Stockholms universitet
This page in English

Lotten Gustafsson ReiniusProfessor

Om mig

 

Jag är professor i etnologi och ansvarig för kurser i folkloristik samt för viss undervisning inom kandidatprogrammet för museer och kulturarv. Jag innehar på deltid en tjänst som Hallwylsk professor vid Nordiska museet, i enlighet med ett samarbetsavtal mellan museet och Stockholms universitet. För närvarande bedriver och initierar jag, tillsammans med visuella antropologen Flora Bartlett, forskning som rör skogen som kultur- och naturarv med utgångspunkt i samlingarna: Skogen i arkivet och skogen som arkiv. 

Grundläggande forskningsintressen rör expressiva kultur- och medieformer (med tonvikt på samspelet mellan rituellt, materiellt och narrativt) och frågor kring kulturarvs- och minnesprocesser i kontexter präglade av kolonialhistoria och klimatförändringar.

Vid sidan av forskning och undervisning har jag lett och deltagit i ett flertal internationella och mångåriga samarbeten som involverat samlingsnära forskning, undervisning, konstnärlig och kuratorisk verksamhet, bland annat med fokus på etnografiska museers koloniala arv i Europa (RIME och SWICH).

Jag var vetenskapligt ansvarig för mångvetenskaplig samverkan mellan Nordiska museet och Stockholms universitet på temat Arktis i ljuset av klimatförändringarna (2016-19). Utöver den senaste utställningen Arktis medan isen smälter (Nordiska museet) har jag bidragit i olika roller till drygt tio utställningar. Nämnas kan särskilt Magasinet (Etnografiska museet) och vandringsutställningarna Fetish Modernity och Kongosspår.

Ingår 2021-2025 i expertgrupp som i samarbete med Isof bereder nationella bidrag till  Unescos lista för skydd av immateriellt kulturarv och goda metodiska exempel. Jag ingår i redaktionskommittéer för tidskrifterna RIG: Kulturhistorisk tidskrift, Nordisk museologi. Tidigare även för Respons, Ethnologia Europaea och Culture Unbound. 

Tidigare styrelseuppdrag som representant för Stockholms universitet och senare för forskning vid ABM-institutionerna för Advanced Cultural Studies Institute in Sweden (ACSIS) och som humanistisk representant i styrelsen för Tarfala forskningsstation. Mellan 2014-16 hade jag uppdraget som museichef vid Etnografiska museet i Stockholm. 

 

Undervisning

Jag har vårterminen 2022 kursansvar för "Folklore: ritual, berättelse och tradition", föreläser på kursen "Kulturarvsanalys" och handleder uppsatsarbete i etnologi.

 

Deltar i utveckling av ny undervisning med särskilt fokus på folkloristiska perspektiv och samverkan kring museer och undervisning, det senare även inom Civis-nätverket. 

 

Forskning

 

Under innevarande år bedriver och initierar jag med finansiering av donationer till Nordiska museets agrarhistoriska forskning och inom ramen för min tjänst som gästprofessor vid Nordiska museet forskning som rör skogens kulturella och kulturhistoriska betydelser.

 

Mina forskningsintressen ligger i skärningspunkten mellan kulturarvs- och minnesprocesser och expressiva kultur- och medieformer. Pågående och planerade projekt fokuserar landskap, museisamlingar och andra minnestekniker ur humanekologiska kulturarvsperspektiv. 

 

Sedan avhandlingen om Medeltidsveckan på Gotland (Den förtrollade zonen 2002) har jag främst bedrivit forskning med koppling till museisamlingar, utställningsmediets kulturhistoria och sociomateriella relationer i kölvattnet av kolonialism och globalisering.

 

Under senare år har jag arbetat med mångvetenskaplig samverkan och kuratorisk och samlingsnära verksamhet i samverkan med Nordiska museet och Stockholms universitet och med ett humanekologiskt fokus på natur- och kulturarv. 

 

Det RJ-finansierade postdocprojektet Förfadern i montern: en postkolonial analys av svenska museisamlingar från Kongofristaten resulterade i ett flertal forskningsartiklar på svenska, engelska och franska och i bidrag till utställningar (Missionsutställningen 1907, Kongospår och Magasinet, Etnografiska museet).  

