Richard NordqvistDoktorand

Frågan om betydelsen av s k lagförarbeten eller lagmotiv för den juridiska metoden har varit häftigt omdiskuterad sedan 1800-talet. Sverige antas utgöra ett undantag i det avseendet: lagförarbeten är inte enbart ett hjälpmedel, utan en egen rättskälla. Den praktiska betydelsen motsvaras dock inte av en allmänt accepterad kunskap om lagförarbetenas normativa funktion. Orsaken förefaller vara att lagförarbeten intar en indirekt position i förhållande till lagtext, praxis och doktrin. Genom ett s k rättsgenetiskt perspektiv är det möjligt att isolera lagförarbetena som en självständig företeelse. Syftet är att undersöka lagförarbetenas utveckling ur lagstiftarens, domarens och rättsvetenskapsmannens perspektiv. I fokus står frågan om lagförarbetena som uttryck för en växelverkan mellan aktörerna: å ena sidan rättsväsendets behov av vägledning i beslutsfattandet och konstruktionen av gällande rätt, å andra sidan lagstiftarens initiativ att utveckla denna speciella normkälla till ett aktivt styrinstrument. Startpunkten är förnuftets emancipering från naturrättsläran. Slutpunkten är den nykantianska kritiken av ideella föreställningar i rättsvetenskapen. Den normativa ramen är således framväxten av distinktionen mellan politik och juridik under den formativa perioden 1830-1930.