Som ett led i att belysa andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen har Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) träffat Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, vid Stockholms universitet för att prata mer om vad som utmärker en undervisning med andraspråksperspektiv. 

Vad kan vara utmanande när elever lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk?

– I förhållande till elever som lär sig läsa på sitt förstaspråk har eleven som lär sig läsa på svenska som andraspråk ett annat utgångsläge, förklarar Christina Hedman. I det senare fallet behöver eleven – samtidigt som hen ska lära sig läsa och skriva – utveckla ordförråd, ljudsystem, böjningsmönster och ordföljd samt förmåga att resonera, förklara, beskriva etc. på det nya språket. Det är helt enkelt en dubbel uppgift. En utmaning för både läraren och eleven är då att inte se det utgångsläget som något extremt problematiskt eller (i det närmaste) omöjligt. Det är snarare ett privilegium, och inte sällan en svindlande intressant resa, att följa och guida en elev in i det nya språket och läsningen. 

– Eleven behöver med andra ord lärare med kunskap om andraspråksutveckling, vilket gör att läraren kan identifiera och stötta på-väg-kunskaper i det nya språket.

Vad utmärker en framgångsrik läs- och skrivundervisning för elever som utvecklar svenska som ett andraspråk?

– Eftersom den dubbla uppgiften skiljer elever som lär sig skriva och läsa på ett andraspråk från elever som lär sig på sitt förstaspråk, behövs en språkmedveten undervisning som utgår ifrån kunskap om andraspråksutveckling. Den språkmedvetna undervisningen – som stimulerar andraspråkutvecklingen – behöver ske parallellt med läs- och skrivundervisningen, förklarar Christina Hedman. Det är viktigt att den ramas in och präglas av principer för en språkmedveten undervisning.

Tankemässig komplexitet går före språklig korrekthet

– Den språkmedvetna läraren uppmärksammar elevens språkutveckling över tid och fastnar inte i oro över enskilda aspekter som är en naturlig del av andraspråksutvecklingen. Tvärtom uppmuntras eleven att pusha sina språkliga gränser. En elev som lär svenska som andraspråk kommer att göra fler språkliga fel när hen försöker uttrycka sig på ett mer tankemässigt komplext sätt och med ett mer avancerat språkbruk jämfört med en elev som uttrycker sig kortfattat och enkelt, men språkligt korrekt. Det är dock i prövandet som utveckling sker, poängterar Christina Hedman.

Andraspråksutveckling i fokus

– En språkmedveten undervisning innebär också att dokumentera elevers språkutveckling på svenska. Utbildade lärare i svenska som andraspråk kan se var eleverna befinner sig i sin andraspråksutveckling och utifrån den kunskapen anpassa undervisningen för bästa stöttning och utveckling. Det är en vinst för alla om det finns förutsättningar för samarbete mellan viktiga funktioner som (skol)bibliotekarier, lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare, studiehandledare och andra flerspråkiga pedagoger.

Eleverna behöver få vara muntligt aktiva

– Undervisningen behöver i hög grad innehålla muntlig dialog kring ett tankemässigt utmanande innehåll, där pedagogen använder multimodala resurser som stöttning. Det är också viktigt att, så långt som möjligt är, skapa gemensamma upplevelser att bygga vidare på i tal och text.  Att läsa högt för elever och iscensätta ett bokinnehåll, t.ex. via rekvisita och dramatisering, är också särskilt viktigt för elever med ett andraspråk i utveckling.

– Det är verkligen jätteviktigt att elever med ett andraspråk i utveckling får vara muntligt aktiva, säger Christina Hedman med eftertryck. Man måste planera för att elever med svenska som andraspråk behöver få extra tid och utrymme att utifrån sina förutsättningar delta i meningsfulla samtal och där få uttrycka sina tankar på svenska, och via olika estetiska uttrycksformer. Det är en förutsättning för det språkliga prövandet och den språkliga utvecklingen.

Elevernas hela språkliga repertoar som resurs

– Elevens hela språkliga repertoar ingår i en språkligt medveten undervisning – låt dem använda den och se det som en resurs. Ta gärna också in flerspråkiga pedagogers och modersmålslärares språkliga resurser i det arbetet. Lek med språkljud och bokstäver kan exempelvis göras på såväl svenska som på andra språk. I en språkmedveten undervisning som sker i ett andraspråksperspektiv, ses elevens hela språkliga repertoar som en resurs, med utgångspunkten att stärka språk och läsning på fler än ett språk.

 

Christina Hedman

Professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör undervisning och lärande av svenska som andraspråk i olika utbildningssammanhang, nu senast i förberedelseklass, språkintroduktion och anpassade utbildningsformer. Ett viktigt fokus är elevers möjligheter att använda hela sin språkliga repertoar, vilket inbegriper användningen av visuella och kreativa resurser för meningsskapande. I forskningen söker Christina Hedman identifiera hur språkundervisning kan bidra till ökad kunskapsmässig tillgänglighet och rättvisa.

Profilsida för Christina Hedman

Foto: Ingmarie Andersson

Christina Hedmans förslag på vidare läsning

Hedman, Christina (2017). Läsförståelse med flera språk som resurs. Läslyftet: Tidig läsundervisning riktad mot lärare i F-3. Skolverket. 

Hedman, C. (2024). Samverkande aktiviteter för epistemisk rättvisa. I A. Olin Almqvist, J. Almqvist, U. Bergmark, K. Hamza, J. Nehez, M. Strömberg & S. Westman (Red.), Undervisning i förskolan. Förskollärare och forskare i dialog om didaktiska dilemman (s. 63–65). Studentlitteratur.

Hedman, C., & Nilsson, J. (2022). Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. I K. Aldén & M. Olofsson (Red.), Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv (Symposievolym, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk) (s. 17–34). Liber.