Specialkurs: Straffrätt och samhälle
Kursen Straffrätt och samhälle behandlar rätten utifrån en policynivå och behandlar relationen mellan juridik och politik i en straffrättslig kontext.
Straffrätt och samhälle utgör en valbar specialkurs inom ramen för juristprogrammet vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
Läs mer om Juristprogrammet vid Stockholms universitet.
Kursen utgår från tre perspektiv, vilka löper som en gemensam tråd genom hela kursen: (1) ett rättsstatligt perspektiv, (2) ett kriminaliseringsperspektiv, (3) ett aktörsperspektiv. Dessa tre perspektiv kan vid enskilda undervisningstillfällen kombineras eller behandlas var och en för sig.
Eftersom kursen fokuserar på rätten utifrån ett mer övergripande perspektiv, med betoning på mötet mellan juridik och politik, betyder det att kursen över huvud taget inte är inriktad på att fastställa gällande rätt. Under kursen används i stället gällande rätt för att illustrera större rättspolitiska frågor. Som ett exempel kan nämnas att relationen mellan lagstiftaren och Högsta domstolen kommer uppmärksammas under kursens gång. Då diskuteras den större frågan (relationen mellan dessa aktörer) genom att exempelvis analysera och kritiskt granska olika straffrättsliga rättsfall och lagförslag som varit föremål för debatt i juristkretsar. På så vis kan kursen sägas behandla generella frågor om rätten, såsom vem eller vilka som ska ha inflytande över utformningen av rätten, m.m. Kursen fokuserar huvudsakligen på de särskilda problemkomplex som kan uppstå i mötet mellan juridik och politik på straffrättens område.
-
Kursupplägg
Kursens lärandemål, lärandeaktiviteter och examination beskrivs i kursplanen. Kursplanen är på så vis det dokument som anger ramarna för kursens innehåll och utformning. Aktuell kursplan finns i den högra spalten under rubrik "Kursplan - Juridiskt dokument" (alt. mot slutet av denna sida om du sitter på en mobil enhet).
Undervisning
Undervisningen ges främst i form av seminarier.
Examination
Examination sker genom obligatorisk och aktiv närvaro vid seminarierna, författande av ett skriftligt arbete och skriftlig tentamen (salsskrivning).
Examinator
Dennis Martinsson
-
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.
Obligatorisk kurslitteratur VT23
- Anderberg, Andreas, Martinsson, Dennis & Svensson, Erik (red.), Teori och politik – straffrätt i omvandling, Iustus, Uppsala, 2022.
- Andersson, Robert & Nilsson, Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2 u., Liber, Stockholm, 2017.
- Christie, Nils, Limits to Pain, Universitetsforlaget, Oslo, 1981. [Kommer att tillgängliggöras gratis på kurssidan I Athena.]
- Hudson, Barbara A., Understanding justice. An introduction to ideas, perspectives and controversies in model penal theory, 2 u., Open University Press, Buckingham, 2003.
- Lernestedt, Claes, Likhet inför lagen. Rättsfilosofiska perspektiv, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015.
- Rostami, Amir & Sarnecki, Jerzy (red.), Det svenska tillståndet. En antologi om brottsutvecklingen i Sverige, Studentlitteratur, Lund, 2022.
- Tham, Henrik, Kriminalpolitik. Brott och straff i Sverige sedan 1965, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2022.
Observera: Härutöver tillkommer studiematerial (vetenskapliga artiklar, utdrag ur förarbetena, rättsfall m.m.) som finns fritt tillgängligt antingen genom databaser som studenter har tillgång till via universitetsbiblioteket eller genom att finnas elektroniskt tillgängligt på Athena. Detta material utgör också obligatorisk kurslitteratur.
-
Mer information
LärplattformUnder kursens gång tar registrerade studenter del av ytterligare kursinformation via lärplattformen Athena.
Utbildning vid JuridicumFör allmän studieinformation och mer om institutionens utbud av specialkurser, besök Juridiska institutionens hemsida:
Juridiska institutionen: Utbildning - Specialkurser
-
Kontakt
