Ämnet svenska som andraspråk (sva) är likvärdigt svenskämnet (sve) och ger samma behörighet till gymnasie- och högskolestudier. Ämnet finns för att skapa likvärdiga förutsättningar för elever som utvecklar svenska som ett andraspråk jämfört med de elever som har svenska som modersmål. 

Trots att svenska som andraspråk ska vara likvärdigt svenskämnet ser förutsättningarna ofta olika ut. Skolinspektionens granskning Svenska som andraspråk i årskurs 7–9 (2020) visar på flera saker som behöver utvecklas och 2022 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att göra en bred översyn av de båda svenskämnena för att se hur läget ska kunna förbättras.

NC kommenterar Skolinspektionens sva-granskning

NC kommenterar Skolverkets översyn av svenskämnena

Ett utvecklingsarbete kring ämnet svenska som andraspråk

Förutsättningarna för ämnet svenska som andraspråk ser mycket olika ut på olika skolor. Många rektorer vet vad som behöver göras men det kan kännas övermäktigt och svårt att veta var man ska börja. Det finns saker man kan förändra på egen hand, på skolan, och annat som man behöver gå ihop tillsammans med förvaltning och andra skolor för att lösa.

I den här webbartikeln får du förslag på områden som kan vara aktuella för dig som rektor eller förvaltnings-/verksamhetschef att se över liksom länkar till material som kan utgöra ett stöd i det arbetet. Du kan också välja att anlita oss på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som stöd i ert utvecklingsarbete. 

Låt dina lokala förutsättningar bestämma hur du lägger upp arbetet och vilka som involveras. Ett råd kan vara att skapa en utvecklingsgrupp tillsammans med nyckelpersoner som till exempel lärare i svenska och svenska som andraspråk och/eller speciallärare samt representanter från förvaltning.

Skolverkets stöd – artiklar som ger en bra ingång

På Skolverkets webb finns för närvarande tre artiklar som handlar om behovsbedömning och organisation av ämnet svenska som andraspråk. Artikelserien riktar sig främst till rektorer inom grundskolan och motsvarande skolformer, men kan även vara intressant för lärare och annan personal i skolan samt skolchefer och andra personer på huvudmannanivå som arbetar med utvecklingsfrågor kring ämnet svenska som andraspråk. Artiklarna är skrivna av Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Artiklarna ger en bra ingång till de områden som tas upp i den här webbartikeln. Ett förslag är att du läser igenom alla tre artiklar, framför allt artikel 1 Svenska som andraspråk - ett behovsprövat ämne och artikel 2 Organisation av undervisning i svenska som andraspråk för att få en överblick. Du kan sedan återkomma till delar i dem för fördjupad läsning och arbete kring olika teman.

I den tredje artikeln Kartläggning för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk finns guidande frågor som stöttar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet kring svenska som andraspråk. 

En fjärde artikel med gymnasieskolan i fokus planeras till våren 2025. 

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne 

Två olika men likvärdiga svenskämnen

En bra start på utvecklingsarbetet är att tydliggöra att svensk skola har två olika men likvärdiga svenskämnen. Det kan vara bra att titta närmare på varför det är så och vad som skiljer dem åt men också vad de har gemensamt. Detta behöver du som rektor vara insatt i men det är också något som kan passa att ta upp tillsammans med all personal, även om vi rekommenderar att man i ett första läge börjar med att involvera lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk. 

För lärare som inte undervisar i ämnet svenska eller svenska som andraspråk, men undervisar elever som utvecklar svenskan som ett andra språk i andra ämnen, är det intressant att reflektera över vad ett andraspråksperspektiv kan innebära i deras egen undervisning. 

Man kan behöva tydliggöra varför elever kan behöva undervisning i ämnet svenska som andraspråk samtidigt som de får en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i alla ämnen. Även om en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning är viktigt för att stärka skolframgången hos flerspråkiga elever med ett andraspråk i utveckling, så kan det inte ersätta kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk.

Svenskämnet är två skolämnen

Vad innebär ett andraspråksperspektiv?

Vilka är skillnaderna mellan svenska och sva i Lgr22? 

Samtalsunderlag med organisatoriskt fokus för implementeringen av sva i Lgr22

Vilka är skillnaderna mellan sve och sva i Gy11 och Gy25?

Behovsbedömningar – att avgöra vem som ska läsa svenska som andraspråk

Det finns bestämmelser för vilka elever som kan vara aktuella för att få undervisning i svenska som andraspråk. I grundskolan är det sedan rektor som fattar beslut om undervisning i antingen svenska eller svenska som andraspråk utifrån en behovsbedömning. 

I gymnasiet har elever med annat modersmål än svenska rätt att välja svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Även i gymnasieskolan genomförs ofta en behovsbedömning för att rekommendera eleverna vilket svenskämne de ska välja, även om det inte är obligatoriskt med en behovsbedömning som det är i grundskolan.

Vilka elever får läsa sva i grundskolan?

Vilka elever får läsa sva i gymnasieskolan?

