Stockholms universitet
This page in English

Katarina Fast LappalainenUniversitetslektor

Om mig

Katarina Fast Lappalainen är docent i offentlig rätt och universitetslektor i rättsinformatik vid Institutet för rättsinformatik (IRI), Juridiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hennes forskning är för närvarande inriktad på olika områden inom juridik, digital förvaltning och e-hälsa. Den omfattar bl.a. myndigheters användning av artificiell intelligens för urval och kontroll samt digitaliseringen av vården och omsorgen. Hon har tidigare publicerat sig inom flera olika rättsområden, såsom EU-rätt, förvaltningsrätt, skatterätt och mänskliga rättigheter. 

Katarina är ledamot i Societal Committee inom Digital Futures, ett tvärvetenskapligt forskningscenter inom teknik och digital transformation, som bedrivs genom ett samarbete mellan KTH, SU och RISE.

Hon är vidare ledamot i styrgruppen för projektet Digital humanvetenskap på Stockholms universitet. 

Katarina är även co-director för the Digital Equality Working Group, Berkeley Center on Comparative Equality & Anti-Discrimination Law samt är Deputy Council Representative, European Women Lawyers Association (EWLA).

Katarina har en lång erfarenhet som lärare på juristprogrammet vid Stockholms universitet samt andra universitet och högskolor i Sverige. För närvarande är hon kursföreståndare för kursen Rättsinformatik (6 hp). Hon anlitas som talare både i Sverige och internationellt. 

Katarina har tilldelats Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare 2022. 
 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Vad händer med offentlighetsprincipen i den nya dataekonomin?: Rättsliga reflektioner kring utvecklingen av den offentliga förvaltningens roll att tillgängliggöra offentliga data i det digitala informationssamhället

    2023. Katarina Fast Lappalainen. Norstedts Juridik 200 år, 324-435

    Kapitel

    Syftet med denna studie är att analysera den rättsliga utvecklingen kring den offentliga förvaltningens roll att tillgängliggöra offentliga data i svensk rätt, utifrån offentlighetsprincipen och den så kallade PSI-lagstiftningen samt förhållandet dem emellan. Vidare ska trender analyseras, vissa framåtblickar göras och förslag lämnas de lege ferenda.

    Den offentliga förvaltningen med sina stora datamängder har i någon mening alltid varit datadriven. Likväl har utvecklingen inom big data under de senaste decennierna, d.v.s. möjligheterna att kunna lagra och behandla betydande och varierande mängder data i allt högre hastigheter, inneburit att offentliga datamängder blivit en alltmer värdefull resurs för olika aktörer. Ur detta har en informationsmarknad växt fram som bygger på offentlig information. Offentliga datamängder tillgängliggörs och vidareutnyttjas antingen villkorat eller fritt för alla och envar, mot avgift eller kostnadsfritt i form av t.ex. Public Sector Information (PSI) eller s.k. öppna data. Data från flera myndigheter kan kombineras med varandra och med andra datakällor som kontinuerligt skapar nya tillämpningsområden. Inom EU har den s.k. dataekonomin etablerats. 

    Den offentliga förvaltningen har härigenom fått en alltmer aktiv roll som tillgängliggörare och katalysator för dataekonomin, vilket drivs på av rättslig reglering såsom lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, vilken utgör en implementering av det s.k. öppna data-direktivet.Icke desto mindre innebär denna utveckling också stora risker för såväl individen som staten. Det föreligger risker för massövervakning, diskriminering och desinformation. Demokratiprincipen, rättsstatliga värden och grundläggande rättigheter på vilka vår rättsordning vilar kan stå på spel, beroende på hur vi väljer att använda oss av den gemensamma resurs som offentliga data kan sägas utgöra. Likaså finns betydande risker för såväl informationssäkerheten som den nationella säkerheten, i synnerhet som det kan vara svårt att kontrollera hur stora offentliga datamängder används eller återanvänds av okända aktörer.

    Samtidigt som det finns risk för missbruk och överutnyttjande av offentliga data, kan det också vara viktigt att beakta att ett underutnyttjande av en sådan tillgång kan leda till att förutsättningarna för ökad innovation, tillväxt, välfärd m.m. försämras. 

