Johanna LidénPostdoc
Om mig
Mitt forskningsområde är kinesisk religion, framför allt Neokonfuciansk idévärld och praxis samt hur Neokonfucianismen relaterade till buddhismen, daoismen och folkreligion Kina under 1500-talet. Vid denna tid ägde fundamentala förändringar rum, vilket påverkade filosofiskt tänkande och religiöst liv. En sådan förändring var en stark. Den medförde ökad läskunnighet och en stor spridning av religiösa och filosofiska texter. En folklig rörelse som spreds över Kina var ämnet för min avhandling ”Being Mindful in Sixteenth Century China: the Taizhou Movement” (2018). Ett viktigt resultat av denna studie var att anhängarna inte såg någon motsättning mellan meditation och socialt arbete, utan tvärtom försökte förena den ’inre’ och ’yttre’ vägen i deras dagliga utövning.
För närvarande är jag engagerad i ett projekt om Neokonfucianismen som utbildning och religiös praxis. Syftet är att förstå hur Neokonfucianerna förstod och definierade begrepp såsom ’kunskap’ och ’lärande’ samt om deras förståelse av dessa begrepp skilde sig från buddhisternas och daoisternas. Neokonfucianismen var nära förbunden med examinationsväsendet, vilket har varit ämnet för många forskningsstudier. Vi vet emellertid betydligt mindre om utbildning för dem som inte var kvalificerade att delta i dessa examinationer (kvinnorna) och de som saknade ekonomiska medel för långa studier (d.v.s. de som inte tillhörde den sociala och ekonomiska eliten). En hypotes är att dessa två grupper sökte sig till buddhismen och daoismen. Det finns forskning kring hur man från officiellt håll tänkte kring etablerandet av byskolor, men vi vet nästan ingenting om pedagogiken och undervisningsmaterialet och inte heller om eleverna som gick i dessa skolor. Projektet är en internationell postdok finansierad av Vetenskapsrådet i samarbete med Hamburgs universitet.
Undervisning
Jag har undervisat i kinesisk och japansk religion och handlett studenter i uppsatsarbete på institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genusvetenskap. Tidigare har jag också undervisat i kinesiska vid Uppsala universitet. Jag är gymnasielärare i botten och för närvarande arbetar jag på Södra Latins gymnasium där jag undervisar i kinesiska, religion och svenska. Jag handleder också elever i gymnasiearbete.
Forskning
Min forskning rör kinesisk religion mer allmänt och specifikt religiösa rörelser under Ming-dynastin (1368-1644). Min avhandling diskuterar och analyserar en folkligt religiös rörelse och bär titeln "The Taizhou Movement: Being Mindful in the Sixteenth Century China". Denna rörelse betraktas vanligen som konfuciansk, men har också tydliga buddhistiska och daoistiska drag. Min forskningsmetod är i första hand filologiskt-historiskt med studium av ett brett spektrum texter ur olika genrer från framför allt Ming-dynastin och Qing-dynastin (1644-1912). Vad det gäller sekundärlitteraturen arbetar jag också med moderna kinesiska källor. Mitt intresse har i huvudsak gällt idéer och religiös praxis inom denna rörelse. Idéerna är Neokonfucianska och cirkulerar kring etiska frågor inklusive respekt för sig själv och sina medmänniskor. Exempel på frekvent praxis är sång, recitation, individuell och kollektiv meditation, social verksamhet och vistelser i fria akademier, vilka användes som en sorts retreatplatser. Idéerna är heterogena och rörelsens medlemmar kommer från alla sociala skikt i samhället. Deras frispråkighet och nya sätt att tolka de konfucianska klassikerna ledde till förföljelse.
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Buddhist and Daoist influences on Neo-Confucian thinkers and their claim of Orthodoxy
2011. Johanna Lidén. Orientalia Suecana LX (60), 163-184
ArtikelLäs mer om Buddhist and Daoist influences on Neo-Confucian thinkers and their claim of OrthodoxyThis article aims to describe the Buddhist and Daoist influences on the formation of Neo-Confucianism in particular regarding its selection and exegesis of Confucian Classics and its view of the cosmos and the nature of man, as well as the quest for a certain mental state. The Buddhist and Daoist influences on Neo-Confucianism and the syncretistic tendencies during the Song and Ming dynasties made the question of heresy and orthodoxy acute. Thinkers who borrowed many alien elements are especially prone to strongly defend themselves with claims to orthodoxy, and at the same time are highly critical of the other traditions they often have forsaken at an earlier stage in their development. It is impossible to determine who was most influenced by Buddhism, Zhu Xi or Wang Yangming. The difference between them is not a difference in degree but that they adopted different parts of Buddhism, Zhu Xi more of its philosophy, whereas Wang Yangming more of its praxis.
Keywords: Neo-Confucianism, Buddhism, Daoism, Zhu Xi, Wang Yangming, syncretism, heterodoxy, orthodoxy, Song and Ming dynasties
Visa alla publikationer av Johanna Lidén vid Stockholms universitet