Hur, när och av vem ska den inledande behovsbedömningen göras?

Det finns inga bestämmelser för hur, när och av vem den inledande behovsbedömningen ska göras. Ett steg i utvecklingsarbetet är att skapa rutiner för detta utifrån de lokala förutsättningarna. I Skolverkets artikel Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne, kan du läsa mer om behovsbedömning och om hur några olika skolor gjort. 

I vår webbartikel Sva-ansvarig stärker skolans utvecklingsarbete kan du läsa om Husieskolan i Malmö som anställde man en sva-ansvarig och satsade på att alla lärare kulle få grundläggande kunskap om andraspråksutveckling och typiska andraspråksdrag. På så sätt kunde mentorer flagga för elever som behövde en behovsbedömning för att eventuellt läsa svenska som andraspråk. Detta följdes sedan upp av lärare i svenska som andraspråk.

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne (artikel 1)

Sva-ansvarig stärker skolans utvecklingsarbete

Vilket material kan man använda vid behovsbedömning?

Vill man enbart göra en behovsbedömning för beslut om svenskämne? Eller vill man också göra en kartläggning av elevens andraspråksutveckling för att planera undervisningen formativt? Kan behovsbedömningen göras av behöriga sva-lärare? Det är exempel på frågor som spelar in när man väljer material att använda. Syftet med en behovsbedömning är alltid att de elever som behöver det ska få en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk.

Det finns inget nationellt material för behovsbedömningar, även om Bygga svenska är det som rekommenderas i Skolverkets artiklar Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne. Många kommuner brottas med att Bygga svenska är omfattande och söker därför gärna efter snabbare och enklare sätt att behovsbedöma. Du kan till exempel läsa mer om hur Malmö stad har utvecklat svenskämnet i grundskolorna och i detta skapat Sva-luppen för behovsbedömningar.

Nivå i andraspråksutvecklingen

Oavsett vilket material man använder rekommenderar vi att behovsbedömningen också ger information om vilken nivå eleven befinner sig på i sin andraspråksutveckling – det är bra att veta när man tittar på hur undervisningen i svenska som andraspråk ska organiseras. Det är också bra för det systematiska kvalitetsarbetet att kunna följa elevernas progression över tid så att det kan sättas i relation till undervisningen. Med kartläggningsmaterialet Bygga svenska får man information om steg i elevens andraspråksutveckling och dessutom detaljerad information för att planera undervisningen formativt.

Hur bedömer man om en elev behöver läsa sva?

Bedömningsstöd för svenska som andraspråk

Utveckling av sva-ämnet i Malmö stad

Hur ska beslut om undervisning i svenska som andraspråk dokumenteras?

Det finns inga bestämmelser som reglerar hur behovsbedömningen av svenska som andraspråk dokumenteras. Vissa kommuner har etablerat gemensamma rutiner och blanketter för dokumentationen av behovsanalysen och beslut om att eleven ska läsa svenska som andraspråk, samt beslut om att eleven ska sluta läsa svenska som andraspråk. Du hittar några exempel i länken.

Vilken dokumentation krävs för beslut kring sva?

Kontinuerlig behovsbedömning

Elevens behov av undervisning i svenska som andraspråk förändras och därför behöver kontinuerliga behovsbedömningar göras. Det vanligaste är att dessa görs av undervisande sva-lärare och dokumenteras i samband med utvecklingssamtal och stadiebyten respektive kurs- och skol-/programbyten på gymnasiet. Det är uppskattat om mottagande skola kan få information om elevens behov av undervisning i svenska som andraspråk.

Hur länge ska en elev läsa sva?

Kan en elev byta från svenska till sva? Från sva till svenska?

Att organisera undervisning i svenska som andraspråk

Den största utmaning handlar förmodligen om att organisera undervisningen i svenska och svenska som andraspråk så att eleverna får bäst förutsättningar att lära. Inte heller här finns det riktlinjer – även om Skolverkets översyn talar för separat undervisning för nybörjare i svenska – utan det är elevernas behov som ska styra.

I realiteten behöver skolledare jobba på både lång och kort sikt för att få till den kvalitativa undervisning i svenska som andraspråk som eleverna har rätt till. Vissa frågor kan rektor enklare hantera på egen hand, lokalt på skolan, medan andra som tillexempel kompetensförsörjning, kan kräva ett samarbete på förvaltningsnivå. Det kan också finnas ett behov av att involvera politiker för att få rätt stöd och resurser.

Inventera elevbehov och lärarresurser

Ett bra ställe att börja på är att inventera elever i behov av svenska som andraspråk och lärare behöriga i svenska som andraspråk. I Skolverkets artikel Kartläggning för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk får du som rektor eller huvudman bland annat stöd att börja med denna inventering. Tabellerna kan anpassas till gymnasieskolan med kurser och program samt arbetslag istället för årskurser.

Tabell från artikeln Kartläggning för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk. Stegen avser nivåer i andraspråksutvecklingen enligt Bygga svenska.

