Behov att komma bort från transformativa avtal om öppen tillgång
Sverige ligger långt framme i att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Men det finns en risk att fastna i en permanent omvandling som gynnar de stora kommersiella förlagen. I en ny rapport från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) presenteras en strategi för hur man ska arbeta i förhandlingar med förlagen.
År 2021 sammankallade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) arbetsgruppen "Bortom transformativa avtal" (BTA-gruppen) för att lägga grunden för att gå vidare med övergången till öppen tillgång (open access). Nu har gruppen presenterat en strategi för hur Sverige – och Bibsamkonsortiet – ska agera i förhandlingarna med förlagen. Målet är att gå från transformativa avtal till ett ekonomiskt hållbart system som stimulerar övergången till ett helt öppet publiceringssystem.
Det nuvarande publiceringssystemet har flera brister som påverkar forskningen negativt, både på individnivå (forskaren) och på systemnivå (institutioner för högre utbildning, HEI, och forskningsfinansiering).
– Att prenumerera på och publicera sig i vetenskapliga tidskrifter är dyrt och kostnaderna ökar. Dessutom bygger förlagens affärsmodell på att forskare överlåter rättigheterna till sina egna verk, trots att arbetet i många fall bekostas med offentliga medel, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och ordförande i BTA-gruppen.
Framgångsrikt arbete med transformativa avtal
De senaste åren har det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer haft ett tydligt fokus på att teckna läs- och publiceringsavtal med de vetenskapliga förlagen (transformativa avtal, TA) för att nå regeringens mål om omedelbar öppen tillgång till resultaten av all offentligt finansierad forskning. I Sverige har arbetet varit framgångsrikt och transformativa avtal har tecknats med de flesta stora förlagen. År 2022 var 70 procent av alla artiklar i vetenskapliga tidskrifter med minst en författare från ett svenskt lärosäte öppet tillgängliga.
Den här typen av transformativa avtal tecknades med förhoppningen att förlagen skulle omvandla fler av sina tidskrifter till rena open access-tidskrifter. Men så har inte skett. Förlagen arbetar aktivt för att få intäkter från både prenumerationer och publicering och ser därför den här typen av avtal som en långsiktig lösning.
Foto: Cecilia Burman
– Vi löper en stor risk att fastna i en ständig omställning som också bidrar till ökade kostnader. På europeisk och global nivå har transformativa avtal ofta fungerat som utgångspunkt för att arbeta mer systematiskt med förhandlingar med förlag, som Sverige nu har gjort under lång tid, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och medlem i BTA-gruppen.
Kontroll av publicering bör ligga hos forskarsamhället
BTA-gruppen menar att det är viktigt att kontrollen av vetenskaplig publicering ligger hos forskarsamhället, samtidigt som man betonar behovet av att minska publiceringskostnaderna. Gruppens främsta rekommendation är att Bibsamkonsortiet bör avstå från att ingå läs- och publiceringsavtal i hybridtidskrifter. Istället ska man bara teckna avtal för publicering i rena open access-tidskrifter. Gruppen föreslår också åtgärder och strategiska initiativ som kan stödja arbetet.
Bland dessa finns:
• Teckna avtal med förlag som endast ger ut tidskrifter med öppen tillgång.
• Tillhandahålla en oberoende publiceringsplattform som Open Research Europe (ORE).
• Förbättra möjligheterna att migrera forskarägda tidskrifter från traditionella
utgivare till andra plattformar.
• Fortsätta att arbeta med upphovsrättsliga frågor som rör open access.
Diskussion med stora förlag
Bibsams förhandlingsgrupp har inlett diskussioner med ett par av de största förlagen om behovet av en ny avtalsform utöver transformativa avtal. Målet är att endast ingå avtal om publicering som en tjänst som är transparent och rimligt prissatt.
– Det behövs en internationell diskussion om hur vi ska gå vidare bortom de transformativa avtalen – och här är Sveriges bidrag till den diskussionen, säger Wilhelm Widmark.
Gruppens rekommendation om den strategiska inriktningen:
• Bibsamkonsortiet ska i första hand inte underteckna läs- och publiceringsavtal i
hybridtidskrifter, utan istället endast ingå avtal om publicering i rena open access-tidskrifter. Detta tillvägagångssätt bör implementeras senast 2026, och det bör gälla för alla helt öppna tidskrifter, oavsett förlag.
För att denna hållning ska kunna genomföras i förhandlingar med förlag och kunna genomföras i praktiken behöver även arbete med olika kompletterande och stödjande strategiska initiativ och åtgärder genomföras. Dessa kan innefatta:
• Avtal med förlag som uteslutande ger ut open access-tidskrifter ska utvecklas. Avtal bör utformas så att vinstmaximering genom stora publikationsvolymer undviks. Det är viktigt att sådana avtal inte uppmuntrar till okontrollerad tillväxt av antalet tidskrifter utan snarare främjar omvandlingen av befintliga tidskrifter.
•Tillhandahålla en oberoende publiceringsplattform som även inkluderar peer review av
publicerade artiklar. En möjlig väg skulle kunna vara att ansluta sig till EU:s plattform, Open Research Europe (ORE).
* Möjligheterna att migrera forskarägda tidskrifter från traditionella förlag till andra plattformar bör utökas och uppmuntras.
• Fortsatt arbete med upphovsrättsliga frågor för open access är viktigt men beroende av
den internationella utvecklingen på upphovsrättsområdet, främst inom EU.
• Kommunikation och samverkan med både lärosäten och forskare är avgörande, både när det gäller problemen och de föreslagna åtgärderna.
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023
Sidansvarig: Communications Office