Det är inte samma sak att lära sig läsa och skriva på ett andraspråk som på sitt förstaspråk. Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, lyfter i en intervju med Nationellt centrum för svenska som andraspråk några viktiga aspekter kring andraspråksperspektiv i tidig läs- och skrivinlärning samt undervisning.

Vad kan vara utmanande när man lär sig läsa på sitt andraspråk?

– För barn och elever med svenska som andraspråk som lär sig läsa kan det vara svårt med både avkodningen och språkförståelsen. Om barnet har kommit in i svenska språket i förskola och förskoleklass, samt även på fritiden, och har de svenska fonemen i sig bör avkodningen gå lika bra som för barn med svenska som förstaspråk. Men om barnet inte har bekantat sig med de svenska fonemen och har ett starkare förstaspråk i ett språk som ligger långt från svenskan kan det vara svårare att för det första urskilja fonemen och för det andra koppla till grafemen i det svenska språket, förklarar Tarja Alatalo och fortsätter:

– Språkförståelsen, främst ordförråd och syntax, kan ställa till det för elever som inte har så stark svenska ännu. Enkla småböcker går nog bra att läsa men det blir mer och mer ord att förstå ju längre eleven kommer i läsningen. Här behöver läraren vara med och ta reda på hur det går för eleven hela tiden.

Vad är viktigt i tidig läsundervisning för elever som utvecklar svenska som sitt andraspråk?

– För många barn med svenska som andraspråk läggs grunden till den svenska språkförståelsen i förskolan och förskoleklassen. Förskola och förskoleklass behöver fokusera systematiskt och medvetet på språklekar parallellt med språkutvecklande och ordförrådsstärkande aktiviteter så att elever med andra modersmål än svenska verkligen ges möjlighet att utveckla läsförberedande förmågor och sitt andraspråk. Det ingår ju i förskolans och förskoleklassens undervisning även för barn med svenska som sitt första språk. Stöd och resurser i form av både högre lärartäthet och modersmålsstöd, bilder och annat konkret stöd i undervisningen kan vara till hjälp i de språkutvecklande sammanhangen, berättar Tarja Alatalo.

– Läraren och skolan behöver dessutom ha stor respekt för att elever kan andra språk än svenska. Det är en resurs som eleven förmodligen använder sig av oftare än läraren vet om. Läraren behöver till exempel känna till om eleven har knäckt läskoden på sitt modersmål och om eleven får lyssna på högläsning i hemmet. Dessa faktorer är avgörande för det kompensatoriska uppdrag som skolan har. För att klara det behöver läraren ha system för hur hen informerar sig om elevens språkliga bakgrund för att underlätta för eleven att lära, säger Tarja Alatalo och understryker:

– Elevers modersmål och övriga språk är en styrka och ett stöd för läs- och skrivutvecklingen. Eleven kan tänka på olika språk och det vidgar elevens språkliga repertoarer, tänker jag. Eleven vet att saker och företeelser kan beskrivas och uppfattas på olika sätt såväl språkligt som kulturellt. Om barnet har knäckt läskoden på sitt modersmål är det en utmärkt startpunkt för elevens läsinlärning på svenska.

Det senaste året har olika läsundervisningsmetoder diskuterats. Vad tycker du är viktigt att tänka på?

– Det är viktigt att läraren börjar avkodningsundervisningen med enstaviga ljudenliga ord med bokstäver som har hålljud, det vill säga vokaler och konsonanter som man kan hålla ut ljudet länge på som till exempel s, l och m, eftersom det är lättare att sammanljuda dessa fonem. Det kan vara lättare att åskådliggöra hur bokstavsljud ljudas ihop om de går att hålla ut länge, även för elever med svenska som sitt andraspråk. Därifrån går undervisningen framåt mot tvåstaviga ord och så småningom till ord som inte är ljudenliga. Det här sättet att undervisa är ett utmärkt sätt att säkerställa att alla elever blir säkra på fonem-grafem-kopplingar och avkodning. Läraren behöver ha eleverna med sig, veta vad de kan och vad de behöver träna på. 

– Det andra benet är språkförståelsen, undervisning om ord och begrepp i alla ämnesområden i undervisningen. Bildstöd och modersmålsstöd, samtal, förklaring och konkreta exempel är resurser som behöver användas. Det är viktigt att läraren inte antar att eleven kan och förstår bara för att eleven eventuellt lärt sig talspråk som används i skolan.

 

Tarja Alatalo

Tarja Alatalo är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hon har många års erfarenhet av undervisning i lågstadiet. Hennes forskning har sedan 2011 fokuserat på läs- och skrivundervisning i skolans tidiga år men också läs- och skrivpraktiker i förskola och förskoleklass.

Profilsida för Tarja Alatalo

Foto: Anders Gårdestig

Tarja Alatalos förslag på vidare läsning

I Alatalo, Tarja (red.) (2023). Läsundervisningens grunder. Tredje upplagan Malmö: Gleerups, finns flera intressanta kapitel, inte minst Flerspråkiga barns läsundervisning av Ulla Damberg.

Alatalo, Tarja (2021). Högläsning: didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Tarja Alatalo (2022) Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass. Läslyftet: Tidig läsundervisning riktad mot lärare i F–3. Del 2. Skolverket.