Tabell från artikeln Kartläggning för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk. Vissa skolor upplever att man även behöver identifiera lärare i åk 1–3 som har formell behörighet i sva, men känner att de saknar kompetens eftersom de inte har läst några poäng i ämnet.

Kartläggning för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk (artikel 3)

Öka antalet behöriga sva-lärare

För många skolledare blir en viktig fråga att se över hur man kan öka antalet behöriga och utbildade lärare i svenska som andraspråk. Kanske är det en kompetens man specifikt vill efterfråga vid nyrekryteringar? Man kan också se över möjligheterna för lärare att vidareutbilda sig i ämnet svenska som andraspråk, exempelvis genom lärarlyftet. På flera lärosäten finns numera 15-poängskurser i sva för lärare i åk 1–6, med svenska i sin examen. Kanske kan det vara gynnsamt för en huvudman att samordna och beställa vidareutbildning i svenska som andraspråk för svensklärare i låg- och mellanstadiet?

Vem är behörig att undervisa i sva i grundskolan?

Vem är behörig att undervisa i sva på gymnasiet?

Från svensklärare till sva-lärare i Borås stad

Hur kan undervisning i svenska som andraspråk organiseras?

Det finns många olika sätt att organisera undervisningen av de två svenskämnena. Det viktiga är att elevernas behov styr och att de får den undervisning som de har rätt till. Det kan man som rektor inte alltid lösa på kort sikt. Då är det viktigt att man inte ger upp utan skapar en plan för att med stöd av sin förvaltning/huvudman så snabbt som möjligt kunna tillgodose elevernas rättigheter. Även små steg i rätt riktning med förbättringar är värdefulla för eleverna.

I artiklarna kan du läsa exempel på hur olika skolor har valt att organisera undervisningen. En bra ingång kan också vara att läsa svaret på vår vanliga fråga ”Hur kan svenska som andraspråk organiseras?”. De flesta exemplen rör grundskolan, men utmaningarna och lösningarna går i flera fall att använda för att tänka kring organisering av ämnet i gymnasieskolan.

Hur kan svenska som andraspråk organiseras?

Organisation av undervisning i svenska och svenska som andraspråk (artikel 2)

Åldersblandade grupper i sva – ett sätt att organisera undervisningen

Tvålärarskap för svenska och svenska som andraspråk

Sva-ansvarig stärker skolans utvecklingsarbete

Sätraskolan satsar på förberedelseklass för elever i årskurs 1–3

Kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk

En viktig del i ett utvecklingsarbete kring svenska som andraspråk är att titta närmare på den undervisning eleverna får i svenska som andraspråk. I sin granskning 2017 såg Skolinspektionen under sina lektionsbesök elever som enligt pappret skulle läsa svenska som andraspråk men som egentligen läste svenska. Det saknades ett andraspråksperspektiv i undervisningen och eleverna följde snarare kursplanen i svenska än i svenska som andraspråk. Liknande observationer framkommer i den rapport som Malmö stad tog fram 2022.

I detta arbete är det bra om du som rektor skapar utrymme och förutsättningar för lärarna i svenska och svenska som andraspråk att titta närmare på sina ämnen, närläsa kursplaner och kommentarmaterial för att diskutera likheter och skillnader mellan ämnena. I de fall där man har enstaka eller få sva-lärare på en skola kan man också se över möjligheterna till ett större kommunalt eller regionalt sva-nätverk.

Tillsammans kan du och lärarna komma fram till indikatorer på en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk som ni kan prata inför och efter lektionsbesök samt i medarbetarsamtal. Artikeln Vad innebär ett andraspråksperspektiv kan här vara ett stöd för dig som rektor.

På vår webb har vi resurser och material för lärare i svenska som andraspråk som vill utveckla sin didaktiska kompetens. Se länkarna samt våra sidor med resurser och fördjupning.

Vad innebär ett andraspråksperspektiv?

Resurser för att stötta implementeringen av kursplanen i svenska som andraspråk i Lgr22

Vilka är skillnaderna mellan svenska och sva i Lgr22? 

Vilka är skillnaderna mellan sve och sva i Gy11 och Gy25?

Strategier för att lära sig språk

Vad menas med "i jämförelse med andra språk eleven kan"?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

Hitta mer resurser och fördjupning

Behöver du stöd i processen?

Du kan vända dig till oss på Nationellt centrum för svenska som andraspråk om du behöver stöd för att komma igång, eller under hela eller delar av processen. Vi har en bred erfarenhet av att jobba med rektorer och förvaltnings-/verksamhetschefer som vill utveckla ämnet svenska som andraspråk och anpassar stödet utifrån era behov. Några av de saker vi erbjuder är introducerande seminarier, fördjupande workshops och processtöd. 

Vi kan också erbjuda kompetensutvecklande insatser för svensklärare som har formellbehörighet i sva, men ett behov att utveckla mer kunskap och kompetens gällande ämnet svenska som andraspråk.

Insatser kring ämnet svenska som andraspråk

 

Kontakt

Ansvarsområde förvaltning och skolledning

Josefin Nilsson

josefin.nilsson@su.se