Familjer i Sverige lever generellt under höga levnadsstandarder, men det finns också stora ojämlikheter. Därför har forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholm universitet, låtit intervjua fokusgrupper bestående av familjer med olika bakgrund i syfte att förstå familjers olika kapacitet att reagera på socioekonomiska risker. Intervjuerna analyserades av professor Mary Daly från Oxfords Universitet, och är en del av det EU-finansierade rEUsilience-projektet.

Oro för barnen allra störst 

I intervjuerna beskrev familjerna med låga inkomster strama ekonomiska marginaler som har blivit värre under den senaste tidens inflation. Gemensamt för dem var framför allt oron att inte kunna leva upp till den svenska normen om den optimala barnuppfostran. En oro för att deras barn ska känna sig utanför, för ensamhet och för psykisk ohälsa. 

Det fanns exempel på föräldrar som var oroliga för att deras barn inte skulle ha något att berätta i skolan efter lov. Ett barn erbjöd sig att sälja sitt datorspel för att köpa en cykel för att kunna leka ute med kompisar, säger Lovisa Backman som genomförde intervjuerna.

Flera familjer beskrev hur de sökt hjälp från staten under särskilt utmanande tider men ofta fick höra att deras situation inte var tillräckligt allvarlig för att kvalificera sig för stöd. Istället tvingas familjerna förlita sig på den ideella sektorn för att få mat, arbetsmarknadsförberedelser och ha råd med aktiviteter för barnen. Ett värdefullt stöd, men det är otillräckligt.

-    Studien säger inget om hur vanliga dessa uppfattningar är, men vi vet från officiell europeisk statistik att en av fyra singelföräldrar har en inkomst som ligger under europeiska fattigdomsgränsen. Och en av åtta ensamstående föräldrar med migrationsbakgrund utanför EU inte ens har en inkomst som täcker nödvändigheter för sin familj och sina barn, säger Rense Nieuwenhuis, forskningsledare.
 

Jobbsituationen viktigaste faktorn

Flera deltagare nämnde avsaknad av arbete som en av de starkaste faktorerna till känslan av utanförskap. Framför allt svårigheter med att kombinera jobb med andra måsten, särskilt som ensamstående eller när en familjemedlem är sjuk eller har en funktionsnedsättning. De beskrev hur de sökt efter utbildningsmöjligheter, jobbträning och språkkurser för att förbättra sina anställningsmöjligheter, men också hur motivation och självförtroende påverkas av att återkommande få nobben. 

Det som verkligen stack ut för oss var hur mycket ansträngning och tid det tar att leva på en låg inkomst. Samtidigt beskrev många upplevelsen av att det från samhällets sida saknas förståelse för deras situation och att det var svårt att få tillgång till stöd när de behövde det, berättar Lovisa Backman och Rense Nieuwenhuis.

Läs hela rapporten här

Kontakt

Lovisa Backman
Lovisa.backman@sociology.se
Doktorand i sociologi, Institutet för social forksning (SOFI) och Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Läs mer om projektet rEUsilience här