Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har träffat Elisabeth Zetterholm, biträdande professor i svenska som andraspråk vid Linköpings universitet, för att höra vad hon tycker är viktigt för att få ett andraspråksperspektiv på den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Viktigt att fokusera fonologisk medvetenhet

– Den fonologiska medvetenheten lyfts fram som en viktig faktor för läs- och skrivutvecklingen och kunskap om relationen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstäver) är av stor betydelse, säger Elisabeth Zetterholm.

– För elever som lär sig läsa och skriva på svenska som ett andraspråk kan det i den tidiga inlärningsprocessen finnas en osäkerhet om relationen mellan uttal av språkljud och grafem på svenska, vilket ofta blir synligt i både läsning och skrivande. Det kan exempelvis visa sig i texter där ord blir felstavade beroende på likheter och skillnader mellan elevens modersmål och svenska.

– I den fonologiska medvetenheten ingår också att lära sig att både uttalet och stavningen av språkljud varierar i olika kontexter. Exempel på det är bokstaven <o> som ibland uttalas som en lång å-vokal i ordet lov, en kort å-vokal i lock, som en lång o-vokal i sol och en kort o-vokal i ordet fort. Bland svenska konsonanter finns en stor variation för stavning av tje- och sje-ljud, men också för konsonanten /j/ som uttalas på samma sätt, men stavas olika i exempelvis jul, hjul, ljus, djur, berg. De olika stavningskonventionerna är utmanande för alla, oavsett modersmål, i den tidiga läs- och skrivprocessen.

Nyfikenhet kring språktyplogiska skillnader

–Läs- och skrivinlärningen påverkas bland annat av hur mycket eleven kommit i kontakt med det aktuella skriftspråket och om eleven har tidigare läs- och skrivkunskaper på sitt modersmål. Kunskaper på ett språk med en annan ortografi och läsriktning än det svenska ger andra utmaningar än om eleven sedan tidigare lärt sig läsa och skriva på ett språk med det latinska alfabetet. Den första läs- och skrivinlärningen kan vara en utmanande process för elever oavsett om det sker på förstaspråket eller ett nytt språk, och det är viktigt att fundera på de utmaningar som är unika för elever som utvecklar svenska som ett andraspråk, säger Elisabeth Zetterholm.

– Lärare behöver ha kännedom om språktypologiska likheter och skillnader mellan elevens modersmål och svenska språket för en gynnsam läs- och skrivutveckling hos elever som lär in svenska som andraspråk, fortsätter Elisabeth Zetterholm. Men det betyder inte att lärare behöver kunna alla språk. Modersmålslärare, studiehandledare och vårdnadshavare kan ofta bistå med den kunskapen. Om läraren har den medvetenheten finns en större förståelse för språkliga fel som inte förekommer hos elever med svenska som modersmål. 

Som exempel kan nämnas förväxling av konsonanterna /p/ och /b/ respektive /f/ och /v/ hos elever med arabiska eller somaliska som modersmål. Den här förväxlingen beror på skillnader i fonemuppsättning mellan dessa språk och svenska. I såväl arabiska som somaliska saknas till exempel den tonlösa klusilen /p/ och den tonande frikativan /v/ som finns i svenskan.

Elisabeth Zetterholm

– Exempel på detta från mina egna studier om skrivande är ordet boll som stavats "pål", ordet packar stavat "backar" samt ordet löv som omväxlande stavats "läf" och "läv" i samma text av en elev.

– Undervisningen bör läggas upp så att eleven uppmärksammas på och får rikliga tillfällen att träna på det som av språktypologiska skäl kan vara en extra utmaning. Forskning visar att det finns en relation mellan perception och produktion. Högläsning är ett utmärkt tillfälle att träna både förståelse och uttal i relation till skriften när eleverna ibland får lyssna, ibland läsa för varandra. Ordförrådet ökar också när nya ord förklaras och sätts in i olika sammanhang. 

– Eleverna lär sig ofta att läsa och skriva på två språk parallellt och genom att uppmärksamma likheter och skillnader i olika språk, både tal och skrift, väcks ofta en nyfikenhet hos eleverna, vilket gynnar utvecklingen på alla språk, avslutar Elisabeth Zetterholm. 

 

Elisabeth Zetterholm

Biträdande professor i svenska som andraspråk, Linköpings universitet. Hennes forskning berör bland annat skrivande och skrivundervisning bland yngre flerspråkiga elever i årskurs 1-3, samt skrivande på sfi. Andra områden är uttal och uttalsundervisning, framför allt hos vuxna andraspråksinlärare av svenska, och modersmålslärares roller och undervisning i den svenska skolan.

Elisabeth Zetterholms profilsida

Foto: Josefin Winzell  

Elisabeth Zetterholms förslag på vidare läsning

Andersson, A-B. (1981). Diktamensundersökningen. I G. Tingbjörn & A-B. Andersson
(Red.) Invandrarbarnen och tvåspråkigheten. Rapport från ett forskningsprojekt om hur
invandrarbarn med olika förstaspråk lär sig svenska. Skolöverstyrelsen och Liber
Utbildningsförlag, s. 58–94.

von Börtzell-Szuch, D. & Vuorenpää, S. (red.) (2022). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. (Första upplagan). Malmö: Gleerups. (Elisabeth Zetterholm deltar med ett kapitel i första upplagan. I andra upplagan, 2025, tillkommer ett nytt kapitel som hon skrivit tillsammans med Helén Egerhag.)

Hevia-Tuero, C., Russak, S. & Suárez-Coalla, P. (2023). Spelling errors by Spanish children when writing in English as a foreign language. Reading and Writing, 36, s. 1797–1820.