    Den aktuella utvecklingen rörande vidareutnyttjande av offentlig information i vad som numera kallas dataekonomin är komplex och mångfacetterad.Det ökar behovet av ett integrerat regelverk. För närvarande föreligger parallella regelverk; 1) det nationella som tar sin utgångspunkt i offentlighetsprincipen som har sitt ursprung i lång tradition av främjandet av demokrati och yttrandefrihet samt motverkande av korruption och 2) den unionsrättsliga PSI-lagstiftningen med dess marknadsorienterade inriktning. Detta kräver en övergripande strategi från lagstiftarens sida om hur regelverken skulle kunna integreras på så sätt att de berikar varandra utan att grundläggande värden sätts ur spel. 

    En annan problematik ligger i de komplicerade intresseavvägningar som aktualiseras vid beslut om vilka datamängder som ska vara tillgängliga för allmänheten. Det kan involvera såväl avvägningar mellan mänskliga rättigheter, t.ex. skyddet för den personliga integriteten och informationsfriheten, som avvägningar mellan principen om öppenhet å ena sidan och rikets säkerhet och informationssäkerhet å den andra. För sådana beslut föreslås i studien att en central beslutsinstans införs med erforderlig kompetens för att göra sådana avvägningar. Det komplexa beslutsfattandet som den aktuella lagstiftningen kräver, möter även utmaningar på begreppsnivån. Olika begrepp används inom de olika regelverken, nämligen ”handling” och ”offentliga data”, vilket inte framstår som en väl avvägd ordning. Vidare identifieras en diskrepans mellan begreppet data inom data- och systemvetenskapen och de juridiska begrepp som används, till vilket det saknas en uttrycklig förklaring och som kan inverka menligt på såväl rättssäkerhet som effektivitet. 

    En annan fråga rör den trend som föreligger att tillgängliggöra offentliga data till låg kostnad eller gratis. Detta antas bidra till ökad ekonomisk välfärd i form av ökad sysselsättning, skatteintäkter samt innovation, vilket starkt påminner om den ekonomiska föreställningen om dynamiska effekter. Dessa antaganden bör bli föremål för ytterligare utvärdering, inte minst för att säkerställa att andra intressen som föreligger, såväl enskilda som nationella, kan upprätthållas. I viss mening framstår också kostnadsfria offentliga data som en ekonomisk subvention för vidareutnyttjarna som även kan ifrågasättas från ett likabehandlingsperspektiv.  

    Studien visar på angelägenheten i att söka upprätthålla och konkretisera grundläggande värden och rättigheter som vår rättsordning vilar på i den nya big data-samhället. Det gäller särskilt hur den svenska offentlighetsprincipen ska upprätthållas i EU:s nya dataekonomi.

    Läs mer om Vad händer med offentlighetsprincipen i den nya dataekonomin?

  • The Evolution and Implementation of Whistleblower Protection in Sweden

    2023. Katarina Fast Lappalainen. Europe’s New Whistleblowing Laws, 26-62

    Kapitel

    The 2019 EU whistleblowing directive (WBD) was enacted to strengthen the position of whistleblowers and provide more effective protection throughout the EU, not least through mandatory whistleblower functions now being implemented by large employers. The implementation of the directive in Sweden has been fairly swift, arguably as whistleblowing protection is already a part of Swedish legal culture.Whistleblower protection in Sweden has its historic roots in the 1766 Freedom of the Press Act. A reaction to corruption and secretive government, the drafters of the Act viewed the participation of citizens and civil servants through the freedom of informants and the right to access public documents as central checks on government. Over the centuries this freedom of informants has been strengthened through the addition of prohibitions on public agencies as to making inquiries into the identity of informants as well as reprisals. Nevertheless, it was not until 2016 that the first specific Whistleblower Act (WA) was introduced. The Act applies to both the public and private sectors. The WBD was implemented in 2021 through a new WA, lagen (2021:890) om skydd för den som rapporterar om missförhållanden, which builds on the 2016 Act but is significantly broader in scope. The aim of this paper is to analyze the evolution of whistleblower protection as well as the current system of the whistleblower legislation in Sweden leading up to the implementation of the WBD. Some reflections related to issues concerning legal culture are given, with the possible challenges regarding the integration of the new European rules in Sweden as well as an analysis of the effectiveness of the Swedish whistleblower protection system. The paper concludes that the implementation of the WBD in Swedish law strengthens whistleblower protection, but also creates a higher degree of complexity, which might lead to it being weakened in practice. Complexities might arise related to the fact that the constitutional protection has precedence over the WA. It might not be clear in all cases which provisions are to apply, which carries with it a risk that the current system will be confusing for potential whistleblowers. Another issue of concern is that the WA requires the whistleblower to follow certain procedures. Although this can create a comprehensible procedure and, in some ways, facilitate reporting of wrongdoings, it can also constitute a restraint on the freedom to report as the whistleblower sees fit together with, for example, a professional reporter. Furthermore, the fact that whistleblowers generally have to report through external reporting channels before he or she can go public might undermine the role of the media as the public watchdog as well as a corporate watchdog.     Moreover, there are still important access to justice issues related to whistleblowing in Sweden that need to be overcome, which has become clear in recent case law through e.g. the Grinnemo-case.     Despite these concerns, it is likely that whistleblower protection will evolve further with the new law and strengthen the safeguards for an effective whistleblower protection to the benefit of the transparency and the proper functioning of democratic societies. 

