Stockholms universitet

Studiecoacher från universitetet inspirerade gymnasieelever

– ”Jag ser att du har jättemycket potential.” Jag är så glad över att jag faktiskt sa det till den där eleven, säger Janina Karlsson med eftertryck. Ibland upplevde jag att det fanns låga förväntningar på eleverna från personer i deras omgivning.

Janina är student vid Stockholms universitet och har sedan 2022 jobbat som studiecoach åt gymnasieelever på Vallentuna gymnasium i Vallentuna kommun. Anställningen har varit en del av ett projekt som gått ut på att öka behörighet och motivation inför fortsatta studier. Projektet tillkom när Vallentuna kommun fick ett arv på 1,9 miljoner från Ulla Thaléns* dödsbo. Eftersom projektets syfte stämde överens med universitetets övergripande mål för att främja och bredda rekryteringen till högskolan, inleddes ett samarbete med Studentavdelningen vid Stockholms universitet.

Studenten Janina Karlsson.
Studenten Janina Karlsson har jobbat som studiecoach. Foto: Karin Persson

– Samarbetet med universitetet har varit otroligt värdefullt, berättar Hanna Wedén, central specialpedagog inom Barn- och ungdomsförvaltningen på Vallentuna kommun. När elever från Vallentuna gymnasium tidigare åkte Roslagsbanan förbi SU trodde de att byggnaderna var bostadshus. Nu vet de att det är ett universitet. 

– Studiebesöken på universitetsområdet har varit särskilt uppskattade, fortsätter hon. Eleverna har fått se att det finns många olika typer av människor här och kunnat vandra runt i korridorerna och bekanta sig med miljön.

Janina Karlsson har varit en av fyra studiecoacher inom projektet. Ibland har hon varit med på en lektion på Vallentuna gymnasium och direkt efter lektionen funnits tillgänglig för drop-in för eleverna. 

– På Vallentuna gymnasium finns det många barn med NPF-diagnoser, förklarar Hanna Wedén, och hos vissa av dem kan det finnas en attityd att man inte vill plugga. Då har det varit jättebra att studiecoacherna kommit på besök på skolan så att man börjat känna igen dem. Det hade inte alls varit samma sak om det dykt upp en vilt främmande människa varje gång.

Linda Hallén, Helena Henrikson och Hanna Wedén från Vallentuna kommun.
Linda Hallén, Helena Henrikson och Hanna Wedén från Vallentuna kommun. Foto: Karin Persson

– Det har verkligen varit givande att ha kontakt med enskilda elever och kunna prata med dem om min egen bakgrund, berättar Janina. Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma och det fanns ingen tradition att läsa vidare på högskola hos oss. 

Projektet har även ordnat så kallade komma-ikapp-dagar när elever kunnat besöka universitetet för att få stöd i sina studier. 

– Det var bra att de fick komma hit och se hur det går till här, besöka biblioteket och så, tycker Janina. En del fascinerades över att det fanns folk som satt och pluggade helt frivilligt med sina kompisar. Även om jag inte kan ändra kursen för deras liv känns det bra att jag informerat dem om att detta finns.

Projektet ”Öka behörighet och motivation inför fortsatta studier” är nu avslutat men Vallentuna kommun och Stockholms universitet kommer att fortsätta samarbeta kring breddad rekrytering.

Här kan du läsa mer om när projektet startades:

Gymnasieelever i Vallentuna ska få stöd att studera vidare

Text: Karin Persson

*Vem var Ulla Thalén?

Ulla Thalén föddes den 23 oktober 1925 i Uppsala. Sina sista år tillbringade hon på Väsbygården i Vallentuna där hon sedan avled den 17 januari 2021 vid en ålder av 94 år.

Under tiden för Ullas uppväxt var det vanligt att kvinnor var hemma och männen arbetade. Ulla var en kvinna som tidigt beslutade sig för att gå sin egen väg, hon utbildade sig till lärare och arbetade hela sitt yrkesliv inom skolan och blev även rektor för ett stort rektorsområde i Hässelby med totalt 1500 elever.

Ulla hade ett stort hjärta och mycket energi. Hon hade stor auktoritet, var noggrann, duktig, vältalig i både tal och skrift och var en stor förebild för många, både personal och elever. Det gick inte att ta miste på hennes enorma arbetskapacitet, envishet och strävande efter rättvisa. Elever som hade det kämpigt eller kom från svåra förhållande engagerade Ulla extra mycket och för dessa elever kunde hon driva sitt arbete extra långt. Ullas motto ”Vi ger oss aldrig!” var vida känt hos kollegor och elever som Ulla kämpade extra mycket för.

Efter sin död ville Ulla att hennes aska skulle spridas fritt men hennes tillgångar skulle gå till det som låg henne närmast om hjärtat och som hon jobbat med större delen av sitt liv: ungdomar och deras utbildning.