Utmattning får stora ekonomiska konsekvenser och drabbar kvinnor mest

Studien visar på företagens avgörande roll för arbetsförhållandena. Foto: Lightpoet/Mostphotos

Med hjälp av omfattande data som sträcker sig från 2006 till 2020 har forskare inom nationalekonomi vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm fördjupat sig i sambandet mellan stress på arbetsplatsen, utmattningssyndrom och dess långtgående konsekvenser för individer och deras familjer.

I studien undersöks utmattningssyndrom/utmattning som ett medicinskt diagnostiserat tillstånd och där avslöjas alarmerande statistik om dess förekomst och effekter. Utmattningsyndrom, som kännetecknas av känslomässig utarmning och minskat engagemang, drabbar i oproportionerligt hög grad arbetstagare med låg stresstolerans, och där kvinnor är tre gånger mer sårbara. De ekonomiska konsekvenserna är betydande, med varaktiga inkomstminskningar för båda könen. Dessutom påverkar utmattning hela familjen, vilket leder till minskad inkomst från maken och påverkan på barnens utbildningsnivå.

Minskad nationell arbetsinkomst

Ett av studiens viktigaste resultat är den skadliga effekten av utmattningssyndrom på den nationella arbetsinkomsten, och här gick det att se en minskning med 2,3 procent bara under 2019. Denna ekonomiska kostnad omfattar olika faktorer som sjukskrivningar och minskade inkomster. Studien betonar hur viktigt det är att inkludera uppskattade kostnader och prediktiva modeller i förebyggande program för att mildra de negativa effekterna. Genom att undersöka sambandet mellan stress på arbetsplatsen och utmattning visar studien att företagen spelar en avgörande roll för arbetsförhållandena. Den belyser att risken för utmattningssyndrom ökar när man byter till företag med högre risk för utmattning, något som understryker behovet av riktade åtgärder på organisationsnivå.

Kvinnor drabbas hårdast

Studien belyser även stora skillnader mellan könen när det gäller risken för utmattningssyndrom, där kvinnor, särskilt ensamstående mödrar, drabbas hårdast. Utmattningen leder till en betydande och bestående inkomstförlust, främst genom att individer börjar arbeta deltid eller slutar på arbetsplatsen.

 – Denna undersökning av den generationsöverskridande effekten av utmattningssyndrom avslöjar dess negativa effekter på makars arbetsmarknadsresultat, fertilitet, separationer och barns utbildningsmöjligheter. Utmattning äventyrar inte bara individens välbefinnande utan underminerar också familjestabiliteten och barnens framtidsutsikter, säger Josef Sigurdsson, forskare vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet och en av författarna till studien.

Förebyggande är viktigt

 – Det behövs mer proaktiva åtgärder för att förebygga utmattning, med betoning på vikten av att identifiera individer i riskzonen och genomföra förebyggande program. Enkäter om stress på arbetsplatsen framstår som värdefulla verktyg för tidig upptäckt, där integrationen av självrapporterade stressdata ökar träffsäkerheten i prediktionen, säger Arash Nekoei, forskare vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet och en av författarna till studien.

I takt med att arbetsmarknaden utvecklas och stressnivåerna eskalerar efterlyser forskarna bakom studien ytterligare forskning om de ekonomiska dimensionerna av arbetsrelaterad stress och utmattning. Att ta itu med denna mångfacetterade fråga kräver en samlad insats för att skydda individens välbefinnande, bevara familjestabiliteten och upprätthålla ekonomiskt välstånd.

Läs artikeln The Economic Burden of Burnout
Läs även : The economics of burnout in VoxEU

Text: Hanna Weitz