling skulle studeras, utifrån hypotesen att språkutveckling gynnas av att eleverna får tillgång till domäner utanför klassrummet. 

Elever både med och utan praktik genomförde en skrivuppgift vid två separata tillfällen, i början och slutet av terminen. 38 elever deltog, varav 12 erhöll språkpraktik. Skrivuppgiften var att skriva ett brev och inkludera svar på vissa frågor som hade tydlig koppling till arbetsliv. Skrivuppgiften var möjlig att genomföra för eleverna oavsett om de hade språkpraktik eller inte. 

Texterna avidentifierades och bedömdes enligt metoden Comparative Judgement, ett verktyg som upprepande parar ihop texter och visar dem bredvid varandra. När ett visst antal jämförelser av detta slag är gjorda får varje text en poäng som speglar dess kvalitet i förhållande till övriga texter. Bedömningarna genomfördes av fem personer, två forskare och tre lärare, alla med lång erfarenhet av vuxenundervisning och bedömning i svenska som andraspråk.  

Resultat

Generellt utvecklades elevernas skrivande mellan de två provtillfällena. Det fanns betydande skillnader i kvalitet på texterna beroende på elevernas studieväg och om de läste C eller D kursen. Som väntat presterade elever som studerade kurs D i regel bättre än elever på kurs C, och elever på studieväg 3 presterade bättre än elever på studieväg 2 som i sin tur skrev bättre texter än elever på studieväg 1. Resultaten är statistiskt signifikanta och uppmuntrande på så sätt att de visar att en språkutveckling sker mellan de två provtillfällena under en kurs och även skillnad mellan kurs C och D. 

Huvudsyftet med studien var att se om eleverna med praktik utvecklades mer mellan tillfällena i jämförelse med de elever som inte hade praktik. Forskarna konstaterar att: ”Analysen visade en viss fördel för eleverna med praktik, men variationen var så stor att resultatet inte är statistiskt signifikant. Det betyder att denna skillnad mellan grupperna med stor sannolikhet beror på slumpen. Med andra ord kunde ingen effekt gällande just språkpraktik påvisas.” Men de påpekar också att resultatet inte enbart ska ses som nedslående. Praktik ger andra fördelar som inte mättes här, till exempel samtalsmöjligheter med förstaspråkstalare, praktiska erfarenheter av branschen och en möjlig väg in till arbetsmarknaden.

Läs mer

Yrkessvenska på sfi – reflektioner och rekommendationer, slutrapport från följeforskning Yrkeskedjor 2023

Språkpraktik i didaktisk belysning: Slutrapport från följeforskning inom projektet Trelleborg Yrkeskedjor (våren och hösten 2022)