    Läs mer om The Evolution and Implementation of Whistleblower Protection in Sweden

  • Nytt förslag om långsiktig reglering av forskningsdatabaser

    2023. Katarina Fast Lappalainen. Lov & Data (154), 11-16

    Artikel

    Projekt som bygger på analys av stora datamängder (big data) spelar idag en framträdande roll inom medicinsk forskning. Sverige är väl positionerat genom de medicinska register och befolkningsregister som byggts upp under lång tid. Forskningen har bidragit till att förbättra människors hälsa och till att rädda liv.  

    Frågan är emellertid hur dessa tillgångar kan och bör tillvaratas på ett mer effektivt och hållbart sätt samt hur en forskningsinfrastruktur för framtiden bör byggas. Forskningsdatabaserna med sina enorma uppgiftssamlingar innebär samtidigt ett potentiellt hot mot den personliga integriteten och säkerhetsriskerna kan vara stora.  

    Den svenska lagstiftaren har länge brottats med regleringen av området. En särskild utmaning har varit förutsättningarna för prospektiva forskningsdatabaser, d.v.s. databaser där underlag samlas in för framtida forskning, vilket särskild uppdagades i samband med det s.k. ”LifeGene-fallet” i början av 2010-talet.  För närvarande gäller den tidsbegränsade lagen (2013:794) om vissa register för forskning av vad arv och miljö betyder för människors hälsa, den s.k. LifeGene-lagen. Sedan lagen infördes har två offentliga utredningar genomförts utan att någon ny lagstiftning kommit till stånd. I slutet av 2022 presenterades ett nytt förslag i en departementspromemoria, vilket bygger på de två tidigare utredningarna. 

    I artikeln analyseras lagförslaget utifrån ett såväl konstitutionellt som lagtekniskt perspektv. Diskussionen tar i synnerhet sikte på förslaget om reglering i förordningsform, det komplexa ansökningsförfarande som föreslås samt förslagets räckvidd i tiden. Vidare problematiseras kring kretsen av de registrerade, ändamålsbegränsning och ansvar för forskningsdatabaser. Avslutningsvis lämnas några reflektioner med anledning av förslaget om det europeiska hälsodataområdet. 

    Läs mer om Nytt förslag om långsiktig reglering av forskningsdatabaser

  • Protecting Children from Maltreatment with the Help of Artificial Intelligence: A Promise or a Threat to Children’s Rights?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Law, AI and Digitalisation, 431-466

    Kapitel

    Predictive tools for child protection based on AI have, with varying success, been developed in different parts of the world. Some examples are the Vulnerable Children Predictive Risk Model of New Zealand from 2012, the Allegheny Family Screening Tool used by Allegheny County in Pennsylvania in the U.S. since 2014 and the Early Help Profiling System of Hackney County Council, London, U.K. In Scandinavia the Gladsaxe-model from Copenhagen, Denmark, seems to have been the first in the region as it was ready in 2018. In Sweden, the municipality of Norrtälje launched an AI tool to analyse cases based on preliminary warning referrals in 2020, to help in the detection of future cases of child maltreatment.

    It could be argued that such tools in general will help prevent maltreatment of children and enable social services to become more effective in their outreach work and thus the provision of support to children at high risk at a lower cost. The struggle to provide more effective child welfare and the reality of substantial funding cuts, common to the authorities in many European countries, increases the interest in such systems. Contrary to the promise and hopes for AI tools is the fact that the use of such tools for child protection, comes with multiple risks from a children’s rights perspective. This is certainly the case regarding the use of predictive risk modelling (PRM) in child welfare.

    The purpose of this paper is to give a preliminary overview and analysis regarding the design and use of AI tools to identify children at high risk of maltreatment in relation to relevant children’s rights. Are such child protection tools aligned with children’s rights as laid down in the UN Convention of the Rights of the Child (UNCRC), the European Convention of Human Rights and the EU Charter of Fundamental Rights? And to what extent?

