Döva studenter har lämnat in klagomål om diskriminering i sina studieprogram, språkkurser och lärarutbildningar, där bedömning av färdigheter i tal och lyssning ingår. Klagomålen avvisas ofta med argument som att lärandemålen inte går att anpassa och inte ingår i det stöd som studenter har rätt till.

Betydande skillnader finns i hur olika anpassningsbehov för döva studenter tillgodoses vid universitet och lärosäten. Skillnaderna kan medföra stora individuella konsekvenser och till och med innebära att studenter tvingas att avsluta sina utbildningar.

Det kan anses märkligt att anta döva studenter till utbildningsprogram där inga lämpliga anpassningar görs i de lärandemål som innebär auditiva kompetenser. Att hindra döva studenter från att genomföra språkkurser och lärarutbildningar innebär inte bara individuella besvikelser, utan kan också bidra till diskriminering och utestängning från socialt deltagande i samhället.
 

Externa instanser

Problemet kan bottna i att ansvariga kursledare hänvisar till lärandemål som formulerats av externa instanser. För lärarutbildning gäller till exempel högskoleförordningen SFS 1993:100 (t.o.m. 2021:245). I examensordningen står att studenter bland annat ska: ”visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten.” Det kan också bero på hänvisning till den nya europeiska referensramen för språk där hörförståelse och muntlig interaktion som delar av språklig kompetens ingår.

Vi har uppmärksammat Universitetskanslersämbetet, UKÄ, på att auditiva lärandemål står i vägen för döva studenter som studerar språk inom högre utbildningar, inklusive som del av lärarutbildningar, i Sverige. 
 

Auditiva lärandemål i programkurser kan alltså medföra att vissa döva studenter inte kan ta examen och slutföra sina professionsutbildningar. I sådana fall kan de kanske inte heller bli behöriga lärare, inte ens i dövskolor, vilket vi anser kan utgöra grund för diskriminering. Den betydelse som döva lärare kan ha för döva elever kan inte överdrivas. De utgör ofta viktiga förebilder eftersom de kan kommunicera med döva barn på deras villkor.

Av den anledningen har Utbildningsdepartementet och Skolverket länge gjort undantag för döva studenter vad gäller kravet i examensordningen. Stockholms universitet erbjuder även lärarutbildning helt på teckenspråk, som till exempel ”Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1 till 3, profil teckenspråkig tvåspråkig undervisning” där studenter läser svenska och engelska tillsammans med matematik, naturvetenskap, teknik och samhällsorienterande ämnen.

Olika universitet gör uppenbarligen olika bedömningar vad gäller pedagogiska anpassningar för döva studenter som ställs inför auditiva lärandemål i sina utbildningar. Det här innebär att utbildningar inom högskolesektorn helt enkelt inte kan betraktas som likvärdiga för döva studenter i hela landet.
 

Universitetskanslerämbetet, UKÄ:s svar

På vår rekommendation om att samordnande åtgärder bör vidtas och att de, i egenskap av tillsynsmyndighet över lärosäten, agerar för att inga fler döva studenter ska behöva drabbas, svarar UKÄ i ett brev, daterat 2021-06-07, att det som vi tar upp här faller utanför deras tillsynsområde och istället bör hanteras av andra myndigheter.

Enligt UKÄ har Universitet- och högskolerådet, UHR, uppdraget att se över den här sortens frågor. UKÄ bekräftar också att nuvarande reglering i högskoleförfattningarna inte innehåller krav på lärosätena att tillhandahålla pedagogiskt stöd eller anpassade examinationer för studenter med funktionsnedsättningar.

Ernst D. Thoutenhoofd 
Liz Adams Lyngbäck 
Camilla Lindahl 
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2021