Stockholms universitet

Marie Helena Tengroth UlvängUniversitetslektor, docent

Om mig

Jag är docent i ekonomisk historia och sedan 2020 biträdande lektor i modevetenskap. Idén till min avhandling Klädekonomi och klädkultur. Bondebefolkningens kläder i Härjedalen under 1800-talet fick jag i mitt arbete som antikvarie vid Jämtlands läns museum.  I avhandlingen, som tar avstamp i en lång tradition av etnologisk dräktforskning, länkas bondebefolkningens kläder samman med områdets industriella omvandling, textilindustrins genombrott, handelns avreglering och en förändrad syn på hushållets organisation och genusarbetsdelning.

Jag har praktisk utbildning inom mönsterkonstruktion och sömnad. Mina forskningsintressen kännetecknas överlag av ett stort intresse för textilier, kläder och mode ur ett materiellt perspektiv. Ett av mina nuvarande forskningsprojekt, som bygger på material från Upsala Kappfabrik, handlar om svenska kappfabriker under 1900-talet. I artikeln ”Kvalitet som ideal och strategi. Kappfabriken och konfektionsindustrins globalisering, 1940–1970” (kommande) undersöker jag hur damkonfektionens tyngre gren navigerade när konkurrensen hårdnade till följd av förändringar i efterfrågan, nya konsumtionsmönster och ett ökat inflöde av billiga importkläder. I en annan artikel, ”With License to Change: Pierre Cardin, Upsala Kappfabrik and the Democratization of Fashion, Sweden 1950–1970” (kommande), inom samma projekt studerar jag Upsala Kappfabriks roll i det franska modesystemets omdaning under 1960-talet. Projektet Standardiserade kläder och kroppar. Storlekssystem i svensk konfektionsindustri, ca 1880–1970 (Åke Wibergs stiftelse), som syftar till att analysera hur standardiseringen gick till och vilka implikationer det fick för svenskt modesystem och klädkultur, puttrar på i väntan på ett större anslag. Jag ingår även i projektet CHANGE: Environmental system shift in clothing consumption, 2021–2024, finansierat av Norwegian Research Council vid Forbruksforskningsinstituttet SIFO, OsloMet.

Jag undervisar om modets industrialisering från sent 1700-tal fram till idag på grund- och avancerad nivå och ansvarar för kursen vetenskapligt skrivande och kandidatkursen. Tillsammans med Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, koordinerar jag Modehistoriskt nätverk som bildades 2021. 

Mitt engagemang sträcker sig utanför universitet och jag är bland annat ledamot i Länsforskningsrådet för Uppsala län, medarrangör till Seminariet Uppland i forskningen och kläddomare i Postrodden över Ålands hav. Jag håller föredrag om dräkt, kläder och mode ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus, hållbarhet och konsumtion.
 

Forskningsprojekt

Publikationer

Publikationer från Uppsala universitets publikationsdatabas

T ex:

Klädekonomi och klädkultur: böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet, 2013

”Textilbadet: Kläder och konsumtion”, i Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur, Forssberg, A-M. och Sennefelt, K. (red), 2014

“Count and calculate. The probate inventory and the historical wardrobe”, i Opening up the wardrobe: a methods book, K. Fletcher och I. Klepp Grimstad (red), 2017

 

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Clothing Economy and Clothing Culture: The Farm Wardrobe from a Gendered Perspective in Nineteenth-Century Sweden

    2021. Marie Ulväng. Gender and History 33 (2), 365-389

    Artikel

    This article examines the clothing of landowning farmers in inland Swedish from a gendered perspective during industrialisation in the nineteenth century. It considers clothes as possessions and goods within a European framework of trade and influence. In particular, it shows how clothing was a means of expression that changed during the course of industrialisation and how gender became an important factor in the supply and making of clothes. In the region examined, clothing changed from being a local fashion, characterised by similarities in material and workmanship between men's and women's clothes, to become a part of fashion in general with its emphasis on differences between men's and women's wardrobes. In the early nineteenth century, the female wardrobe accounted for a higher value as it included a greater share of garments made of manufactured fabrics. In late nineteenth century, when industrial forestry had replaced livestock farming as the main source of income in the area, men's wardrobes grew in value due to increased demand for tailor-made garments and purchased fabrics. By contrast, women's garments were often made of simpler fabrics and sewn by seamstresses. These changes responded to the growing breadwinner-homemaker ideal and to national-romantic ideas about folk costume - two tendencies that emphasised female domesticity and home-woven fabrics.

    Läs mer om Clothing Economy and Clothing Culture
  • Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930

    2021. .

    Bok (red)

    Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930

    Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.

    Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället. Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick. Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem. Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad.

    I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer. Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett.

    Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett historiskt perspektiv på renlighet.

    Läs mer om Med tvål, vatten och flit
  • Tea, coffee or printed cotton? Farm households’ consumption of goods in Northern Sweden, 1760–1820

    2021. Marie Ulväng. History of Retailing and Consumption 7 (2), 137-161

    Artikel

    This article explores the landowning farm households’ consumption of foreign and manufactured goods in the hinterland of northern Sweden in 1770 to 1820. A set of probate inventories shows that the farmers in this particular area – a remote but central transit area for goods between the Norwegian coast and southern Sweden – were part of the general historiography of consumption. However, the findings of tea and coffee utensils, porcelain, printed cotton, silk fabrics and worsted fabrics show that their consumer behaviour – defined as ‘semi-industrious’ – was shaped by the area’s characteristics. The farmers increased their market participation and consumption of goods without breaking their existing consumption culture. They simply acquired more of the same – worsted fabrics for clothing and accessories in printed cotton and silk fabrics. The pattern of consumption is explained by the area’s firm population structure, strong class barriers and practical aspects such as poor housing. The manufactured fabrics responded to many purposes in the farmers’ day-to-day lives. The worsted fabrics were durable, warm and exclusive and the accessories fashionable. Compared with tea and coffee utensils, porcelain, clothing was a versatile belonging that did not need a home to be shown.

    Läs mer om Tea, coffee or printed cotton? Farm households’ consumption of goods in Northern Sweden, 1760–1820
  • En såfa något kåstbar: Snickarna, möblerna och hushållen i västra Härjedalen 1780–1870

    2021. Marie Ulväng. Härjedalsrokoko under två sekler, 164-205

    Kapitel
    Läs mer om En såfa något kåstbar

Visa alla publikationer av Marie Helena Tengroth Ulväng vid Stockholms universitet