Gustav Vasa inledde sin myntning som riksföreståndare med att prägla underhaltiga klippingar i eget namn, men även eftrpräglingar av Kristian II:s klippingar. Myntningen skedde i Hedemora 1521 och Söderköping 1522-1523. Klippingmyntningen var illa omtyckt, men bidrog till att finansiera befrielsekriget. En mer normal myntning av ören, örtugar och fyrkar inleddes 1522/1523 i Uppsala, Arboga, Västerås och Åbo. Efter att Stockholm befriats påbörjades myntningen där 1523 och under några år skedde sedan nästan all myntning där. Under slutet av 1520-talet och början av 1530-talet var myntningen koncentrerad till Stockholm och Västerås, varefter Stockholm blev ensam myntort. Mellan 1538 och 1540 skedde all myntning i Västerås för att 1542--1550 nästan helt koncentreras till Svartsjö (en av de få gånger mynntingen skett utanför en stad). I Stockholm präglades örtugar under Dackeupproret 1542-1543. Myntningen låg helt nere 1551-1555, men fick återupptas i Stockholm och Åbo 1556-1558 p.g.a. det ryska kriget. Under de två sista åren, 1559-1560, skedde myntningen bara i Stockholm.

Riksens råd hade 1524 fått myntningsrätt i Linköping, men om och i så fall vad som präglades där är okänt.

Förutom öret präglades dalern nu för först gången från 1534 och marken från 1536. År 1535 skedde en märklig myntning i Stockholm av danska mynt i samband med grevefejden i Danmark.

Sedan Kristian II:s befälhavare Sören Norby fått Kustö län i Finland i förläning lät han 1522-1523 prägla skillingar av gotländsk typ i borgen Kustö strax utanför Åbo.

Kartan visar myntorter i Sverige 1521-1560.

Under det Nordiska sjuårskriget 1563-1570 var den kungliga myntningen mycket omfattande, men helt koncentrerad till Stockholm. Även därefter förblev Stockholm den enda kungliga myntorten med några undantag. Åren 1574-1575 gjordes ett försök med valsverksprägling i Västerås. Resultatet blev uppenbarligen inte vad man hade förväntat sig och myntningen upphörde. När pesten hösten 1588 bl.a. drabbade Stockholm flyttade kungen m.fl. till Uppsala under några månader. Detta i kombination med en ombyggnad av myntverket i Stockholm ledde till att en myntning även skedde i Uppsala 1589. Det intressanta är att både vad gäller Västerås och Uppsala så anges Stockholm som myntort på mynten. I Vadstena skedde 1586-1587 en myntning i dalervalörer (4 - ½ daler). Åren 1569-1574 har ½-ören i Stockholm inskriften MON NO REG VRB STOKHOL (nytt mynt från den kungliga staden Stockholm) vilket tyder på att staden Stockholm fått myntningsrättigheter under dessa år. Myntordningar 1569, 1571 och 1572 nämner emellertid att den kungliga myntningen även skulle omfatta ½-ören.

Hertig Magnus av Östergötland fick 1563 rätt att prägla klippingar i Vadstena. På samma ort präglade hertigarna Johan och Karl klippingar under upproret mot Erik XIV 1568.

Hertig Karl kämpade under lång tid för sin myntningsrätt. Själva myntningen inleddes 1586-1587 i Nyköping, därefter från 1593 i Stockholm under Sigismund. Under stridigheterna med Sigismund präglade hertigen även mynt i Gripsholm 1598 (en av de få gånger myntning skett utanför en stad). Sedan hertig Karl valts till riksföreståndare och vistades i Kalmar skedde en märklig myntning i Karls namn som hertig i såväl guld som silver 1603-1604.

Sigismund präglade enbart i Stockholm och där präglade även Karl som riksföreståndare och som kung Karl IX. För att främja utvecklingen för den 1607 anlagda staden Göteborg (på Hisingen) erhöll staden myntningsrätt som utövades 1609-1611.

Kartan visar myntorter i Sverige 1561-1611.