 

Försoningsritualer i det postsekulära museet (finansierat av Vetenskapsrådet och kopplat till programmet Museisamlingarnas socio-materiella dynamik) lyfte de socio-materiella och rituella aspekterna av återföranden (repatrieringar) av museiföremål med fokus på religiöst laddade objekt och mänskliga kvarlevor. Projektet resulterade bland annat i ett temanummer av Museums Worlds (Repatriation and Ritual and Repatriation as Ritual) och i samverkan med regeringsrapport och etisk rådgivning.  

 

Samverkansprojektet Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna bedrevs inom ramen för en gästprofessortjänst vid Nordiska museet och Stockholms universitet 2016-2019. De främsta resultatet är publikationen Arktiska spår och underlag till utställningen Arktis- medan isen smälter. 

 

Ett urval open access publikationer

Antologi
Bussen är budskapet: Mobilitet, materialitet och modernitet, Red. Lotten Gustafsson Reinius, Ylva Habel & Solveig Jülich, (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, Kungliga biblioteket 2013). Open access på: http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/Bussen%20ar%20budskapet/Bussen_ar_budskapet.pdf

Artiklar
"Elden eller evigheten? Om kongolesiska föremål i svenska scenerier." Tidskrift for Kulturforskning 4: 2008. http://ojs.novus.no/index.php/TFK/article/view/545

"Innanför branddörren: Om etnografiska samlingar som medier och materialitet." I: Mediernas Kulturhistoria. Red. Solveig Jülich, Patrik Lundell och Pelle Snickars. (Stockholm: Statens arkiv för ljud- och bild 2008). Tillgänglig som open access: http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/73-95GustafssonReiniusInnanforbranddorren.pdf

Förfärliga och begärliga föremål: Om tingens roller på Stockholmsutställningen 1897 och Etnografiska missionsutställningen 1907. (Stockholm: Etnografiska museet 2005), Kulturperspektiv 15. Närliggande version tillgänglig som open access: http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/1897/85-126ForfarligaobegarligaforemalGustafsson.pdf

 

Projektbeskrivningar
Museisamlingarnas sociomateriella dynamik, med Eva Silvén, Nordiska museet och Fredrik Svanberg, Historiska museet. Se: http://www.nordiskmuseologi.org/English/Svanberg.pdf

Sakernas tillstånd: Öppningar mot en metodutvecklande samlingsanalys, som bedrevs vid Etnografiska museet. Finansierat av Kulturrådet 2011-2012. Se: https://www.varldskulturmuseerna.se/forskning-samlingar/forskning/publicerat/sakernas-tillstand/

Heliga ting i det postsekulära samhället. Finansierat av Kulturrådet 2010-2011. Se: https://www.varldskulturmuseerna.se/forskning-samlingar/forskning/publicerat/heliga-ting/

Forskningsprojekt

Humanvetenskaplig miljöforskning

Humanvetenskaplig miljöforskning är en satsning på att samordna och utveckla humanvetenskapliga områdets humanistiska, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga miljöforskning.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Arktiska spår

    2020. Lotten Gustafsson Reinius.

    Bok (red)

    Arktiska spår: Natur och kultur är en mångvetenskaplig antologi om förändringsprocesser i världens mest nordliga delar. Samtidigt är det en rikt illustrerad, närmast bilddriven, publikation som ger fördjupning kring en utställning: Arktis - medan isen smälter (Nordiska museet 2019-20). I boken medverkar över fyrtio skribenter från olika fakulteter och även konstnärer och andra experter. De längre artiklarna har genomgått granskning av extern läsare, i samverkan med Journal of Northern Studies. 

    Huvudteman som blir belysta ur olika ämnens perspektiv är Arktis som tid och rum, Isens dynamik (ur maringeologiskt djuptidsperspektiv) och historisk antropologi samt Arktis som resurslandskap. Nordiska museets och andra museers samlingar dras in i den mångvetenskapliga undersökningen av spår och rörelser, i ett antal korta essäer om föremål och arkivalier. 

