Den 30 september 2024 bjuder NC in till ett webbinarium om läskrisen och vikten av andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen. 

Läs mer och anmäl dig här!

Bakgrund

När PIRLS 2021 offentliggjordes våren 2023, myntade skolminister Lotta Edholm (L) begreppet ”läskris”. Det stod illa till med de svenska elevernas läsförmåga. Många forskare, skoldebattörer och lärare hakade på och kom med förslag på hur denna ”läskris” skulle hanteras. Vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk uppmärksammade tidigt att den elevgrupp som tydligt framstår som förlorarna i läskrisen ofta saknades i de satsningar som föreslogs. Därför startade vi under hösten 2024 ett särskilt fokus läs- och skrivundervisning för elever som utvecklar svenska som ett andraspråk.

NC kommenterar "läskrisen" i en debattartikel

Många menar att vi har en “läskris” i Sverige. Vi menar att det snarare rör sig om en sva-kris. Elever som utvecklar svenska som andraspråk är de som utmärker sig med svaga resultat. Trots detta är de osynliggjorda i satsningar och förbättringsförslag. Att lära sig läsa och skriva på ett andraspråk kräver kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk.

"Läskrisen" behöver ett andraspråksperspektiv

Forskare lyfter andraspråksperspektiv på tidig läs- och skrivundervisning

I en artikelserie bjuder vi på NC in forskare att skriva kort om olika aspekter av andraspråksperspektiv i en tidig läs- och skrivundervisning för elever som utvecklar svenska som andraspråk.

En dubbel uppgift – andraspråksutveckling parallellt med läs- och skrivinlärning

Foto: Ingmarie Andersson

Elever som utvecklar svenska som ett andraspråk ska knäcka läs- och skrivkoden samtidigt som de lär sig grundläggande saker både i och om det nya språket. En dubbel uppgift för både elever och lärare. Därför behöver den tidiga läs- och skrivundervisningen vara språkmedveten med andraspråksperspektiv.

Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet

Läsinlärningen bör utgå ifrån språkgemensamma ljud och ord alla elever förstår

Foto: Privat

Det finns en poäng med att skilja på läs- och språkinlärning när andraspråkselever lär sig läsa. När man jobbar med läsinlärning blir det bäst om man jobbar med ljud, bokstäver och ord som eleven redan känner till. Dessutom är det viktigt att se elevernas flerspråkighet som en resurs.

Christina Hellman, ordförande i Dyslexiföreningen och pensionerad lektor i allmän språkvetenskap vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet

Språktypologiska skillnader viktiga i läs- och skrivundervisning

Foto: Josefin Winzell

Lösningar på ”läskrisen” tar ofta upp fonologisk medvetenhet och relationen mellan ljud och bokstäver som en viktig faktor i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Lärare som undervisar elever med svenska som ett andraspråk behöver kunskap om språktypologiska skillnader mellan elevers språk.

Elisabeth Zetterholm, biträdande professor i svenska som andraspråk, Linköpings universitet

Elevers flerspråkighet är en styrka och ett stöd för läs- och skrivutvecklingen

Foto: Anders Gårdestig

”Läraren behöver ha system för hur hen informerar sig om elevens språkliga bakgrund för att underlätta för eleven att lära” menar Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Dalarna. Förutom flerspråkigheten som resurs lyfter hon också vikten av språkutvecklande och ordförrådsstärkande aktiviteter i förskolan och förskoleklassen.

Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna

Läs mer om läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

NC:s medarbetare Karin Pettersson har skrivit en artikel som kort presenterar några av de utmaningar som det kan innebära att lära sig läsa och skriva på ett andraspråk. Karin ger också flera praktiska exempel på hur den tidiga läs- och skrivundervisningen kan läggas upp för att möta andraspråkselevernas behov. Artikeln publicerades i Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi nr 4/2022 

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska