Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Litteraturvetenskap I

Litteraturvetenskap I är en språngbräda in i en värld av texter, historier och tankar, både från svunna tider och från vår egen samtid.

För dig som är antagen HT2024

Grattis! Du har blivit antagen till den utbildning du sökt på Stockholms universitet och vi hoppas att du kommer att trivas med dina studier hos oss.

På den här sidan listar vi vad du behöver göra och känna till innan du börjar dina studier.

Följ de instruktioner du fått för att acceptera din plats. 

Mer information på antagning.se

 

Checklista för antagna studenter

  1. Aktivera ditt SU-konto

    Första steget för att kunna registrera dig och få tillgång till universitetets alla IT-tjänster.

  2. Registrera dig på din institution

    Registrering kan ske på olika sätt. Läs noga informationen från din institution nedan.

  3. Ta del av institutionens information

    På den här sidan hittar du det du behöver veta inför starten på din kurs eller ditt program.

Notera

Din plats kan tas tillbaka om du inte registrerar dig och deltar vid eventuellt upprop enligt anvisningarna från institutionen.

Information från institutionen - kurser

Ska du studera vid Institutionen för kultur och estetik i höst? Varmt välkommen! Vi hoppas att du ska trivas hos oss.

Institutionen för kultur och estetik ligger i bruna tegelbyggnader.
Foto: Ingmarie Andersson / Stockholms universitet

När du blivit antagen som student hos oss får du den 25 juli ett välkomstbrev till den e-postadress du angett vid ansökan. Där hittar du instruktioner om hur du tackar ja till din plats och hur du registrerar dig (OBS! Det räcker inte att enbart tacka ja, du måste också registrera dig). I välkomstbrevet hittar du även information om introduktion till kursen som du ska läsa.

Kom ihåg att hålla reda på informationen för antagna studenter och tacka ja i tid, samt registrera dig under registreringsperioden. Om du inte tackar ja eller registrerar dig i tid, så förlorar du din plats på kursen.


Registreringsperioder

Majoriteten av våra kurser använder webbregistrering. För att kunna webbregistrera dig måste du först aktivera ditt universitetskonto. Du loggar sedan in i Ladok för att webbregistrera dig, läs mer om möjliga inloggningsalternativ här:

Olika sätt att logga in i Ladok

Idéhistoria:
För kurser som börjar terminens första halva: 5–25 augusti
För kurser som börjar terminens andra halva: 5 augusti – 1 oktober
Litteraturvetenskap:
För kurser som börjar terminens första halva: 5–25 augusti
För kurser som börjar terminens andra halva: 5 augusti – 1 oktober
Konstvetenskap:
För kurser som börjar terminens första halva: 5–25 augusti
För kurser som börjar terminens andra halva: 5 augusti – 25 oktober
Musikvetenskap:
För kurser som börjar terminens första halva: 5 augusti – 9 september
För kurser som börjar terminens andra halva: 5 augusti – 11 november
Undantag: Jazz, rock och annan populärmusik: 5 augusti – 5 december
Teatervetenskap:
För kurser som börjar terminens första halva: 5 augusti – 9 september
För kurser som börjar terminens andra halva: 5 augusti – 11 november

Webbregistrera dig här

Antagen med villkor

Om du är antagen med villkor kan du inte webbregistrera dig, eftersom institutionen först måste bedöma din behörighet. Ta kontakt med våra studieadministratörer eller studievägledaren i ditt ämne.

Kontaktuppgifter


Athena och kursmaterial

Vi använder oss av lärplattformen Athena för kommunikation mellan lärare och studenter. Du loggar in på Athena med ditt universitetskonto. Där kommer du att hitta lektionsplanering och kursmaterial senast en vecka före kursstart.

Athena


Studera med funktionsnedsättning

Vid Stockholms universitet ska alla studenter ha samma möjligheter, oavsett förutsättningar. Om du har en funktionsnedsättning och är i behov av extra stöd så ska du kontakta Riktat pedagogiskt stöd vid Studentavdelningen. Kontakta även studievägledaren i ditt ämne i god tid före kursstart om du behöver extra stöd vid undervisning eller tentamen.

Den 27 augusti ges ett informationspass om riktat pedagogiskt stöd. Det hålls digitalt via Zoom.

Informationspass för studenter med funktionsnedsättning

Introduktionskursen "Den goda starten" den 28 augusti hjälper studenter att komma igång och tar bland annat upp strategier för planering och studievanor. Kursen ges digitalt via Zoom.

Den goda starten – en introduktionskurs för dig med funktionsnedsättning

Mer information:

Riktat pedagogiskt stöd

Välkomstaktiviteter

Vid terminsstart ordnar vi ett antal aktiviteter – både online och på campus – för att välkomna och introducera dig som är ny student. En av dessa är Välkomstdagen på Campus Frescati som är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med universitetet och andra nya studenter. Programmet riktar sig till alla nya studenter, oavsett ämne, kurs eller program. För dig som är ny student vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, arrangeras en motsvarande välkomstdag på Campus Kista.

Information som rör din utbildning får du via din kurs-/programgivande institution.

su.se/valkomstaktiviteter


Hitta hit

Stockholms universitet sträcker sig över en stor yta. Läs om vilka campus som finns och var du hittar din institution, alla undervisningslokaler, lunchställen, bibliotek, läsplatser, mm.

Hitta på campus


Läs mer

Ny student

Under utbildningen

Studenthandboken

Kårer och föreningar

Under terminen får du möjlighet att läsa många klassiker och följa litteraturens utveckling från antiken till modern tid. De litteraturhistoriska studierna kombineras med olika analysmetoder och perspektiv.

Du kan läsa Litteraturvetenskap I på helfart/dagtid eller halvfart/kvällstid.

  • Kursupplägg

    Litteraturvetenskap I behandlar centrala litteraturvetenskapliga begrepp och frågeställningar och ger en fördjupad litteraturhistorisk och litteraturvetenskaplig kompetens. Kursen omfattar 30 högskolepoäng, fördelade på 4 delkurser om vardera 7,5 hp.

    Delkurser

    1. Att analysera och tolka litterär text, 7,5 hp

    Kursen behandlar litteraturvetenskapens mål och syften, det litterära textbegreppet och grundläggande litteraturvetenskapliga termer för analys och tolkning.

    2. Litteraturens historia I. Från antiken till 1600, 7,5 hp

    Kursen behandlar huvudsakligen den västerländska litteraturens historia från antiken till 1600, med särskilt fokus på textanalys och historisk kontextualisering. Inom kursen tillämpas grundläggande litteraturvetenskapliga termer och perspektiv på historiska texter. De litterära texterna diskuteras främst utifrån författaren, läsaren, mediet, språket och den historiska kontexten.

    3. Litteraturens historia II. Från 1600 till 1870, 7,5 hp

    Kursen behandlar huvudsakligen den västerländska litteraturens historia från 1600 till 1870, med särskilt fokus på textanalys och historisk kontextualisering. Inom kursen tillämpas grundläggande litteraturvetenskapliga termer och perspektiv på historiska texter. De litterära texterna diskuteras främst utifrån författaren, läsaren, mediet, språket och den historiska kontexten.

    4. Litteraturens historia III. Från 1870 till i dag, 7,5 hp

    Kursen behandlar huvudsakligen den västerländska litteraturens historia från 1870 till i dag, med särskilt fokus på textanalys och historisk kontextualisering. Inom kursen fördjupas de teoretiska perspektiven och tillämpningen av litteraturvetenskaplig terminologi, med fokus på författaren, läsaren, mediet, språket och den historiska kontexten.

    Undervisning

    Undervisning ges i form av storföreläsningar och seminarier. Därutöver tillkommer grupparbeten och självstudier. Föreläsningar och seminarier är obligatoriska inslag i kursen.

    Examination

    Examination sker genom hemtentamen och salstentamen.

    Examinator

    Höstterminen 2024

    Delkurs I:
    Krzysztof Bak, professor
    Per Anders Wiktorsson, universitetslektor

    Delkurs II:
    Johan Lundberg, universitetslektor

    Delkurs III:
    Ingemar Haag, professor
    Anna Albrektsson, professor

    Delkurs IV:
    Frida Beckman, professor
    Caroline Haux, professor

  • Schema

    Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.
  • Kurslitteratur

  • Kursrapporter

  • Mer information

    Att plugga litteraturvetenskap

    Väljer du att studera litteraturvetenskap vid Stockholms universitet kan du se fram emot en utbildning med fantastiska läsupplevelser, lärorika föreläsningar och stimulerande diskussioner.

    Schemalagda timmar och självstudier
    På schemat ser det ut som att studenter i litteraturvetenskap har gott om fritid, men för att hänga med i diskussioner och föreläsningar behöver du avsätta mycket tid för läsning. En kurs som ger 30 hp/termin är heltidsstudier: 40 h/vecka. Som student i litteraturvetenskap krävs god framförhållning och noggrann planering. Flera böcker överstiger 400 sidor och för att ligga i fas med undervisningen kan du behöva påbörja inläsningen i förväg.

    Närvaro
    Kurserna i litteraturvetenskap utgörs även av seminarier, storföreläsningar och grupparbeten. Alla delar är viktiga. Den schemalagda undervisningen är obligatorisk, vilket innebär att du som student skall närvara. För varje enskild delkurs krävs minst 60 procents närvaro (lektioner och storföreläsningar sammanräknade). Du kan inte komplettera frånvaro med extrauppgifter. Har du mindre än 60 procents närvaro måste du läsa om delkursen vid senare tillfälle.

    Tentamen och omtentamen
    Generellt avslutas varje delkurs med hemtentamen, vilket innebär att du får ett antal frågor att besvara inom avgränsad tid. Svaren ges i löpande text utifrån lärarens anvisningar. Inlämningen sker via lärplattformen Athena. Det är inte tillåtet att plagiera och samtliga tentor behandlas av textjämförelseverktyget Urkund för att upptäcka eventuella plagiat. Tentor bedöms av lärare enligt kursens betygskriterier. Om du får betyget F eller FX (underkänd) på tentan har du alltid möjlighet att göra omtenta. Det går inte att i efterhand komplettera ett underkänt betyg. Läraren erbjuder normalt en omtenta i anslutning till delkursen. Omtentan har liknande upplägg som ordinarie tentamen men aldrig samma innehåll. Frågor om tentamen och betygskriterier besvaras i första hand av undervisande lärare.

    Två gånger/år (januari och augusti) har alla studenter i litteraturvetenskap även möjlighet att göra omtenta på oavklarade kurser. För information om dessa uppsamlingstentor, kontakta studievägledaren.  

    Athena
    Undervisningen i litteraturvetenskap är kopplad till lärplattformen Athena. När du har registrerat dig på en kurs ska du kunna hitta kurssidan under ”Kurser” i Athena. Vid problem kan du kontakta kursadministratören eller IT-support. På kurssidan finns kursens lektionsplanering, litteraturlista, betygskriterier och kursplan samt annan viktig information du behöver för att kunna genomföra dina studier på bästa sätt.

    Studievägledare
    Till studievägledaren i litteraturvetenskap kan du vända dig med frågor om din utbildning och examen. Studievägledaren tar också emot ansökan om tillgodoräknanden och synpunkter på undervisning och lärare.

    Vid Stockholms universitet är det viktigt att alla studenter ska ha samma möjligheter, oavsett förutsättningar. Om du har en funktionsvariation och är i behov av extra stöd så kan du kontakta Särskilt pedagogiskt stöd. Tänk på att om du behöver ha extra stöd vid undervisning eller tentamen behöver institutionen informeras i god tid före kursstart.

    Löpande under terminen kan du också få stöd från Studie- och språkverkstaden, som bland annat vägleder i akademiskt skrivande och ger kurser i studieteknik.

    För dig som ska påbörja studier hos oss

    Viktig studieinformation

  • Möt oss

    Möt våra lärare

    Intervju med läraren och forskaren Anna Albrektson

    Visste du att dina lärare på Stockholms universitet också är forskare? Anna Albrektson är professor och undervisar på flera kurser i litteraturvetenskap.

    Anna Albrektson
    Anna Albrektson. Foto: Ingmarie Andersson

    Just nu skriver hon om europeisk dramatik som handlar om Medea, känd från Euripides antika tragedi.

    –Medea är en kontroversiell figur – hon dödar sina två söner – men det sena 1700-talets författare lyckas ofta göra henne till en ömkansvärd älskande kvinna och mor. Det finns en uppsjö Medea-dramer i olika genrer och från olika delar av Europa under upplysningens och revolutionernas tidsperiod (1750-1800). Jag vill visa att det finns viktiga skillnader mellan exempelvis en engelsk och en tysk Medea, men också hur 1700-talets syn på kvinnan och modern både blir en möjlighet och ett hinder i de nya versionerna av berättelsen, berättar Anna Albrektson.

    Anna Albrektson undervisar på delkursen i den äldre litteraturens historia på vår grundkurs Litteraturvetenskap I. Där får du som student läsa klassiker från antiken till och med 1700-talet. Hon håller också i läskurser om 1700-talets litteratur.

    Vad ger det en att studera litteraturvetenskap?
    –Först och främst ger det läsupplevelser – läslusten är en bra drivkraft. Men du möter också nya texter och nya sätt att läsa. Utbildningen på Stockholms universitet har både ett historiskt och ett teoretiskt fokus – du kommer att upptäcka att litteratur är så mycket mer än den pocket du läser i tunnelbanan. Du får lyssna och smaka på rytmen i Sapfos kärleksdikter, fundera över hur manligt och kvinnligt gestaltas i Hamlet, och upptäcka att 1800-talsromanens cliffhanger beror på publikationssättet – ett kapitel i taget trycktes i pressen. Att läsa litteraturvetenskap gör att du kan resa i tid och rum på ett ganska miljövänligt sätt, och ger dig dessutom en humanistisk, kritisk och vetenskaplig skolning, säger Anna Albrektson.

    Vem passar det att läsa litteraturvetenskap?
    –Alla som vill ägna många timmar åt att läsa, och som är beredda att möta människor och föreställningar från alla tider och platser. Alla som vill skaffa sig en bra verktygslåda för läsning. Alla som är beredda att leta böcker på bibliotek, antikvariat, på nätet och i bokhandeln. Alla som orkar bära många böcker. Alla som vill pröva sina sinnen – litteratur är till för ögat, örat, känseln och – varför inte? – smak och lukt.

    Blir man författare om man läser litteraturvetenskap?
    –Nej, inte i första hand. Men alla som vill skriva, oavsett om det är vetenskaplig text, journalistik eller fiktion, har stor nytta av att läsa. Läs ofta, vitt och brett, och gärna med litteraturvetenskapliga perspektiv – det är spännande att förstå hur en författare skapar nya världar med hjälp av vanliga ord.

    Vad kan man jobba med efter att ha läst litteraturvetenskap?
    –Att kunna förhålla sig kritiskt och prövande till vår tids språkliga snårskog är viktigt för hela samhället. Eftersom man skaffar sig en god kunskap om texter och berättelser, om läsning och tolkning, kan man arbeta inom många områden inom privat och offentlig sektor. Flera av våra tidigare studenter arbetar som exempelvis redaktörer, kritiker eller lärare. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att studier i litteraturvetenskap inte är en yrkesutbildning. Men litteraturvetenskaplig kompetens är användbar i alla sammanhang där orden står i centrum.

    Möt våra alumner

    Emelie Cañadas
    Foto: Pelle Mårtenson

    Emelie Cañadas är lärare vid Tellusborgsskolan. 2023 fick hon utmärkelsen Årets lärare i grundskolan i Stockholm. Hon har en magisterexamen i litteraturvetenskap (4 år) plus den tidigare kombinationsutbildningen som gav en pedagogisk överbyggnad för att bli lärare.

    –När jag var färdig med min magisterexamen tänkte jag att, om jag blir svensklärare, då får jag läsa och prata om litteratur varje dag.

    Läs intervjun med Emelie


    Sara Arvidsson, litteraturvetenskap
    Foto: Caroline Andersson

    Sara Arvidsson är redaktör vid Albert Bonniers Förlag. I sitt jobb som redaktör redigerar hon allt från prosalyrik till spänningsromaner till reportageböcker. Hon har en fil mag i litteraturvetenskap från Stockholms universitet och har även läst kursen i Förlagskunskap vid Historiska institutionen, och gjorde sin praktik på förlaget vilket ledde till anställning. Dessförinnan har hon bland annat frilansat som korrekturläsare och språkgranskare för tidskrifter, reklambyråer och organisationer. 

    –Som redaktör sysslar jag egentligen med samma sak som när jag studerade litteraturvetenskap, fast i omvänd ordning: med andra ord hur litteratur fungerar, hur språk blir till berättande, hur litteraturens inverkan på läsaren rent konkret uppstår – bara innan boken är tryckt istället för i efterhand.


    Magnus Bremmer
    Foto: Stockholms universitet

    Magnus Bremmer är forskningsredaktör vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet.

    Han disputerade i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik 2015. Han skrev sin avhandling om hur man såg på den fotografiska bilden under 1800-talet. Nu driver han bland annat det digitala bildningsmagasinet Anekdot med poddcasten Bildningspodden.

  • Kontakt

    Studievägledare Litteraturvetenskap och Lärarutbildningen
    Litteraturvetenskap