Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Samhällsplanerarprogrammet

Samhällsplanerarprogrammet är en treårig utbildning för dig som vill studera planering ur ett tvärvetenskapligt – huvudsakligen samhällsvetenskapligt – perspektiv. Programmet leder till kandidatexamen inom samhällsplanering.

Samhällsplanerarprogrammet ger en både bred och djup kunskap om planering och planeringens förutsättningar. Utbildningen, som är tvärvetenskaplig, har huvudsakligen ett samhällsvetenskapligt perspektiv, vilket betyder att sociala, ekonomiska och fysiska aspekter integreras.

Undervisningen är projektinriktad och lägger stor vikt vid att genomföra grupparbeten, göra analyser, och skriva rapporter. I samband med fältkurser och exkursioner studeras planering på plats.

Utbildningen ger grundläggande kunskaper och färdigheter i samhällsplanering, möjlighet till breddning och fördjupning inom flera delområden och inom andra relevanta discipliner samt utrymme för studier utomlands vid ett av våra partneruniversitet.

Bild
Besök hos en region i samband med en fältkurs. Foto: Anders Rickegård, Stockholms universitet.
  • Programöversikt

    Samhällsplanerarprogrammet består av obligatoriska, valbara och valfria kurser. Utöver samhällsplanering ingår kulturgeografi, nationalekonomi, statistik, arkeologi, ekonomisk historia, etnologi, geovetenskap, miljövård, sociologi och statsvetenskap som valbara ämnen inom programmet.

    År ett studerar du samhällsplanering, år två specialiserar du dig genom valbara och valfria kurser och år tre specialiserar du dig ytterligare samt studerar teori och metod och skriver examensarbete i samhällsplanering.

    Halva studietiden består av valbara och valfria kurser. När du läser kurser och skriver examensarbete är upp till dig att planera. Det beror förstås på vilka kurser du vill läsa, utöver de obligatoriska, och när de kurserna ges. Det är därför viktigt att du tänker igenom helheten och gör en studieplan för när du ska läsa respektive kurs. Under utbildningen får du mer information om dina valmöjligheter inom programmet, vidare studier och om arbetsmarknaden.

    År 1

    Det första året innehåller obligatoriska kurser inom huvudområdet samhällsplanering.

    Termin 1 (hösttermin)

    Samhällsplaneringens grunder, 7,5 hp
    Befolkning, miljö och landskap i förändring, 7,5 hp
    Städer och det urbana samhället – lokala och globala utmaningar, 7,5 hp
    Samhällsplaneringens organisation, 7,5 hp

    Termin 2 (vårtermin)

    Samhällsplaneringens processer, 7,5 hp
    GIS och rumslig analys I, 7,5 hp
    Samhällsvetenskapliga och rumsliga metoder, 7,5hp
    Samhällsplaneringens praktiker, 7,5 hp

    År 2

    Inför programmets andra år väljer du specialisering, breddning och fördjupning, genom valbara och valfria kurser. Även häften av tredje året består av valbara och valfria kurser. Inom programmet är totalt 60 hp valbara kurser på grundnivå som ges av de nio samverkande institutionerna medan de återstående 30 hp är valfria. 

    Av de valbara kurserna måste en termin vara Nationalekonomi I, 30 hp, eller Statistik I - kurspaket, 30 hp, eller motsvarande kurser – dessa 30 hp bör du studera termin 3 eller termin 4.

    Exempel på valbara kurser termin 3, 4, 5 eller 6

    Observera kusernas behörighetskrav, att vissa kurser endast ges höst- eller vårtermin och att ett fåtal kurser inte ges varje år.

    Arkeologi I, 30 hp
    Boende, segregation och flyttningar, 7,5 hp
    Ekonomisk historia I, 30 hp
    Genus och geografi, 7,5 hp
    GIS och rumslig analys II, 7,5 hp
    GIS och rumslig analys III, 7,5 hp
    Historisk landskapsgeografi, 7,5 hp
    Kulturarvsanalys, 7,5 hp
    Miljöutmaningar i ett samhällsperspektiv, 7,5 hp
    Miljövård och miljöarbete,15 hp
    Nationalekonomi I, 30 hp
    Plats, identitet eller migration, 7,5 hp
    Planeringens utmaningar i det globala syd, 7,5 hp
    Praktik inom samhällsplanering, 15 hp
    Projekt inom samhällsplanering, 15 hp
    Samhällsplanering – säkerhet och kriser, 7,5 hp
    Sociologi I, 30 hp
    Statistik I - kurspaket, 30 hp
    Statsvetenskap I - kurspaket, 30 hp
    Uppdragsprojekt inom samhällsplanering, 15 hp
    Urban governance, 7,5 hp

    Fler valbara kurser

    Arkeologi
    Ekonomisk historia
    Etnologi
    Geovetenskap och miljövård
    Kulturgeografi och samhällsplanering
    Nationalekonomi
    Sociologi
    Statistik
    Statsvetenskap

    Studera utomlands

    Ett alternativ är också att studera utomlands en eller två terminer vid ett av våra partneruniversitet.

    Två kandidatexamina

    Om du vill kan du inom programmets sex terminer uppfylla kraven för en kandidatexemen inom huvudområdet samhällsplanering och en kandidatexamen inom ett av huvudområdena kulturgeografi, nationalekonomi och statistik. Det krävs ett examensarbete inom varje huvudområde.

    År 3

    Programmets tredje år innehåller tre obligatoriska kurser, listade nedan. Examensarbetet skrivs termin 5 eller termin 6. Övriga kurser (totalt 30 hp under år 3) är valbara eller valfria, se år 2.

    Termin 5 (hösttermin)

    Teorier inom samhällsplanering, 7,5 hp, terminsdel A
    Samhällsvetenskapliga metoder och forskningsdesign inom samhällsplanering, 7,5 hp, terminsdel B
    Examensarbete i samhällsplanering, 15 hp, terminsdelarna C–D

    Termin 6 (vårtermin)

    Examensarbete i samhällsplanering, 15 hp, terminsdelarna C–D

    Självständigt arbete

    Exempel på självständiga arbeten skrivna femte eller sjätte terminen inom kursen Examensarbete i samhällsplanering, 15 hp:

    • Analys om hantering av översvämningsrisk i planeringsarbetet: En kvalitativ fallstudie på Karlstads kommun
    • Att flytta eller inte flytta, det är frågan. En intervjustudie om morgondagens äldres syn på sin boendesituation och motiv för att stanna respektive flytta från sin villa
    • Att läka staden: Hur invånarnas vardag påverkas av att segregerade områden binds samman
    • Att tillämpa barnperspektivet på riktigt. En fallstudie från Nyköpings kommun om barn och ungas deltagande i planeringen
    • ”Bor man här så älskar man verkligen Skärholmen” – En fallstudie om hemskapande, tillhörighet och platskänsla
    • Brott och trygghet inom samhällsplaneringen: Undersökande uppsats om åtgärder för att öka säkerheten i städer
    • Effekten av fastighetspriser- och skatter på utvecklingen av fritidshus inom attraktiva semesterkommuner
    • Elbilen och framtidens mobilitet i ett fossilfritt samhälle: Faktor- och rumslig analys för elbilsadoption
    • Feministisk planering och jämställd tillväxt i Skellefteå kommun: En studie om hur strategier inom samhällsplanering skapar tilltalande urbana rum för kvinnor
    • Flyttningen av Kiruna: En studie av flyttningen av Kiruna och dess påverkan på det lokala näringslivet
    • Förhandlingens förlorare: En fallstudie över Stockholmförhandlingens påverkan på det kommunala bostadsförsörjningsansvaret
    • Förtätning på villatomter: En komparativ studie om Huddinge och Nacka kommun
    • Förändrade vattenflöden i ett förändrat klimat – en fallstudie av två sörmländska kommuners klimatanpassning
    • Gemensamma rum och goda intentioner. En kvalitativ fallstudie över medborgardriven platsutveckling inom flerbostadshusområdens gårdar och närområde
    • "Helst vill man ju inte att det ska behöva bli en katastrof". Pådrivande och hindrande faktorer för klimatanpassningsarbetet i sju kommuner i Mälardalen
    • Hinder och möjligheter i landsbygdsplanering. En kvalitativ intervjustudie om landsbygdsutveckling i Värmland
    • Invånares utsagor kring förhållandet mellan arkitektur, monument och nationell identitet: En studie av Skopje 2014
    • Kollektiva boendeformer som feministisk samhällsplanering: Att föreställa sig planeringsalternativ genom feministiska utopier
    • Kommunens roll i den fysiska planeringen vad gäller klimatanpassning utifrån stigande havsnivåer och dess osäkerhet – En fallstudie av Nacka kommun
    • Konsten att bli en kulturstad: Stadsutveckling genom offentlig konst i staden Borås
    • Kulturlots – Katalysatorn i den kulturdrivna stadsutvecklingen?
    • Planera för ett förändrat klimat. Grön infrastruktur i den kommunala planeringen
    • Samråd och konflikthantering kring järnvägsplaner
    • Tillgänglighet till urbana grönytor i Stockholm: En spatial GIS-analys och indexmätning
    • Utmaningar med cykelinfrastrukturplanering: En fallstudie av fem kommuner inom region Stockholm
  • Så ansöker du

  • Mer information

    Varför välja Samhällsplanerarprogrammet vid Stockholms universitet?

    • Utbildningen håller hög kvalité och leder till kandidatexamen inom huvudområdet samhällsplanering.
    • Programmet ges i nära anslutning till forskningsfronten inom samhällsplanering och aktiva forskare undervisar på alla kurser.
    • Programmet förbereder för såväl yrkeskarriär som fortsatta studier på avancerad nivå för masterexamen.
    • Många perspektiv och teman bearbetas inom programmet liksom både kvalitativa och kvantitativa metoder.
    • Programmet erbjuder goda möjligheter att inrikta studierna genom flera terminer med valbara kurser samt möjlighet att studera vid något av våra partneruniversitet utomlands termin 3 eller 4.
    • Tillämpade studier och fältstudier ingår i alla kurser första året – på termin 2 ingår en fältkurs.
    • Examensarbetet termin 6 är en bra möjlighet till fördjupning inom något du är speciellt intresserad av.
    • Stockholms universitet är högt rankat och välfungerande.
    • Geovetenskapens hus, där huvudelen av undervisningen äger rum, och campus Frescati i stort erbjuder en god studiemiljö med GIS-laboratorier och platser för grupparbete och individuella studier.
    • Campus ligger i Kungliga nationalstadsparken – en grön del av huvudstaden – mindre än 10 minuter från Stockholms city.
    • Stockholmsregionen strävar efter att vara Europas mest attraktiva storstadsregion – här finns mycket som är intressant att studera som samhällsplanerare samtidigt som det är nära till alla nivåer i samhället och till en stor arbetsmarknad.

    Varför Stockholms universitet?

    Lärandemål

    Samhällsplanerarprogrammet är en akademisk utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet. Utbildningen bygger huvudsakligen vidare på de kunskaper som elever får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande.

    Programmet ska utveckla studentens

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom huvudområdet samhällsplanering ska studenten, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Utöver dessa allmänna mål i 1 kap. 8§ i högskolelagen gäller högskoleförordningens mål enligt nedan:

    Kunskap och förståelse

    För kandidatexamen ska studenten 

    • visa kunskap och förståelse inom samhällsplanering, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

    Färdighet och förmåga

    För kandidatexamen ska studenten

    • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
    • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
    • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper,
    • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. 

    Värderingsförmåga och förhållningssätt

    För kandidatexamen ska studenten 

    • visa förmåga att inom samhällsplanering göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
    • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
    • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

    Utbildningsansvarig institution

    Samhällsplanerarprogrammet ges av Kulturgeografiska institutionen i samarbete med:

    Institutionen för arkeologi och antikens kultur
    Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer 
    Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
    Institutionen för naturgeografi
    Nationalekonomiska institutionen
    Sociologiska institutionen
    Statistiska institutionen
    Statsvetenskapliga institutionen

  • Arbetsmarknad och karriär

    Efter kandidatexamen inom huvudområdet samhällsplanering har du möjlighet att söka vidare till ett tvåårigt masterprogram i samhällsplanering vid Stockholms universitet, eller andra masterutbildningar.

    Arbetsmarknaden är bred, varierande och god. Tjänster finns såväl inom den offentliga sektorn (exempelvis kommuner, regioner, länsstyrelser, statliga verk och departement) som i privata företag (bland annat inom bygg, detaljhandel, fastighet, konsult och GIS) samt politiska partier och lobby- och intresseorganisationer.

    Arbetsuppgifter för samhällsplanerare finns på alla samhällsnivåer. Vanliga uppgifter för samhällsplanerare är projektledning och utredning. Anställningar och titlar kan då vara exempelvis projektledare och utredare men det finns många fler, som planeringssekreterare, departementssekreterare, översiktsplanerare, regionplanerare, samhällsplanerare, planarkitekt, konsult, analytiker, processledare, handläggare, GIS-samordnare, exploateringsingenjör, stadsdelssamordnare, infrastrukturstrateg, stadsbyggnadsstrateg och olika chefsanställningar som samhällsbyggnadsdirektör, trafikdirektör, mark- och exploateringschef, sektionschef, enhetschef och översiktsplanechef.  

  • Kontakt

    Huvudlärare för Samhällsplanerarprogrammet
    Studievägledning
    Studentexpedition