Unga vuxna som har intellektuella funktionsnedsättningar ofta uteslutna

Alla medborgare behöver kunna göra sina röster hörda. Lagar och policydokument i samhället betonar att alla medborgare bör inkluderas. Men i verkligheten utesluts många gånger unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning.

I avhandlingen ”Inflytande och delaktighet av unga vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning, i lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer” undersöker Jenny Rosendahl, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, både hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning förvärvar medborgarskap och hur de upplever inflytande och delaktighet i en kommuns demokratiska processer såväl som i fritids- och kulturaktiviteter.

– Det centrala resultatet är att de här unga vuxna upplever ett utanförskap och inte ser sig som inkluderade i på lika villkor som andra medborgare i samhället. De beskriver att de upplever svårigheter med att få inflytande. Den personliga friheten är begränsad för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning, berättar Jenny Rosendahl. 

Jenny Rosendahl

Resultatet innebär att ett skifte behöver ske där fokus behöver flyttas från bristande kunskap och förmågor till åtgärder av omgivningens kunskapsbrister och av normativa föreställningar. 

– En slutsats som kan dras är att egenmakt och förmåga att påverka samhället kan skapas om unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning synliggörs och börjar ses som en resurs. Därigenom kan de ges möjligheten att ta plats som samhällsmedborgare och förvärva medborgarskap.

Mer flexibelt lärande

Avhandlingens resultat visar också på att den livslånga lärandevägen behöver vara mer flexibel och anpassad utifrån den individuella medborgarens förmåga och önskemål. 

– Samverkan i genomförandet av aktionen kallad Inflytandecafé blev en lärprocess för alla inblandade. Genom att alla aktörer där möttes och delade sina kunskaper och erfarenheter uppstod ett gemensamt lärande, vilket ledde till att de här unga vuxna fick ta plats som samhällsmedborgare.

Avhandlingen visar att det är möjligt att skapa möjligheter för att unga vuxna som har  intellektuell funktionsnedsättning ska kunna använda sitt samhällsengagemang för att påverka lokalsamhället. Den sammanfattande slutsats är att det krävs att samhällssystemets normer och kategoriseringar utmanas. 

– Lagstiftning om medborgares rättigheter behöver ställa krav på att medborgarskap gäller alla medborgare. Dessutom behöver lagstiftningen implementera lagar och policydokument i samhällets samtliga arenor. Först därigenom kan rådande normer förändras i en mer inkluderande inriktning, menar Jenny Rosendahl.

Mer om studien

Teorierna som användes byggde på medborgarskap, delaktighet och situerat lärande.

Studien genomfördes som deltagande aktionsforskning tillsammans med sju medforskare, unga vuxna – 16 till 30 år – som har intellektuell funktionsnedsättning. Medforskarna deltog i två enskilda intervjuer, tre fokusgrupper intervjuer och tre aktioner. För att stödja dialoger med medforskarna, användes metoden samtalsmatta under de enskilda intervjuerna. Under fokusgruppsintervjuerna användes fotografier på en Ipad som stöd.

Aktionen Inflytande kafé anordnades som en mötesplats vid tre tillfällen och genomfördes i kommunhuset. 

Läs hela avhandlingen ”Inflytande och delaktighet av unga vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning, i lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer”.