Naturen som källa till psykiskt välbefinnande

Yannick Klein har i sin doktorsavhandling undersökt sambandet mellan naturexponering och psykisk hälsa hos vuxna i Sverige, före och under covid-19-pandemin. Studierna visar att både aktiv och passiv exponering för naturen har positiva effekter på den psykiska hälsan.

Omslaget till Yannick Kleins avhandling. En målad stadsvy omgiven av vatten och träd.
Omslagsbild, Yannick Kleins doktorsavhandling (detail).

Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige och andra länder, vilket gör det viktigt att hitta kostnadseffektiva och tillgängliga sätt för att främja psykisk hälsa och välbefinnande.

– Naturen kan vara en sådan välgörande resurs, förutsatt att den är lättillgänglig för allmänheten. Med den pågående urbaniseringen är det viktigt att förstå hur exponering för naturen kan bidra till mental hälsa, säger Yannick Klein.

Yannick Klein disputerade den 13 september på sin doktorsavhandling med titeln ”The role of nature exposure for mental health outcomes: Population-based studies of adults in Sweden, before and during the COVID-19 pandemic”.

Aktiv och passiv exponering för naturen

I sin forskning har Yannick Klein tittat på hur olika typer av naturexponeringar är kopplade till psykisk hälsa. Att besöka en skog eller park är ett exempel på aktiv typ av naturexponering, där beteende och förflyttning spelar en roll. Att istället bo nära vegetation eller vatten ger en mer passiv och automatisk naturexponering, som inte är så beroende av rörlighet.

De tre olika studierna i avhandlingen visade att både aktiv och passiv exponering för naturen var förknippat med en bättre mental hälsa.

– Det här gäller genomgående både före och under covid-19-pandemin. Även om de statistiska effekterna i modellerna ofta var små, återkommer de konsekvent i olika urvalsgrupper, typer av exponering och utfallsvariabler för psykisk hälsa, berättar Yannick Klein.

Resultatet innebär att även små statistiska effekter kan vara betydelsefulla i praktiken, särskilt om många människor kan dra nytta av dem i olika sammanhang, inklusive under en pandemi.

 

Studier med data från före och under pandemin:

Studie I genomfördes före covid-19 och baserades på information från databasen Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH).

I den första studien undersöktes betydelsen av individuell grönyta (vegetation) runt individers bostad för psykisk hälsa i ett populationsbaserat urval av vuxna bosatta i urbaniserade områden i Sverige.

Studie II och III baseras också på data från respondenter i SLOSH, som frivilligt deltog i en ytterligare undersökning under pandemin (SLOSH-Corona) i början av 2021 och 2022.

I den andra studien undersöktes hur vanor kring naturbesök förändrades före och under de två åren av covid-19-pandemin (2019–2022) och hur dessa vanor hängde ihop med psykisk hälsa över tid. 

I tredje studien undersöktes om distansarbete under covid-19 var förenat med högre nivåer av ensamhet och om naturbesök kunde fungera som en buffert mot ensamheten över tid.

Tillgång till naturmiljöer bra under pandemin

Vissa befolkningsgrupper löpte under pandemin risk för att bland annat uppleva social isolering, ensamhet och psykiska symtom. I Sverige förblev naturmiljöer så som skogar och parker tillgängliga under hela pandemin och blev populära platser för rekreation och sociala aktiviteter.

– Med tanke på de många studier, inklusive vår egen, som har funnit positiva samband mellan olika typer av naturexponering och psykiskt välbefinnande före pandemin, var det rimligt att anta att naturexponering skulle kunna fungera som en viktig motståndskraft under pandemin.

Yannick Klein med kollegor tyckte därför att det skulle vara intressant att i ett svenskt befolkningsbaserat urval undersöka om naturexponering faktiskt var förknippad med bättre psykisk hälsa under covid-19 – vilket de mycket riktigt fann att det var.

Landskapsplanering för förbättrad psykisk hälsa och klimatanpassning 

Pandemitider eller inte, att effektivt integrera naturen i stadsmiljöer gynnar den psykiska hälsan och välbefinnandet hos många, menar Yannick Klein. Han hoppas att denna kunskap ska uppmuntra till att man inom stads- och landskapsplanering och ur folkhälsopolitisk synvinkel bevarar och vidareutvecklar naturliga miljöer när det är möjligt. 

– Tillgänglighet och åtkomlighet till naturen kan bidra till att främja människors psykiska hälsa och motståndskraft. Hälsofrämjande naturbaserade miljöer och lösningar kan också, om de är noggrant planerade, tillhandahålla andra ekosystemtjänster som är viktiga för att begränsa och hantera klimatförändringar.

Viktigt att bibehålla en bra kontakt med naturen

Yannick Kleins egen relation till naturen och gröna och grönblå miljöer går långt tillbaka i tiden. Yannick Klein växte upp med en nära och god tillgång till naturen. Hans föräldrar tog ofta med honom och hans bröder ut i skogen och de åkte och campade på semestern. 

Foto av Yannick Klein.
Yannick Klein.

– Min relation till naturen har alltid varit stark, även om jag tidigare inte riktigt förstod vad det innebar och tog det för givet. Det var först när jag efter gymnasiet lämnade min lilla hemstad i Tyskland och flyttade till Paris som jag för första gången verkligen kände avsaknaden av naturen. 

Senaste årens arbete med att studera ämnet och att skriva avhandlingen har gjort honom medveten om hur mycket han faktiskt värdesätter och uppskattar naturen.

– Att kunna integrera naturen i mina dagliga rutiner, även på små vis, är viktigt för min upplevda livskvalitet, säger Yannick Klein.

Korta interaktioner med naturen kan förknippas med att må bra och vara mindre stressad

Hur mycket exponering för naturen är tillräckligt för att må bra?

– Det är svårt att ge ett svar som passar alla. Den ideala dosen av naturexponering beror sannolikt på en persons grundläggande psykiska hälsa, individuella behov och preferenser. Forskningen visar dock alltmer att även korta interaktioner med naturen, till exempel en kort promenad i en park, att vara nära växter, även inomhus, eller att helt enkelt titta på naturen virtuellt, kan förknippas med att må bra och vara mindre stressad. Särskilt om den korta exponeringen sker upprepade gånger och dagligen finns det potential för en multiplikativ effekt.

Vad tycker du om offentliga inslag av digitala naturupplevelser?

– Detta ser vi används i praktiken på många platser i Stockholm. När man till exempel kliver av pendeltåget vid Odenplan och tar rulltrappan upp passerar man många bildskärmar som visar en video som är filmad från en linbana i de svenska fjällen. Upplevelsen i rulltrappan skapar en känsla av att sakta åka med i det gröna sensommarlandskapet utan att nå någon destination. Initiativ som detta har mitt fulla stöd! Det är små sätt att integrera naturen i det dagliga livet på ett repetitivt sätt.

Vad består din egen naturexponering av – lever du som du lär? 

– Ja, det gör jag. Särskilt under vintermånaderna försöker jag fånga lite dagsljus genom att cykla till jobbet och ta små promenader i skogen eller till Brunnsviken. Min chef och jag har också ibland övat på att ta med oss vårt arbete utomhus, till exempel genom att ha walk-and-talk-möten i skogen.

Vad händer härnäst, för dig och din forskning?

– Jag utforskar fortfarande mina alternativ och vad som kan bli nästa steg. Just nu försöker jag ha ett öppet sinne och ta mig tid att fundera på hur jag ska fortsätta min karriär, antingen inom eller utanför den akademiska världen.

 

Läs avhandlingen

Läs mer om Yannick Klein