    Läs mer om Protecting Children from Maltreatment with the Help of Artificial Intelligence: A Promise or a Threat to Children’s Rights?

  • Is There a Human Right to Human Contact?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Law in the Era of Artificial Intelligence, 81-102

    Kapitel

    The use of personal care robots in caregiving raises many different ethical and legal dilemmas regarding privacy and personal data, as well as concerns in relation to human dignity and the prohibition of inhuman and degrading treatment. At a more fundamental level, this raises two central issues. First, the question is whether an inidivual can claim a right to human contact and to be cared for by humans, in an increasingly digitalized and robotized society. If so, a second question arises: on which legal grounds and to what extent, can such a right be asserted in relation to robotized caregiving? What would the ethical and legal consequences be if the care of humans were turned over to robots for long periods of time? The purpose of this paper is to provide certain reflections on the legal grounds for a possible right to human caregiving and related issues, which as a general legal framework could affect the way in which care robots can be introdced into caregiving. If there is a rigt to be left alone, is there also a right not to be left alone? 

    Läs mer om Is There a Human Right to Human Contact?

  • Bevissäkring i molnet?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt (1), 48-61

    Artikel

    Användningen av molntjänster på internet har ökat markant under senare år och utgör redan en väsentlig del av företagens informationshantering. På motsvarande sätt tilltar behovet av insyn i och granskning av dessa ”utrymmen”, t.ex. för skattekontroll. Den tämligen gränslösa och flexibla molnmiljön är emellertid svårnavigerad då lagring sker externt och ibland över flera jurisdiktioner. Kontrollmöjligheterna är begränsade. I målet HFD 2021 ref. 23 klargjordes att bevissäkring i molnet inte är möjlig, då det saknas lagstöd. En teknikanpassad reglering av bevissäkringsreglerna framstår därför som angelägen. I artikeln företas en analys av gällande rätt om bevissäkring i molnet och diskussion om möjliga regleringsmodeller. 

    Läs mer om Bevissäkring i molnet?

  • Sweden

    2022. Katarina Fast Lappalainen, Peter Melz, Mauro Zamboni. History and Taxation, 633-656

    Kapitel

    Sweden as a state emerged during the Middle Ages out of the chaos of tumultuous battles between rival clans. Around 1000 AD the different clans seem to have united under the reign of one king and gradually common institutions and central offices developed as well as a class structure consisting of the commoners, the priesthood, the aristocracy and the King. A parliament, the Riksdag, consisting of representatives of the different classes was formed. The Riksdag elected the kings and made decisions regarding war and taxation.

    Sweden was an elective monarchy until the Riksdag of 1544, when Sweden was declared a hereditary monarchy. Kings were normally elected by the aristocracy and were usually of royal or aristocratic descent. Swedish kings were normally not as powerful as their European counterparts, being dependent on negotiations with the aristocracy in particular but also with the commoners. There were some rare exceptions involving periods of absolutism during the 17th Century  

    The dialectical relationship between taxation and the political balance of power in Sweden has therefore mostly been formed by negotiations and the power relations of different classes. Here the commoners and the aristocracy played an important part.    

    The development of taxation and democracy in Sweden can be attributed to many factors. Sweden did not become a more full-blown democracy until 1921. The road towards democracy in Sweden was not marked by war or revolution but occurred gradually over long periods of time. Although Sweden was a highly militarized state from the 16th Century to the 20th Century, Sweden has not endured any civil wars or revolutions.

    Taxation and democracy have been closely tied, since the right to political influence and later the right to vote was linked to the individual’s status as taxpayer. In order to fully grasp this evolution, there are certain periods that stand out in Swedish history rather than particular iconic events. These will be described briefly below. Principles and traditions of taxation in medieval Sweden paved the way for the Swedish Empire between 1611-1721, which in turn left its marks on the constitutions of the Age of Liberty between 1719-1772 and in the Constitution of 1809, which was in force until 1975.  

    In this chapter the tax history of Sweden is analyzed from the point of view of the dialectical relationship between taxation and the policical balance of power.

    Läs mer om Sweden

  • Digitalisering inom vård och omsorg

    2021. Katarina Fast Lappalainen (et al.).

    Rapport

    Samverkan mellan vårdgivare inom och mellan Region Stockholm och Stockholms stad är en stor utmaning för både hälso- och sjukvård samt omsorg (förkortat vård och omsorg). Brister i informationsöverföring kan få negativa konsekvenser som sämre kvalitet och minskad effektivitet. Det gäller särskilt för de äldre personer som ofta slussas mellan öppen och sluten vård samt omsorg. 

    I denna rapport redogörs för resultatet av projektet Digitalisering av vård- och omsorg, DISVO-projektet. Projektet är inriktat på samverkan mellan Region Stockholm och Stockholms stad, med fokus på de IT-mässiga och legala förutsättningar som finns för samverkan inom vård och omsorg. Studien bygger på en beskrivning av ett scenario för samverkan, samt genom en inventering av de regleringar i form av lagar och förordningar m.m. som styr vård och omsorg samt en inventering av de IT-system som används för samverkan i regionen och staden. 

    Projektets resultat utgörs av en beskrivning och analys av juridiska och tekniska förutsättningar, hinder och möjligheter kring informationsöverföring för vård och omsorg. 

    En granskning av de tekniska förutsättningarna för samverkan i form av systemanvändning visar på ett antal identifierade brister. Vad gäller de system som används så finns det, inte oväntat, ett behov av att i högre grad integrera systemen. Det som även framkom är att en ökad grad av användning av befintliga systemlösningar, som exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ), kan råda bot på brist på information. Ytterligare problem är att vissa system upplevs som komplexa, där det bland annat är svårt att ge behörighet till vissa grupper av användare. Behov av direkt kommunikation mellan användare har idag bristfälligt stöd i systemen, vilket leder till användning av telefon och fax. Framöver är det lämpligt att ett fokus läggs på användningen av lösningar som ger bättre möjlighet till integration. 

    Granskningen av de juridiska aspekterna visar att lagstiftningen skulle kunna ändras mot ett tydligare individperspektiv med beaktande av behovet av information för såväl en god vård och omsorg som forskningssamhället. Det innebär t.ex. att nya sekretessbrytande bestämmelser behövs, men också att befintliga sådana skulle behöva reformeras för att anpassas till den digitaliserade vården och omsorgen. Sådana reformer får emellertid inte innebära att skyddet för den personliga integriteten vid behandling personuppgifter inskränks på ett oproportionerligt sätt. Det bör i första hand krävas samtycke från de enskilda för att bryta sekretessen, men lagstiftningen 2 

    måste också kunna tillämpas i de situationer då en enskild har nedsatt eller saknar beslutsförmåga. 

    I vissa situationer tillämpas inte lagen fullt ut, t.ex. vid användningen av samordnad individuell planering. Ett annat problem är att de möjligheter till digitalisering som regelverken öppnar upp för inte utnyttjas fullt ut, såsom sammanhållen journalföring. Integration av system är vidare centralt för att befintliga bestämmelser ska tillämpas på ett effektivt sätt och få fullt genomslag. Ett exempel är patientdatalagen (2008:355), vilken möjliggör sammanhållen journalföring. Sammanhållen journalföring hindras dock delvis av att system är svåra att integrera. Det finns även exempel där både tekniska och rättsliga rekvisit finns på plats, men där brister finns i själva systemanvändningen, t.ex. vid tillämpningen av lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vilken stöds av systemet WebCare. De brister som finns idag uppvägs av att personalen vidtar andra åtgärder för att säkerställa att rätt information förmedlas, såsom användning av telefon eller fax. 

    Läs mer om Digitalisering inom vård och omsorg

  • Det grundläggande rättighetsskyddet vid informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt, 175-189

    Artikel

    Ett effektivt internationellt informationsutbyte är ett viktigt verktyg för att bekämpa skattebrott och skatteflykt. I takt med att möjligheterna att genomföra informationsutbyte tilltar, växer även kraven på ett effektivt rättighetsskydd vid sådana förfaranden. Rättighetsskyddet vid internationellt informationsutbyte har utvecklats i Europadomstolens och EU-domstolens praxis under de senaste decennierna. Nyligen avgjorde EU-domstolen ett mål i stor kammare, Luxemburg mot B, som utgör en milstolpe i denna utveckling, men som också avslöjar brister i rättighetsskyddet och behovet av reformer för att stärka såväl rättighetsskyddet som legitimiteten vid internationellt informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU.

    Läs mer om Det grundläggande rättighetsskyddet vid informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU

  • Frivillig retroaktivitet som lagstiftningsteknik

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt (3), 125-138

    Artikel

    I denna artikel diskuteras hur retroaktiv lagstiftning till skattebetalares fördel kan användas för att avhjälpa lagstiftningsmisstag och för att proaktivt motverka retroaktiva effekter i övergångsskeden, genom s.k. frivillig retroaktivitet. Det innebär att skattebetalaren får rätt att på begäran välja att tillämpa de nya reglerna retroaktivt i en övergångsperiod. Detta kan stärka både rättssäkerheten och legitimiteten i systemet och även öka följsamheten med lagen. 

