Åtgärder sattes in, från början främst med fokus på punktutsläpp från avlopp och industrier och sedan 1990-talet har belastningen av både fosfor och kväve minskat. Under senare tid har åtgärder även satts in för de mer svårhanterliga diffusa utsläppen, som till övervägande del härrör från jordbruket.

Östersjöns speciella förhållanden gör dock att förbättringen tar tid, och det är först de senaste åren som ekosystemet börjat visa tecken på återhämtning. Kostnader för åtgärder är höga, och frågan är om det ens finns förutsättningar att nå de högt uppsatta målen. Var ska åtgärder sättas in, vad finns att göra, och vem ska göra det?

Och samtidigt – vad kostar det att inte förbättra situationen, i termer av minskad fiskproduktion, minskade intäkter av turism i havsbandet och ett förändrat ekosystem? Problemet är komplext, och för att komma till rätta med det krävs samarbete mellan nio vitt skilda länder, som alla är med och påverkar miljötillståndet i det gemensamma innanhavet Östersjön.

Du hittar den fullständiga rapporten här: Människan, näringen och havet 2017 (11090 Kb)

Vill du ha ett tryckt exemplar? Maila ostersjocentrum@su.se