Totalitärt språkbruk i Tyskland 1933–1989
Den här kursen är för dig som är intresserad av språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989. Kursen ges på svenska.
Tredje riket (1933–1945) utvecklades en omfattande propagandaapparat för att sprida den nationalsocialistiska ideologin. I propagandan hade språket en central roll: Med hjälp av signalord, metaforer, eufemismer, myter och berättelser skapades positiva bilder av den egna nationen och det ”tyska folket”, medan andra grupper – inte minst den judiska befolkningen – konstruerades som fiender. Efter Nazitysklands nederlag delades Tyskland av ockupationsmakterna och 1949 grundades Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) samt Tyska demokratiska republiken (DDR).
I systemkonkurrensen med BRD kom propagandan att få en viktig roll i det socialistiska DDR i syfte att övertyga befolkningen om att de levde i det ”bättre” Tyskland. Trots att DDR konstituerades som en antifascistisk stat har forskningen kunnat konstatera överensstämmelser i språkliga strategier mellan propagandan i Nazityskland och DDR, vilket kan förklaras med regimens totalitära karaktär. I BRD, som skulle avnazifieras av segrarmakterna, utvecklades med tiden en utpräglad språksensibilitet, inte minst ställdes krav på det politiska språkbruket.
Kursen Totalitärt språkbruk i Tyskland 1933–1989 behandlar språkbruket i två tyska diktaturer och belyser också hur det demokratiska Västtyskland hanterar arvet från nazismen. Under kursen läses klassiker somVictor Klempers LTI och Hannah Arendts Totalitarismens ursprung med särskilt fokus på språkets roll. Vad kännetecknar ett totalitärt språk? Hur skilde sig propagandan och språkbruket i Tredje riket och DDR? I vilken mån gjorde BRD sig kvitt det nationalsocialistiska språket?
Tyngdpunkten ligger på studier av olika propagandistiska representationer i Nazityskland och DDR (och delvis BRD) som de kommer till uttryck i tal, kampanjer, massmedier, litterära verk i svensk översättning. Även centrala texter som behandlar propaganda och språk som fenomen kommer att läsas. För studerande som behärskar tyska kan verken läsas på originalspråket.
Dagens polariserade samhällen med växande antiliberala rörelser har medfört ett högt tonläge där drag från den diskriminerande, splittrande och hetsande stil som utgör totalitärt språkbruk känns igen. Kursen ger historisk inblick i situationer där språk och propaganda har spelat en central och destruktiv roll och kan därför ge verktyg och kunskap för att belysa och analysera dagens politiska språkbruk.
För dig som är antagen HT2024
Grattis! Du har blivit antagen till den utbildning du sökt på Stockholms universitet och vi hoppas att du kommer att trivas med dina studier hos oss.
På den här sidan listar vi vad du behöver göra och känna till innan du börjar dina studier.
Följ de instruktioner du fått för att acceptera din plats.
Mer information på antagning.se
Checklista för antagna studenter
-
Aktivera ditt SU-konto
Första steget för att kunna registrera dig och få tillgång till universitetets alla IT-tjänster.
-
Registrera dig på din institution
Registrering kan ske på olika sätt. Läs noga informationen från din institution nedan.
-
Ta del av institutionens information
På den här sidan hittar du det du behöver veta inför starten på din kurs eller ditt program.
Notera
Din plats kan tas tillbaka om du inte registrerar dig och deltar vid eventuellt upprop enligt anvisningarna från institutionen.
Information från institutionen - kurser
Välkomstbrev
Alla antagna studenter får mer detaljerad information om studiestart, registrering och upprop i välkomstbrevet som går ut efter andra antagningsbeskedet.
Välkomstaktiviteter
Vid terminsstart ordnar vi ett antal aktiviteter – både online och på campus – för att välkomna och introducera dig som är ny student. En av dessa är Välkomstdagen på Campus Frescati som är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med universitetet och andra nya studenter. Programmet riktar sig till alla nya studenter, oavsett ämne, kurs eller program. För dig som är ny student vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, arrangeras en motsvarande välkomstdag på Campus Kista.
Information som rör din utbildning får du via din kurs-/programgivande institution.
Hitta hit
Stockholms universitet sträcker sig över en stor yta. Läs om vilka campus som finns och var du hittar din institution, alla undervisningslokaler, lunchställen, bibliotek, läsplatser, mm.
Läs mer
Tredje riket (1933–1945) utvecklades en omfattande propagandaapparat för att sprida den nationalsocialistiska ideologin. I propagandan hade språket en central roll: Med hjälp av signalord, metaforer, eufemismer, myter och berättelser skapades positiva bilder av den egna nationen och det ”tyska folket”, medan andra grupper – inte minst den judiska befolkningen – konstruerades som fiender. Efter Nazitysklands nederlag delades Tyskland av ockupationsmakterna och 1949 grundades Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) samt Tyska demokratiska republiken (DDR).
I systemkonkurrensen med BRD kom propagandan att få en viktig roll i det socialistiska DDR i syfte att övertyga befolkningen om att de levde i det ”bättre” Tyskland. Trots att DDR konstituerades som en antifascistisk stat har forskningen kunnat konstatera överensstämmelser i språkliga strategier mellan propagandan i Nazityskland och DDR, vilket kan förklaras med regimens totalitära karaktär. I BRD, som skulle avnazifieras av segrarmakterna, utvecklades med tiden en utpräglad språksensibilitet, inte minst ställdes krav på det politiska språkbruket.
Kursen Totalitärt språkbruk i Tyskland 1933–1989 behandlar språkbruket i två tyska diktaturer och belyser också hur det demokratiska Västtyskland hanterar arvet från nazismen. Under kursen läses klassiker somVictor Klempers LTI och Hannah Arendts Totalitarismens ursprung med särskilt fokus på språkets roll. Vad kännetecknar ett totalitärt språk? Hur skilde sig propagandan och språkbruket i Tredje riket och DDR? I vilken mån gjorde BRD sig kvitt det nationalsocialistiska språket?
Tyngdpunkten ligger på studier av olika propagandistiska representationer i Nazityskland och DDR (och delvis BRD) som de kommer till uttryck i tal, kampanjer, massmedier, litterära verk i svensk översättning. Även centrala texter som behandlar propaganda och språk som fenomen kommer att läsas. För studerande som behärskar tyska kan verken läsas på originalspråket.
Dagens polariserade samhällen med växande antiliberala rörelser har medfört ett högt tonläge där drag från den diskriminerande, splittrande och hetsande stil som utgör totalitärt språkbruk känns igen. Kursen ger historisk inblick i situationer där språk och propaganda har spelat en central och destruktiv roll och kan därför ge verktyg och kunskap för att belysa och analysera dagens politiska språkbruk.
-
Kursupplägg
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningen sker på distans eller på campus enligt angivelse för respektive tillfälle för kursen.
För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månad före kursstart.
Betygskriterier och betygsättning
Betygskriterier TYA106 Totalitärt språkbruk (196 Kb)
Examination
Kursen examineras genom en muntlig presentation på seminarium, enskilt eller i grupp samt genom en skriftlig hemtentamen. Den muntliga presentationen betygssätts enligt betygsskalan G-U och den skriftliga hemtentamen enligt betygsskalan A-F. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månad före kursstart.
Examinator
Charlotta Seiler Brylla
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Kursrapporter
-
Kontakt
Studievägledare, tyska
- Besöksadress
Södra huset, hus E
Rum E 524
Universitetsvägen 10 E
Studievägledning ges per e-post.
