Dekanus krönika (juni 2023)

Yvonne Svanström. Foto: Ingmarie Andersson

Nu är vårterminen slut sedan någon vecka. Intensivt som vanligt – tentor, inlämningsuppgifter, uppsatsoppositioner, disputationer. Bråda tider, förväntningar och hårt arbete – och sedan inträffar ett lugn. Kanske något bedrägligt, det är efterarbete för många lärare, men ändå lite lugnare. Och kanske snart också en del sammanhängande forskningstid.

Under vårterminen har fakultetsledningen gjort sitt sista institutionsbesök för den här mandatperioden. Det har varit mycket intressant och lärorikt att få besöka alla institutioner och institut, från större till mindre och med olika utbildningsuppdrag och forskningsinriktning. Den rika flora av just både relevanta och välsökta utbildningar samt viktig forskning är mycket glädjande. En del problem med att nå vårt takbelopp finns, men det finns ändå hopp om att trenden vänder. Flera forskare och lärare vid flera institutioner har fått stora externa bidrag under våren, utöver projektstöd även bland annat ERC Advanced Grant och Forte programstöd. Det är verkligen en förmån att få vara del i arbetet framåt vid en sådan fakultet.

Prefektbyte på flera institutioner

Vid kommande halvårsskifte är det ny mandatperiod för prefekter och ställföreträdande prefekter på inte mindre än tio institutioner. I några fall påbörjas en andra period, i andra har det skett byte på någon av posterna av olika skäl och vid vissa institutioner är det nya personer som tillträder. Processerna inför tillträde börjar oftast långt i förväg, med inbjudan till samtal eller synpunkter från institutionerna. Institutionerna är olika stora med olika uppdrag och förutsättningar vilket innebär att processerna kan se olika ut. Dessa samtal är mycket viktiga och värdefulla i arbetet. Det ska dock understrykas att förloppet är sådan att dekanus föreslår prefekt och rektor beslutar om tillsättandet, det är med andra ord inte en valprocess. 

Årets medarbetar/utvecklingssamtal (kärt barn) sker också på många ställen just nu. Jag är själv i färd med att träffa och samtala med alla prefekter och föreståndare. Dessa samtal är alltid givande – det ger en insikt i prefekters och föreståndares vardag, deras omsorg om verksamheten och var problem ligger och hur de kan hanteras. Det är ibland inte lätta frågor att hantera, men uppdragen är – är det intryck jag får – också mycket givande och lärorika. Samarbetet och kontakten mellan föreståndare och prefekter över institutionerna är också stor, vilket är mycket glädjande – ett horisontellt kunskapsutbyte om att (försöka) leda i akademin. Vikten av ett kollegialt styre kan inte nog betonas, och att personer vill ta detta ansvar under en period är mycket viktigt och måste värnas. Därför vill jag verkligen tacka er som åtar er detta arbete!

50-årsjubileum

Igår firade Institutet för social forskning sitt 50-årsjubileum – ett år för sent på grund av planeringsproblem orsakade av pandemin. En halvdag med presentationer från medarbetare och andra kröntes av en middag där jag hade förmånen att delta. Väldigt roligt att ha ett så framgångsrikt institut inom fakulteten, ett av två, som också har ett gott samarbete med flera institutioner inom både forskning och forskarutbildning. Här hoppas vi förstås på ytterligare minst 50 års fortsatt verksamhet!

Avslutningsvis vill jag också tacka alla er som engagerat er i frågan om etikprövning genom deltagande i paneldebatter, debattartiklar och diverse upprop. En översyn är nu utlovad och vi får hoppas på ett klokt utfall av den.

Jag vill önska er alla en fin sommar, och på återseende till hösten!