Yttrande över Förslag till föreskrifter om ändring i kursplaner i två skolformsdelar inom komvux

Stockholms universitet ställer sig generellt positivt till förslagen, i synnerhet ambitionen att samordna läroplan och kursplaner, förtydligandet av samstämmigheten mellan syftesformuleringar och centralt innehåll samt målsättningen om ett målgruppsanpassat och moderniserat innehåll. Universitetet har emellertid ett par förslag respektive farhågor som redovisas i det följande.

I enlighet med målet att tydliggöra progression föreslår Stockholms universitet att strukturen i syfte, centralt innehåll och betygskriterier i varje ämne alltid är lika. Av samma anledning bör kriterier som handlar om att utveckla kunskaper om, söka information och använda begrepp komma före förmåga att beskriva samband och ställa frågor (se exempelvis fysik, biologi, kemi). Vad gäller matematik är betygskriterier som handlar om att använda matematiska metoder och lösa enkla problem mindre språkligt och potentiellt därmed mindre kognitivt krävande än att beskriva matematiska samband. 

Universitetet vill poängtera att det fortfarande finns en risk att elever med andraspråksbakgrund kommer ha svårt att redovisa sina kunskaper eftersom ämnena, trots fokus på kunskap istället för förmåga, fortfarande innehåller många språkliga färdigheter. Detta skulle behöva synliggöras bättre. Ett förslag är att titta på norska modulförsök för grundläggande vuxenutbildning där språkliga mål lyfts fram parallellt med ämnesmål. Det finns skäl att tro att språklig stöttning i alla ämnen skulle resultera i större likvärdighet. Inte minst i matematik ställs språkliga krav i betygskriterierna och där behöver man fråga sig om redovisning av kunskaper förutsätter språklig kompetens i just svenska, eller om även andra språk kan användas.

I konsekvensutredningen lyfts Skolverkets förslag att bildningsbegreppet konkretiseras i kursplaner. Stockholms universitet vill tydliggöra att detta är en eftersträvansvärd ambition i relation till samtliga ämnen, inte bara de naturorienterande. Tyvärr följs inte ambitionen upp då konkretionen inte riktigt kommer till uttryck i föreskrifterna.

Vad gäller skrivningarna kring digitala kompetens är frågan om och i så fall hur kunskaper kopplade till samhällsutvecklingen med AI borde/skulle kunna göras explicita i några av kursplanerna.

Stockholms universitet vill även påpeka att ändringar i val av begrepp i betygskriterierna innebär en risk för kvantifiering av kunskap istället för fokus på lägre och högre ordningens kunnande. Universitetet vill särskilt lyfta risken med den explicita sänkningen av krav och förväntningar på elevers utveckling av mer avancerade kognitiva förmågor. Ändringarna och förslagen sätts inte i relation till andra nivåer av utbildning. Det är oklart om de sänkta kraven i betygskriterierna kompenseras eller får utrymme att utvecklas på annat sätt inom komvux. Ur universitetets perspektiv blir frågan om anpassningar av utbildningen på högre nivåer kommer att göras i relation till kravsänkningarna eller om ett större glapp mellan utbildningsnivåerna ska riskeras. Det ligger inte primärt inom utredningens uppdrag men bör beaktas framåt eftersom nivåerna i utbildningssystemet bygger på varandra.

Detta beslut är fattat av rektor, Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Ulf Nyman, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Institutionen för pedagogik och didaktik. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.