Hertig Johan av Östergötland fick myntningsrätt som från 1611 utövades i Vadstena och från 1614/1615 i Söderköping till hans död 1618. Under Gustav II Adolf 1611-1632 skedde all kunglig guld- och silvermyntning i Stockholm med undantag för 1631 i Sala. Kopparmyntningen inleddes med klippingar 1624 i Säter och året därpå även i Nyköping. När man 1627 övergick till rundmynt skedde kopparmyntningen även i Arboga. P.g.a. bristen på silver efter betalningen av Älvsborgs lösen med 1 miljon riksdaler 1616-1619 var silvermyntningen mycket blygsam under 1620-talet. Under denna tid fick städerna Göteborg (nygrundat på nuvarande plats), Kalmar och Norrköping myntningsrätt, men den begränsades till 2 och 1 öre och myntningen upphörde redan 1627.

Kartan visar myntorter i Sverige 1611-1632.

Under Kristina skedde den kungliga silvermyntning i Sala (1633, 1639-1641) och Stockholm och kopparmyntning i Nyköping och Säter men från 1642 enbart i Avesta och här präglades de första plåtmynten 1644. Göteborg utövade på nytt egen myntningsrätt bestående av 1-ören 1635-1636. Under Karl X inleddes en reguljär guldmyntning av dukater i Stockholm.

Karta som visar myntorter i Sverige 1632-1658.

Den kungliga guld- och silvermyntningen skedde i Stockholm och för plåt- och övriga kopparmynt i Avesta. Karl XII:s nödmynt i koppar präglades emellertid från 1715 i Stockholm och där präglades även plåtmynt av kanonmetall 1714-1716. Staden Landskrona hade 1663 fått möjlighet att bedriva myntning. Det skedde 1675-1676 tills det avbröts av Skånska kriget. Under samma krig skedde också en dansk myntning (inte redovisad på kartan) i Kristianstad under stadens belägring 1677 och möjligen skedde den även året därpå.

I Kengis hade Abraham och Jakob Reenstierna fått tillstånd att prägla plåtmynt och myntningen skedde sporadiskt 1675-1701. Mynttillverkning var en kunglig rättighet och anledningen till att ett privat bolag fick tillverka plåtmynt var uppenbarligen att plåtmynt inte betraktades som "riktiga" mynt.

Kartan visar myntorter i Sverige 1658-1718.

Guld- och silvermyntningen skedde i Stockholm. De runda kopparmynten präglades huvudsakligen i Avesta, men även sporadiskt i Stockholm (senaste gången 1805). Plåtmynten präglades i stort antal i Avesta fram till en brand 1761. De följande åren skedde en mycket begränsad myntning fram till 1769 med äldre stampar (1768 angavs dock året). År 1776 präglades plåtar för sista gången (igen med äldre årtal). Vidare fick ägarna av koppargruvorna i Ljusnedal och Ljungdalen rätt att i Ljusnedal prägla plåtmynt vilket de gjorde 1746-1755. Två privata bolag, Gustafsbergsbolaget resp. Carlbergsbolaget (1751 sammanslagna till ett) fick tillstånd att prägla plåtmynt vilket skedde åtminstone 1748 i Huså och 1752 i Semlan. I det senare fallet är det osäkert om präglingen eller bara tillverkningen av plåtarna skedde i Semlan.

Kartan visar myntorter i Sverige 1718-1809.

Efter att Finland gått förlorat i Finska kriget 1808-1809 fortsatte mynntingen i Stockholm av guld- och silvermynt medan kopparmyntningen skedde i Avesta.

Kartan visar myntorter i Sverige 1809-1831.

Silver- och guldmynten präglades sedan länge enbart i Stockholm och 1832 flyttades även tillverkningen av kopparmynten till Stockholm.

Kartan visar myntorter i Sverige 1832-1973.

Som ett led i att utlokalisera statlig verksamhet till orter utanför Stockholm, flyttade myntverket till Eskilstuna 1974. Sedan myntningen privatiserats och mynttillverkningen skulle konkurrensutsättas förlorade myntverket i Eskilstuna upphandlingen och sedan 2008 präglas alla svenska mynt i Finland vid myntverket i Vanda norr om Helsingfors.

Kartan visar myntort i Sverige 1974-2007.