Som ett led i att sätta fokus på andraspråksperspektiv i ”läskrisen” skickade vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk några frågor relaterade till tidig läs- och skrivinlärning samt undervisning till Christina Hellman, ordförande i Dyslexiföreningen och pensionerad lektor från institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.

Vad kan vara utmanande när man lär sig läsa på sitt andraspråk?

– Det är framför allt tre saker som påverkar elevers läsinlärning: elevens läsberedskap, avkodning och förmågan att göra kopplingar mellan ljud och bokstav samt ord- och begreppsigenkänning. Den allra första utmaningen ligger i förutsättningarna, vad eleven har med sig inför uppgiften. Låt oss kalla det läsberedskap. Om man växer upp i en omgivning där det finns böcker och tidningar som vuxna använder sig av och pratar om, där man läser högt för sina barn, har eleven redan fått med sig grunden, det vill säga vad skriften används till och att den verkar viktig. Där spelar det ingen roll hur ortografin eller läsriktningen ser ut. Kanske har eleven till och med tagit sina första steg i läsning på modersmålet. Allt det vill man ju som lärare känna till inför mötet med eleven, säger Christina Hellman. 

–  Sen handlar det om avkodningen, den tekniska aspekten av läsning. Här kan det för andraspråkselever finnas skillnader i ljudförråd mellan förstaspråket och svenskan. Svenskan har till exempel fler vokalljud än vad många andra språk har.

– Den tredje handlar om ord- och begreppsigenkänning och förståelse. Om eleven har ett rikt ordförråd kan eleven skapa mening i texten och koppla ord och begrepp till betydelse. För andraspråkselever är det inte bara ordförrådets storlek på andraspråket som har betydelse. Även ett stort ordförråd på förstaspråket kan påverka läsinlärningen eftersom det ger många möjligheter till överföring till andraspråket, även om orden där i sig är nya.

Vad kan andraspråksperspektiv innebära i läs- och skrivundervisningen?

–  Här är det bra om man tänker på de utmaningar som andraspråkselever möter. När det gäller avkodningen är det klokt att lägga upp undervisningen så att man utgår från de konsonanter och vokaler som är lika i respektive språk. Ofta går det att finna en gemensam bas. 

– När det gäller momentet att ”knäcka koden” är det en poäng att skilja på läs- och språkinlärning. Inför utmaningen att förstå att det finns en koppling mellan språkljud (fonem) och grafisk form (grafem) är det bra att åtminstone känna till ena komponenten.

– Jag vill också påminna om att igenkänning föregår produktion. Det är svårt att uttala ett språkljud (fonem) – och minnas det, om man inte kan särskilja det från andra, liknande. Lyssningsövningar är bra här. 

– Det är också viktigt är att utveckla elevens ordförråd för att höja igenkänningsfaktorn och befrämja automatisering av läsningen, att uppnå ett läsflyt. Det är inte bara viktigt för läsinlärningen. Att i undervisningen systematiskt försäkra sig om att en elev verkligen får med sig alla de begrepp och ord som blir viktiga i den fortsatta kunskapsinlärningen i skolan kommer att gynna alla elevers lärande. Gemensam högläsning med djupdykningar i texten är också bra. För de flerspråkiga eleverna bör läraren dessutom göra kopplingar till andra språk eleven kan. Att i läsinlärning och boksamtal koppla till elevens eget språk tjänar två syften. Dels ”legitimerar” det elevens modersmål, det blir jämbördigt och viktigt. Dels kan man tillsammans berika hela klassens begreppsförråd genom att jämföra begrepp på olika språk och se hur betydelser överlappar eller skiljer sig åt. För många lärare verkar elevernas modersmål snarare vara en besvärande faktor och det är synd. 

 

Christina Hellman

Ordförande i Dyslexiföreningen och pensionerad lektor i allmän språkvetenskap som har varit verksam som prefekt vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Där ansvarade hon för institutionens kurser i språkpsykologi, läsprocessen och läs- och skrivsvårigheter. Hon brinner för läs- och skrivfrågor och har länge intresserat sig för flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning, samt hur undervisningen kan möta dessa elevers behov.

Foto: privat

Christina Hellmans förslag på vidare läsning

Tidig läs- och skrivutveckling i förskoleklass ur ett flerspåkighetsperspektiv är en artikel skriven av Christina Hellman som finns publicerad på Skolverkets webbsajt med stöd i arbetet för Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever.

Ing-Marie Sandberg har skrivit artikeln Läsning på annat språk än modersmålet som finns publicerad i LegiLexis kunskapsbank.

Fälth, L., Selenius, H., & Egerhag, H. (2022). A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 38(2), 233–244.