    Läs mer om Arktiska spår

  • Special Section: Ritual Repatriation

    2017. Laura Peers, Lotten Gustafsson Reinius, Jennifer Shannon.

    Bok (red)

    This special section of Museum Worlds explores the entire process of repatriation as a set of rituals enacted by claimants and museum staff: a set of highlighted performances enacting multiple sets of cosmological beliefs, symbolic systems, and political structures. Some of the rituals of repatriation occur within the space of Indigenous ceremonies; others happen within the museum spaces of collections storage and the boardroom; others, such as handover ceremonies, are coproduced and culturally hybrid. From the often obsessive bureaucracy associated with repatriation claims to the affective moment of handover, repatriation articulates a moral landscape where memory, responsibility, guilt, identity, sanctity, place, and ownership are given a ritual form. Theory about ritual is used here to situate the articles in this section, which together form a cross-cultural examination of ritual meaning and form across repatriation

    Läs mer om Special Section: Ritual Repatriation

  • The Ritual Labor of Reconciliation

    2017. Lotten Gustafsson Reinius. Museum Worlds 5 (1), 74-87

    Artikel

    Having a dual perspective as researcher of expressive culture and museum curator, I engage in the ceremonial aspects of repatriation through a practice-based "museology from within." Focusing on a handover of human remains by the Museum of Ethnography in Stockholm to indigenous claimants from Australia (2004), I combine material from my own participant observation with sources such as interviews and written and photographic documentation. The aim is to bring an autoethno-graphic-perspective to a discussion on the ritual dynamics of repatriation. The transfer of custody and right of interpretation was accomplished with a ceremonial process, co-created by museum staff and indigenous claimants. Drawing on differing cultural scripts as well as on improvised interplay, participants engaged in turn taking and intercultural translation of symbolic communication. Certain themes were ritualized redundantly, such as mutual exchange and reconciliation, but there also existed the more paradoxical copresence of seclusion and openness, closure and continuation.

    Läs mer om The Ritual Labor of Reconciliation

  • Ordna

    2010. Lotten Gustafsson Reinius. Allt som tänkas kan, 116-131

    Kapitel

    Populärvetenskaplig essä om samlande, med etnografiska samlingar som utgångspunkt. En röd tråd rör kopplingen mellan sätten att ordna föremål och folk och en diskussion om betydelsen av återföranden i ljuset av det.

    Läs mer om Ordna

  • Sensing through white gloves. On Congolese objects in Swedish Collections

    2009. Lotten Gustafsson Reinius. The Senses & Society 04 (01), 75-97

    Artikel

    The article discusses collectibles acquired by Swedish missionaries and military officers active within the ill-reputed Congo Free State (1885-1908). Objects are approached here not primarily as tokens of Congolese material culture but as traces of a transnational cultural history and as points of entry to a cricial museology. drawing on case studies of collections I discuss the ways in which artifacts have been selected, joined and charged with new functions and meaning on their voyage between hands narratives and genres. In focus are five examples of objects that, analytically, have worked as what Roland Barthes (1980) calls punctum: the detail that distrubs and fascinates by force of seeming ungrammatical in relation to the larger context of which it forms part. By adding material to the Barthian concept I want to stress that such analytical imuplses may be evoked by all senses. During an inventory of Swedish Congolese collections, when the historical state of stored museum items as untouchables could temporarily bwe broken, their multisensory material presences proved able to challenge textual discourses, serve as alternative witnesses and demonstrate hidden significances of ethnographical museums and collections.  

    Läs mer om Sensing through white gloves. On Congolese objects in Swedish Collections

  • Innanför branddörren

    2008. Lotten Gustafsson Reinius. Mediernas kulturhistoria, 73-95

    Kapitel

    Artikeln diskuterar den individuella etnografiska museisamlingen som materiell genre, medieform och materialitet. Tre konkreta objekt - donerade av samlare verksamma i Kongostaten kring sekelskiftet 1900, och forskarens pendlande mellan dessa tings arkivaliska och tingsliga former på museet, står i fokus för resonemanget. Den etnografiska samlingen framstår som en sammansatt medieform med varierande grad av materialitet. De fysiska tingens egenskaper, som förgänglighet, taktilitet (och i detta fall) oberörbarhet ges stort utrymme i analysen. De assymetriska maktförhållandena i det koloniala förvärvssammanhanget och dessas kvardröjande i samlingarna lyfts också fram.

    Läs mer om Innanför branddörren

Visa alla publikationer av Lotten Gustafsson Reinius vid Stockholms universitet

Redigera profilen