    Läs mer om Frivillig retroaktivitet som lagstiftningsteknik

  • Sweden

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Covid-19 - Test for the World's Legal Systems, 207-214

    Kapitel
    Läs mer om Sweden

  • Om skyddet mot retroaktiv beskattning

    2019. Katarina Fast Lappalainen (et al.).

    Avhandling (Dok)

    What kind of protection exists concerning retroactive taxation? The purpose of this study is to examine the overall protection against retroactive taxation in Swedish law, including the European Convention on Human Rights and European Union law. Furthermore the study aims to clarify the interpretive aspects of the problem of retroactivity. The methods used are a combination of critical legal positivism and interpretivism.

        The protection against retroactive taxation in Swedish law is regulated at the constitutional level in the Instrument of Government, Chapter 2 § 10 sec. 2, which has been in force since 1980. The protection is not absolute as there are two exceptions. The first exception is used regularly and allows for a special legislative procedure where the government, through a written communication to the parliament, issues an authoritative forewarning that a retroactive change in the tax law is to be expected. This has created a system of “prospective retroactivity”, where taxpayers are able to foresee, to a certain degree, the situations to which the written communication procedure will apply. The second exception regards the use of retroactive tax legislation in times of war or severe economic crisis, but has never been used. This constitutional provision provides for a rigorous protection against retroactive taxation, but is limited in scope. It only concerns legislative acts by the parliament and the government and the protection mainly concerns retroactivity, not retrospectivity. The Swedish model as a whole appears to be compatible with the human rights protection laid down in the European Convention of Human Rights as well as European Union law.

        Nevertheless, an active principle-based protection in other areas outside the scope of the constitutional provision seems desirable in order to achieve a more effective protection against retroactive taxation throughout the whole legal system.

        The study suggests that the concept of retroactivity is an interpretive concept and that the foremost solution to problems of retroactivity is through the balancing of supporting and competing principles or policies. The dichotomy of retroactive and retrospective, that is commonly referred to in legal practice is thus rejected, since it cannot provide for an assessment of what is at stake for the individual.

        A model for the interpretation of the protection against retroactive taxation based on the principle of proportionality is presented in the study. The principle of proportionality is at the forefront in this respect with its different aspects; legitimacy, necessity, suitability and proportionality stricto sensu. The principle of human dignity is proposed as being decisive regarding the legitimacy of a retroactive interference. Delimiting principles such as the principle of necessity and the principle of the abuse of law are also discussed as a means of justifying retroactive interference. The model has been developed according to the results of a study of the overall protection against retroactive taxation, especially the case law of the European Court of Human Rights and the Court of Justice of the European Union as well as interpretivist theories.

        The study also discusses the need for clear strategies for the legislator as well as the courts and the tax authorities on how to avoid retroactivity and achieve reasonable transitions, and includes various proposals in this regard.

    Läs mer om Om skyddet mot retroaktiv beskattning

  • Författningssamling i rättsinformatik: 2023/24

    2023. .

    Bok (red)

    Författningssamlingen är anpassad till kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Författningssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en rättsfallssamling inom samma ämnesområde. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2023. 

    Läs mer om Författningssamling i rättsinformatik

  • Rättsfallssamling i rättsinformatik: 2023/24

    2023. .

    Bok (red)

    Rättsfallssamlingen avspeglar kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Innehållet är aktuellt per den 1 juli 2023. Rättsfallssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en författningssamling inom samma ämnesområde. 

    Läs mer om Rättsfallssamling i rättsinformatik

  • Författningssamling i rättsinformatik

    2021. .

    Bok (red)

    Författningssamlingen är anpassad till kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Författningssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en rättsfallssamling inom samma ämnes område. 

    Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2021.

    Läs mer om Författningssamling i rättsinformatik

  • Rättsfallssamling i rättsinformatik

    2021. .

    Bok (red)

    Rättsfallssamlingen avspeglar kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Innehållet är aktuellt per den 1 juli 2021. Rättsfallssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en författningssamling inom samma ämnesområde. 

    Läs mer om Rättsfallssamling i rättsinformatik

Visa alla publikationer av Katarina Fast Lappalainen vid Stockholms universitet

Redigera profilen