Sveriges första masterprogram i miljöhumaniora invigt

Universitetets konsthall Accelerator var fullsatt när Masterprogrammet i miljöhumaniora invigdes den 5 september. Här möttes studenter, allmänhet, kollegor och forskare från flera institutioner och andra lärosäten.

Karin Dirke (th) och Christina Fredengren (tv) tillsammans med keynote-talaren professor Sandra Swart (mitten), Stellenbosch University, Sydafrika. Foto: Jenny Rosen

Miljöhumaniora har funnits och utvecklats länge på Stockholms universitet. Professor i arkeologi Christina Fredengren och professor i idéhistoria Karin Dirke har tillsammans med flera forskare, bland andra docent i engelska Claudia Egerer, arbetat med satsningen och till exempel lett utbildning på forskarnivå i ämnet. Det nya masterprogrammet är ett samarbete mellan flera institutioner vid Humanistiska fakulteten.

Brännande samtidsfrågor

Den 5 september var med sin ovanliga värme en passande dag för invigningen, konstaterade Humanistiska fakultetens dekan Stefan Helgesson i sitt invigningsanförande. Den bedrägligt behagliga värmen passade in i ett mönster av regelbundna värmerekord.

Vi delar planetens villkor och måste gemensamt hitta lösningar. Humaniora är en viktig del av det arbetet, för att kunna skapa förståelse av språk, kulturer, kunskap och berättande. Miljöhumaniora undersöker relationerna mellan natur och kultur, relationerna mellan det förgångna, både historisk och geologisk tid, nutid och framtid och vad vi kan lära och lära om för att bli bättre förfäder till framtida generationer.

Miljöhumaniora och human animal studies handlar bland annat om att kunna se och förstå den mer än mänskliga världen och de andra djuren. Människan är ett berättande djur och berättelser påverkar oss. Vi behöver också förståelse och berättelser om klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.

Lejonens historiker

Professor Sandra Swart, vid Stellenbosch University, Sydafrika.

Invigningsseminariet gästades av historikern professor Sandra Swart, vid Stellenbosch University, Sydafrika, som höll keynote-föreläsningen ”Becoming a Lion’s Historian: More-than-human solutions for living on planet Earth”. Hon talade utifrån sin forskning om lejons kultur och historia, och om hur människor och lejon utvecklat en kultur av ömsesidig kommunikation och förståelse i Kalahari-öknen. Denna kultur, som är unik för platsen och utvecklats över århundraden, visar på att djurens beteende skiftar över tid och att såväl människors som djurs kulturer påverkar deras ömsesidiga relationer.

– Folk som lever med lejon förstår lejon, för det måste de, konstaterade Sandra Swart. Vetenskapsmän skulle kunna lära sig av lokal kunskap om olika lejonkulturer.

Nätverk och samtal

Efter föreläsningen var det många som dröjde sig kvar, för fördjupade samtal, mingel och att knyta kontakter för framtida fakultetsöverskridande forskningssamarbeten.

– Det här är inte ett enskilt evenemang, utan en början, som Accelerators föreståndare Mårten Snickare sa.

Att den öppna seminarieserien ges vid universitetets konsthall Accelerator är ett genomtänkt val, för att skapa rum för samtal mellan studenter, forskare och allmänhet, över ämnesgränser, med konsten som konversationsstartare.

Nästa evenemang inom Masterprogrammets öppna seminarieserie blir ett boksläpp den 3/10, inom ekologisk konstvetenskap. Bokens redaktörer, författare och även en av konstnärerna i den nya boken Ekologisk konstvetenskap bjuder in till samtal.

Boksläpp: Ekologisk konstvetenskap