Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Dödens idéhistoria

Det här är en kvällskurs där vi undersöker föreställningar och förhållningssätt till döden genom historien.

Dante Inferno
Johannes Stradanus, Dantes Inferno, 5:e cantot (1587)

”Minns döden.” ”Att leva väl är att dö väl.” ”Döden är min vinning.” Antikens filosofer och medeltidens teologer var ense om att människolivet blott är en kort förberedelse för döden. Först i döden kunde en människas liv sägas vara fullkomligt, först då kunde man säga: ”han eller hon har levt väl”.

Döden finns överallt. Den antites som är livets förutsättning bär vi ofta med oss som en outtalad aspekt av vår tillvaro. Människors förhållningssätt till detta oundvikliga faktum har förändrats genom historien: våra känslor inför den har pendlat mellan hopp, fruktan och förnekelse. Våra förhoppningar på livet efter detta har format vårt sätt att leva.

Nedslag i västerländska idéhistorien

Hur har människor hanterat dessa föreställningar genom den västerländska historien? Vilka rädslor och förhoppningar har hon knutit till döden och hur har dessa inverkat på livet? Genom en serie nedslag i den västerländska idéhistorien belyser kursen olika aspekter på hur döden har tänkts, påverkat, bortjagats eller konfronterats från antiken till våra dagar.