Stockholms universitet

Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

Johanna Dahlkvist (th) och Daniella Lillieroth Charalambous från Tarfala forskningsstation vid årets mätning av Kebnekaises sydtopp. Foto: Sara Widell

Den 15 september genomförde personal vid Stockholms universitetets forskningsstation i Tarfala den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp. Höjden uppmättes till 2089,9 meter över havet. Det innebär en minskning med 3,3 meter sedan september 2023, då höjden fastställdes till 2093,2 meter.

– Årets avsmältning på 3,3 meter är den kraftigaste på tre decennier. Samtidigt var augustimånaden med en medeltemperatur på 9,1 °C uppmätt på Tarfala forskningsstation också betydligt varmare än vanligt – under de senaste 10 åren låg temperaturen i snitt på 6,5 °C under augusti. Det kan förklara varför avsmältningen på Sydtoppen i år är mer än dubbelt så stor som avsmältningen som observerats där det senaste decenniet. Då höll den sig oftast mellan en och två meter. Det förekom dessutom några få år med lite tillväxt, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.

Sydtoppen. Fotograf: Florian Vacek.

Mätningarna innebär också att Nordtoppen för sjätte år i rad utgör Sveriges högsta punkt – den är nu 6,9 meter högre än Sydtoppen – efter att ha gått om Sydtoppen för första gången 2019 med 1,2 meter i höjdskillnad. 

– Nordtoppen, som är en isfri bergstopp av sten, har en fast höjd på 2096,8 meter medan höjden på Sydtoppen, som täcks av en toppglaciär, varierar från år till år. Det kan även variera mellan säsonger, beroende på hur mycket snö som ackumulerats på toppglaciären under vintern, och hur mycket avsmältning av snö och is som skett under sommaren. Än är Sydtoppen Sveriges näst högsta topp, men om avsmältningstrenden fortsätter kommer Sarektjåkko stortopp att bli nummer två inom kort tid, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef på Tarfala forskningsstation. 

Mätserien för Kebnekaises sydtopp, som påbörjades 1951, finns fritt tillgänglig på Bolincentrets databas och uppdateras inom kort med årets siffror. 

Bolincentrets databas med mätserien för Kebnekaises sydtopp

Läs mer om Tarfala forskningsstation

 

Se ett klipp från den årliga mätningen uppifrån Kebnekaises sydtopp: