Miljömålen – har de någon rättslig betydelse?
Detta seminarium ägde rum online den 4 maj 2020 i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Texten nedan är från det ursprungliga programmet/inbjudan.
När riksdagen 1999 fastställde Sveriges miljökvalitetsmål sattes målen till år 2020. Ambitionen var att de stora miljöproblemen skulle vara lösta inom en generation. Men det finns fortfarande stora miljöproblem – och en del har blivit större. Miljömålssystemet har utvecklats, men vilken betydelse har de?
- Har miljömålen någon rättslig verkan alls?
- På vilket sätt påverkar miljömålen processer inom ramen för miljöbalken?
- Är det miljöbalkens ”fel” att miljömålen inte nås?
- Bör målen få tydligare rättslig status?
Talare
Presentationer:
- Gabriel Michanek, professor em. i miljörätt, Uppsala universitet
- Mikael Malmaeus, tekn. Dr, IVL svenska miljöinstitutet, forskare och projektledare för projektet Miljömålens relevans för tillståndsprocessen (MERIT)
- Åsa Romson, jur. Dr., IVL Svenska Miljöinstitutet, forskare i Merit
Kommentar:
- Christina Olsen Lundh, docent, rådman. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt (att bekräftas)
- Torunn Hofset, jurist Naturvårdsverket (att bekräftas)
Diskussion:
- Moderator: Jonas Ebbesson, professor, föreståndare för Stockholms miljörättscentrum
Senast uppdaterad: 17 augusti 2021
Sidansvarig: Stockholms miljörättscentrum